• Brommatjej

    Hur håller man hoppet uppe i bebisverkstaden?

    Min man och jag försöker skaffa barn. Vi har ett barn sen innan och har nu försökt i fyra månader. Jag vet att fyra månader inte är särskilt länge och att det är många som kämpat på mycket längre än så. Men jag tycker att allt är så påfrestande. Man har så stor längtan som grusas varje gång mensen kommer. Fast att jag vet att det kan ta tid så blir man besviken varje månad. Kan verkligen känna mig nere när mensen kommer och känna att det känns hopplöst (mensdeppigheten spelar väl också in här)

    Jag vill verkligen försöka ta det chill och inte tänka på det så mycket men det är SÅ svårt!

    Hur hanterar ni andra dessa känslor?

  • Svar på tråden Hur håller man hoppet uppe i bebisverkstaden?
  • frugr95

    Hålla hoppet uppe är JÄVLIGT svårt.. men vi pratar mycket. Jag ventilerar allt till min man, håller aldrig inne mina känslor. Försöker göra sexet till en rolig grej och man lyckas inte alltid för att ha planerat sex jämt kan bli osexigt och man orkar inte. Men mitt bästa råd är väl bara att prata, våga drömma om framtida bebis och gråta när mensen hälsar på och det är okej <3

  • Stora My

    Jag deppar första dagen, äter godis och tycker synd om mig själv, sen vänder det oftast på andra dagen och jag blickar framåt igen. Men det är tungt och det är svårt hålla humöret uppe månad efter månad men samtidigt måste man ju det för barnen, på jobbet osv. Det går ju inte att sluta tänka på det. Jag har nog som målbild plusset på stickan, sparkarna i magen sen och att få hålla bebisen i fin famn.

  • Mela88

    Blir ledsen när mensen kommer och första dagarna där. Men sedan så peppar jag upp sig själv att det är en ny månad och ett ny chans till graviditet. Pratar mkt med min sambo och han stöttar mig.

    Pga dåliga jobbtider och att jag har två barn sen innan så är det svårt att få ihop sex regelbundet. Så jag intalar mig själv lite att det är därför det tar lite tid. Känns skönt att se det så på nått sätt.

  • Brommatjej

    Min man har inte samma ?stress? eller vad jag ska kalla det som jag har. Han vill gärna ha ett barn till men känner att det får ta den tid det tar medan jag längtar jättemycket. Jag känner inte riktigt att han förstår min känsla i allt så vi kan inte prata om detta på samma sätt som vi kan om de flesta andra saker. Han tar det lite som det kommer medan jag sitter och googlar vilka kosttillskott som kan främja fertiliteten.

  • brallison

    Jag tar det bara enligt filosofin "blir det så blir det - inget mer man kan göra åt det". Skulle jag längta jättemycket, vore det hemskt och just därför undviker jag att stressa upp mig i onödan. Det tar tid, man är ju fertil typ 3 dagar i månaden - inte mycket att spela på. Samtidigt ska man inte ha sex just för att skaffa barn - man ska älska (bra om det passar in i fertila dagar dock )

Svar på tråden Hur håller man hoppet uppe i bebisverkstaden?