Rättsfall inom socialtjänst

Det är alltid individuella bedömningar, så det beror helt på. Du får berätta lite mer kring fallen.

Tänker du enbart prejudicerande domar (HFD)?

Har du tillgång till t ex JPInfonet?

Vilket är syftet med att studera rättsfall?

Tänker du enbart prejudicerande domar (HFD)? Har du tillgång till t ex JPInfonet? Vilket är syftet med att studera rättsfall?

Helst ja, men även andra kan vara av intresse.Nej, tyvärr inte.Lekmannaintresse.

Jag är amatör som ibland studerar juridik som hobby, ibland för egna behov och ibland för att hjälpa andra.

Det efterfrågade är vad som är av extra stort intresse för stunden.

Vardera part lägger fram det som de själv anser är relevant för att styrka den hållning de har i frågan. Eftersom motparten i förvaltningsmål vanligtvis har partsinsyn i ärendet så har de också tillgång till all information som socialförvaltningen har.
Myndigheten får inte undanhålla något för den som part såvida de inte tar beslut om att sekretesbelägga en handling. Detta får dock inte sker av den anledningen att de vill undanhålla information i ren rättsprocess.

Domstolen ska inte kontroller vad någon lägger fram som bevis i processen utan värdera det och ta ställning till vad det styrker och inte styrker. Vi har fri bevisvärdering i Sverige så ingen kan säga vad som får och läggas fram och inte. Men, är en viktig princip att domstolarna inte ska föra någon bevisprocess.

Parterna ska ställa det kravet på domstolen att de i domskälen anger hur de har kommit fram till domen och hur de ställt sig till vardera parts sakframställan.

JK är den som granskar domstolarna och du kan rikta klagomål till.

Vardera part lägger fram det som de själv anser är relevant för att styrka den hållning de har i frågan. Eftersom motparten i förvaltningsmål vanligtvis har partsinsyn i ärendet så har de också tillgång till all information som socialförvaltningen har.
Myndigheten får inte undanhålla något för den som part såvida de inte tar beslut om att sekretesbelägga en handling. Detta får dock inte sker av den anledningen att de vill undanhålla information i ren rättsprocess.

Domstolen ska inte kontroller vad någon lägger fram som bevis i processen utan värdera det och ta ställning till vad det styrker och inte styrker. Vi har fri bevisvärdering i Sverige så ingen kan säga vad som får och läggas fram och inte. Men, är en viktig princip att domstolarna inte ska föra någon bevisprocess.

Parterna ska ställa det kravet på domstolen att de i domskälen anger hur de har kommit fram till domen och hur de ställt sig till vardera parts sakframställan.

JK är den som granskar domstolarna och du kan rikta klagomål till.

Tack för klargöranden.

Jag läser just en dom där det uttrycks mycket som "utrett", "klarlagt", "(myndigheten) gör gällande" o.s.v. utan att något underlag eller grund för detta redovisas.
Exempelvis en påstådd åtgärd från en annan myndighet.

I en annan del har en part (personen) lämnat ett utlåtande från en myndighet till en annan (motparten i målet), vilket i domen inte omnämns alls.

Den ena parten (personen) har ju aldrig haft möjlighet att kontrollera att allt underlag personen lämnat till myndigheten fanns med när ärendet sedan hamnade i rätten.

Det finns ju inget som hindrar den den som är part i ärendet att lämna in extra handlingar till förvaltningsrätten, om den inte litar på att socialtjänsten lämnar in allt.

Hur menar du att det gått till att den klagande parten inte haft möjlighet att lägga fram sitt material? Om personen i fråga har överklagat ett myndighetsbeslut så framgår ju klagandes yrkanden och grunder för dem redan i överklagandet.

Oavsett så ska rätten inte efterfråga mer/ annat underlag utan deras uppgift är att ta ställning till de bevis som förs fram av vardera part, värdera dem och sen tolka hur uppgifterna påverkar rättsläget och utifrån det komma fram till en dom.

Om klagande menar att de inte fått lägga fram bevis så får de antingen föra talaon utifrån proccessfel eller helt enkelt överklaga beslutet och då se till att eventuella bevis förs fram.

Först och främst är det ju ursprungsmyndigheten som gjort fel och inte lämnat vidare klagoskriften i sin helhet. Det skulle de nästan garanterat få kritikför om man klagar på det.
Men, om det i det material som kommit in till rätten framgår att det åberopat material som inte finns med i underlaget så ska förvaltningsdomstolen förelägga klagande att komplettera. Om de inte gjort det så är det ett formellt processfel som kan ligga till grund för ny prövning (dvs att samma domstol tar upp ärendet på nytt). Detta gäller dock inte om domstolen gör bedömningen att underlaget inte kommer att leda till bifall för klagande och att frågan är tillräckligt utreda oavsett om det bortkomna underlaget beaktas eller inte. Dock ska det då framgå av domen att domstolen gjort ett sådant ställningstagande.