Forum Syskon - Gravid
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Syskon tätt. Hur tänker/ känner ni

    Tis 9 apr 13:26 Läst 0 gånger Totalt 30 svar
    Tis 9 apr 13:26

    Vi har en son på 10 månader o är nu i vecka 9 med syskonet.

    Hen kommer att födas i november vilket innebär att det är 17 månader emellan.

    Jag tycker det är roligt att de är tätt mellan dem men samtidigt har jag massor med tankar.

    Kommer vi orka,hur tar sonen det som är så liten,dagis, vem passar sonen under förlossningen?

    Massor av frågetecken.....

    Är vi fler härinne som ska ha/ har barn tätt?

    Hur går era tankar?

    Ni som har syskon tätt ..har ni tips/ råd till oss som går i väntans tider?

  • Tis 9 apr 14:02 #1

    Hänger gärna på! Dock lite längre mellan våra, de kommer skilja 1år o 9mån precis! Igår kom de över mig just hur jag ska få med väskor, ett åringen och en jätte mage bara man ska ut i bilen!! Haha. O sömnen, hur gör man med den när nästa kommer!? Ett åringen vaknar än varje natt!!

  • Anonym (-)
    Visa endast
    Tis 9 apr 14:25 #2 +1

    Det är tätt mellan mig och mina syskon och ingen av oss fick ngn riktig tid med våra föräldrar.

    Vi hade heller ingen större glädje av varann då vi var, och är, totalt olika.

    Jag skulle rekommendera minst 5 år mellan barnen, så att första barnet får mycket egen tid, samt kan vara med och engagera sig i sitt syskon och samtidigt vara mer självständig när syskonet kommer - vilket leder till att även syskonet får mer egentid med föräldrarna, samt ett äldre syskon som värnar om det på ett bättre sätt än en tvååring kan.

  • Tis 9 apr 14:37 #3

    Fast de behöver inte handla om åldersskilldnaden! De skiljer bara 1år på mig o min bror. Vi har fått all tid vi velat med våra föräldrar, haft våra egna intressen o ändå är oskiljaktiga! Har sen också en lillebror som är 6år yngre, vi har inte upplevt saker oting på samma sätt alls eftersom han varit så liten. När han var äldre hade jag annat för mig än att hänga med honom som även om vi också har jätte bra kontakt så är det inte alls som med mig o han som är 1år yngre bara. Har 7år mellan mina egna barn o dom avgudar varandra o älskar att se dom tillsammans men jag ser heller inget hinder att det inte ska kunna bli lika nu fast de bara kommer skilja 1år o 9mån. Jag kommer ge alla tre den tiden dom behöver o den tiden dom vill ha tillsammans <3


    Anonym (-) skrev 2019-04-09 14:25:28 följande:

    Det är tätt mellan mig och mina syskon och ingen av oss fick ngn riktig tid med våra föräldrar.

    Vi hade heller ingen större glädje av varann då vi var, och är, totalt olika.

    Jag skulle rekommendera minst 5 år mellan barnen, så att första barnet får mycket egen tid, samt kan vara med och engagera sig i sitt syskon och samtidigt vara mer självständig när syskonet kommer - vilket leder till att även syskonet får mer egentid med föräldrarna, samt ett äldre syskon som värnar om det på ett bättre sätt än en tvååring kan.


  • Anonym (Tätt)
    Visa endast
    Tis 9 apr 14:40 #4

    Jag har tätt mellan mina(1år). Jag och maken var hemma samtidigt rättlänge så inget av barnen har känt sig bortvald.

    Jag vet dock inte om jag hade klarat av att vara hemma själv med den nyfödda med kolik och den vilda 2 åringen. Två så små barn kräver två vuxna om det ska bli bra för barnen, äktenskapet och familjen.

    Under förlossningen så var äldsta hos en släkting som han trivs bra med. Har man ingen släkting så kan man börja introducera barnvakten under graviditeten. Annars få pappan stanna hemma.

    Våra barn är bästa vänner. Dom äskar varandra och leker ihop hela tiden.

    Att få barn tätt är det bästa vi gjort.

