Varför ska jag äta det jag inte vill bara för att andra inte ska tycka att jag är tråkig?

Varför inte tillåta sig äta gott vid enstaka tillfällen?

Jag gillar LCHf. Äter alltid så till vardags ochhemma. Men det är för jobbigt och krångligt att göra med andra så är jag bjuden på något sätt äter jag det som är.

Ingen kan bestämma vad du ska stoppa i magen, men du kommer att utesluta dig själv ur en väldigt social aktivitet, den gemensamma måltiden, och du kommer troligtvis uppfattas som tråkig. Det kan leda till att dina vänner inte längre vill hänga med dig, så du får väl bestämma om det är en risk du vill ta.

Hur många 'festliga tillfällen' har det handlat om sen du la om kosten? Hjälper kostomläggningen dig? Man far ju sätta det i perspektiv. Ar det nån enstaka gång kan du inte äta en liten bit tårta t ex. Ar det ofta, och du klart blir hjälpt av att låta bli - kanske inte värt att bli upprord over att du anses tråkig.

Hur visar detta sig i ditt liv? Går dina vänner fram till dig och säger att du är tråkig för att du äter något annat än dom äter?

Jag förstår att dom tröttnar och tycker att du avviker socialt om du: kräver annan mat när du är bortbjuden, vägrar följa med på lunchen, restrangbesök och kalas, eller om du hela tiden föreläser för alla om hur mycket bättre din kost är.

Om din kost gör ditt liv bättre så borde det ju visa sig positivt i ditt sociala liv. Du måste ju orka mer och vara trevligare att vara med om du inte har ont i magen hela tiden. Om du har en kost som gör dig lyckligare och friskare så blir du roligare att vara med.

Men om du har kostvanor som begränsar ditt sociala liv OCH gör dig trött, grinig och om du fortfarande har ont i magen. Ja då förstår jag att dina vänner tycker att din kost är löjlig/tråkig/dum.

Själv äter jag husmanskost, dricker drinkar och vin och äter massor med glass och choklad :) Jag mår toppen :) Pigg, glad och normalviktig. Inte ont någonstans.

Jag har dock också en matnoja. Jag vill helst bara äta hemmaslaktat/jagat kött, egna grönsaker och frukter och gårdens ägg. Jag är noga med att min mat odlats och fötts upp på rätt sätt. Men jag tackar aldrig nej till köpekött när jag blir bjuden på middag, köper snickers ibland och jag äter gärna på resturang med vännerna.

Jag föreläser inte för mina vänner och jag tror inte att min kosthållning är den bästa :) Det finns ju tusentals allergiker och vegetarianer i Sverige. Avvikande kostvanor är extremt vanligt.

Hur märker du att dina vänner tycker att du är tråkig? Vad säger dom?

Men det kanske är idé att inte acceptera middagsinbjudningar om du inte kan äta maten? Är det andra typer av sammankomster så kan man ju ofta peta lite och smutta lite på vad det nu är de bjuder på utan att egentligen äta något. Ta emot en liten bit tårta och säg något snällt om hur fin den är och sedan petar du bara runt lite i den innan du lägger på servetten.

Om din kost hjälper mot magbesvären är det bara att säga det, du behöver den "tråkiga" maten för att må bra. Det accepterar alla vettiga personer och de andra kan du strunta i.
Men om det handlar om principer mer än hälsa kanske du ska kompromissa och äta lite av det som bjuds om det underlättar umgänget och du vill slippa kommentarer.

När jag inte kan äta den mat som bjuds tar jag med egen. Jag vill ju gärna delta i middagsbjudningen: samtalen, träffa vänner, dricka vin. Men om värden/värdinnan tänkt äta oetiskt uppfött kött tar jag helt enkelt med annan mat till mig själv. På så sätt slipper jag sitta med tom tallrik och bli hungrig, och ställer inte krav på värden (som har fullt upp med övriga festförberedelser) att laga extramat till mig. Det brukar fungera bra!

Det är klart att du ska äta det du vill och känner dig bekväm med, oavsett anledning. 

Jag är lakto-, ovo-vegetarian, går på många middagar och erbjuder mig alltid att ta med egen mat. Oftast så behöver jag inte det, åtminstone inte hela måltiden. Jag kan ju oftast äta salladen och kolhydraterna (såvida det inte är typ potatisgratäng). Efterrätt brukar vara knepigare så det tar jag alltid med. Vill inte att den som bjuder ska behöva laga extra grejer för mig. 

Min dotter är i så fall tråkig. Hon är allergisk mot en massa saker, så hon kan aldrig äta det de övriga äter. Om någon undrar, så säger hon bara att hon inte tål den maten. Inga ingående förklaringar, utan de får tolka det som de vill. Har aldrig varit någon som försökt få henne att smaka eller pröva, för det vore ju otroligt korkat.

Jag är inte allergisk. I stället har jag en bortopererad gallblåsa, som har lett till att jag inte klarar av att äta vissa saker. När jag äter borta, så säger jag att jag inte tål den maten. Inga förklaringar. De flesta antar att jag är allergisk, och det spelar ju egentligen ingen roll. Jag tål den inte - oavsett orsak. Ingen har kallat mig tråkig för den sakens skull.

Det folk inte vill höra är invecklade förklaringar om allergiska symptom, sura uppstötningar, högt blodsocker eller etiska värderingar. Det är sådant de tycker är tråkigt och inte just att man inte äter.