  • Anonym (20 mån)
    Visa endast
    Tis 9 apr 14:45 #5

    Vi har inte lika tätt, det är 20 månader mellan våra tjejer. Det är slitigt och jobbigt men går bra. Äldsta skulle börja på fsk i augusti när hon var 1,5 men då jag skulle gå hem i början på september fick hon stanna hemma med mig och bebisen till i januari. Nu går hon 15 h och det är så skönt för alla. Hon älskar att gå dit och leka av sig och jag får tid för städning, fix och lillasyster. Men är samtidigt glad att vi väntade tills hon blev 2 år. I början gick allting väldigt smidigt och bra att vara hemma med båda på heltid. Nu är storasyster i tvårstrotsen och lillasyster sover aldrig längre än 30 min i sträck och är svår att få att somna. Vissa dagar blir jag galen och gråter. Men det kommer vara så värt det när dom blir större. Angående reaktion från storasyskon tänker jag att den blir mindre ju yngre de är. Min äldsta har varit supersnäll och gullig mot sin syster. Har såklart testat vad som händer om hon slår henne och så. Men det hör väl till, tror inte att hon minns att lillasyster inte funnits. Har ni föräldrar nära? Min mamma kom och sov hos oss när värkarna drog igång, var hos oss kvällen innan bebisen föddes så att storasyster vande sig att hon var där. Sen åkte vi in på natten så mamma sov kvar hos oss!

  • Tis 9 apr 14:50 #6

    Vi har 20 månader mellan barnen och väntar nu nr 3 som kommer 22 månader efter minstingen. Jag har bara positivt att säga om att ha barnen tätt! Visst kan det bli lite bök att handla osv med två småttingar men sånt får man in rutiner kring. Sen är det naturligtvis slitigt med två blöjbarn, två barn som vill bli burna, vill sitta i knä osv. Men de växer! De blev fort jämstora och kan leka på samma villkor och har väldigt roligt ihop. Jag hade gärna haft ännu tätare mellan dem och tror att de kommer ha enorm glädje av varandra genom livet. Jag själv har en storebror som är 15 månader äldre än jag och en syster knappt två år yngre. Vi har alla tre varit bästisar under uppväxten och är varandra väldigt nära även nu i vuxen ålder.

  • Anonym (K)
    Visa endast
    Tis 9 apr 14:57 #7
    Anonym (-) skrev 2019-04-09 14:25:28 följande:

    Det är tätt mellan mig och mina syskon och ingen av oss fick ngn riktig tid med våra föräldrar.

    Vi hade heller ingen större glädje av varann då vi var, och är, totalt olika.

    Jag skulle rekommendera minst 5 år mellan barnen, så att första barnet får mycket egen tid, samt kan vara med och engagera sig i sitt syskon och samtidigt vara mer självständig när syskonet kommer - vilket leder till att även syskonet får mer egentid med föräldrarna, samt ett äldre syskon som värnar om det på ett bättre sätt än en tvååring kan.


    Håller helt med här. Nu är du ju redan gravid så det blir ju säkert bra det med.

    Har flera barn, både tätt och flera år emellan. Det var väldigt jobbigt att få tätt. Har tyvärr inte alls njutit av bebisen så mycket som jag/vi gjort när det varit 5-6 år emellan. En helt annan sak att få syskon då när de andra barnen uppskattar det lika mycket som vi föräldrar! De barnen som har tätt emellan sig har en betydligt större konkurrens emellan sig. De har absolut inte mer glädje av varandra än de med 5 år emellan, tvärtom.

    Att ens tänka förskola till den större när bebisen kommer känns som upplagt för att misslyckas. Hade aldrig någonsin satt en sån liten på förskola om jag inte varit tvungen att jobba. Kom verkligen ihåg att den större är väldigt liten även när bebisen kommer och den större plötsligt verkar väldigt stor! Ge den större massor av tid och uppmärksamhet. Lämna INTE iväg det större barnet till dagis eller kräv en massa som det större egentligen är för liten för.
  • Anonym (Tätt)
    Visa endast
    Tis 9 apr 17:08 #8
    Anonym (K) skrev 2019-04-09 14:57:27 följande:

    Håller helt med här. Nu är du ju redan gravid så det blir ju säkert bra det med.

    Har flera barn, både tätt och flera år emellan. Det var väldigt jobbigt att få tätt. Har tyvärr inte alls njutit av bebisen så mycket som jag/vi gjort när det varit 5-6 år emellan. En helt annan sak att få syskon då när de andra barnen uppskattar det lika mycket som vi föräldrar! De barnen som har tätt emellan sig har en betydligt större konkurrens emellan sig. De har absolut inte mer glädje av varandra än de med 5 år emellan, tvärtom.

    Att ens tänka förskola till den större när bebisen kommer känns som upplagt för att misslyckas. Hade aldrig någonsin satt en sån liten på förskola om jag inte varit tvungen att jobba. Kom verkligen ihåg att den större är väldigt liten även när bebisen kommer och den större plötsligt verkar väldigt stor! Ge den större massor av tid och uppmärksamhet. Lämna INTE iväg det större barnet till dagis eller kräv en massa som det större egentligen är för liten för.


    Era svårigheter med era barn kanske beror på att ni har många (för många) barn mer än åldersskillnaden?

    Är man ex två vuxna på två barn så behöver det inte bli någon konkurrens. Då får båda den uppmärksamhet dom behöver.

    Jag och min bror har 1,5 år mellan oss. Aldrig konkurrerar, bara varit bästa vänner. Minabarn har heller aldrig konkurrera med varandra och bara varit bästa vänner.

    Så det handlar kanske om antalet barn och antalet engagerade föräldrar? Inte åren mellan barnen.
  • Anonym (13 månade­r)
    Visa endast
    Tis 9 apr 17:18 #9
    bligravid123 skrev 2019-04-09 13:26:15 följande:

    Vi har en son på 10 månader o är nu i vecka 9 med syskonet.

    Hen kommer att födas i november vilket innebär att det är 17 månader emellan.

    Jag tycker det är roligt att de är tätt mellan dem men samtidigt har jag massor med tankar.

    Kommer vi orka,hur tar sonen det som är så liten,dagis, vem passar sonen under förlossningen?

    Massor av frågetecken.....

    Är vi fler härinne som ska ha/ har barn tätt?

    Hur går era tankar?

    Ni som har syskon tätt ..har ni tips/ råd till oss som går i väntans tider?


    Jag har 13 månader mellan mina (16 respektive 3 månader) och för oss har det gått över förväntan.

    Mitt tips är att vara hemma båda två i början, man kan ju ta ut föräldrapenning för ett barn var. Då kan mamman fokusera helt på amningen och pappan tar hand om äldre barnet.

    Vi sov i olika rum i början för att inte hela familjen skulle vakna av bebisen.

    Ta hjälp av släkten och vännerna, de blir ofta glada om de får chansen att komma och leka med stora barnet en förmiddag så ni föräldrar hinner duscha och laga matlådor.

    Skaffa en bra syskonvagn, då kan man ta promenader och vara ute i lekparken när den lilla sover.

    Det kommer gå toppen!
  • Anonym (Fyra tätt)
    Visa endast
    Tis 9 apr 20:07 #10

    Grattis! Det kommer att bli toppen ska du se. Jag tyckte att första 4-5 månaderna i omställningen från ett till två var tuffast, men sen får man rutin på det hela. Mitt bästa tips är bärsjal/bärsele till bebisen så att du har händerna fria till det äldre syskonet. Ta hjälp av släkt och vänner så mycket du kan, som kan komma och leka med det äldre syskonet t ex. Om det finns möjlighet så se till att partnern (om en sådan finns) är föräldraledig iallafall två månader så att ni kan hjälpas åt och komma in i rutinerna.

    För mig ser åldersskillnaden ut;

    Barn 1-2 är det två år och tre månader mellan.

    Barn 2-3 är det 16 månader mellan.

    Mellan barn 3-4 är det 1 år och 9 månader.

    Det löser sig alltid :) Jag hade inte velat ha det på något annat sätt. Jag tycker ärligt talat inte att det var mindre jobbigt med 'bara' ha ett barn gentemot flera. Mina barn leker jättebra ihop och har så mycket glädje av varandra! Jag brukar lägga mig mitt på golvet i lekrummet så leker de omkring mig, jag känner mig aldrig otillräcklig eller liknande.

    Vi har mycket hjälp av släkt, det gör mycket både för oss och för barnen.

    Grattis igen och lycka till nu!!

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll