Tror du att alla kan vara otrogna?

Fast ibland kommer det ena framför det andra. Man tror(medvetet) att allt är fint i jämförelse och enligt normer, fast det inte är det(medvetet eller omedvetet).
Han/hon är en bra pappa/mamma, det är jämställt, han/hon är min bästa vän, vi har det bra ekonomiskt, vi är överens gällande uppfostran och många andra saker. Man fokuserar på vad man enligt normer utgår ifrån är bra. 
Fast det räcker inte. Man har andra behov. Rätt vad det är visar det undermedvetna sig. Ett behov man inte ens visste att man hade i rätt/fel ögonblick. 

OBS! Det finns gott om förhållanden där man uppfyller de flesta behoven. Det finns många scenarion där man inser där och då vad man saknar och inte agerar. Jag varken uppmanar till, eller försvarar otrohet.
Det är en anledning och förklaring till varför det inträffar. Sedan finns det beteende kring och konsekvenser av beslutet. Att berätta eller inte berätta. Förstående partner eller ej. Etc. 

Jag tror inte att man tvärsäkert kan veta hur man ska bete sig i en situation man aldrig ställts inför innan man verkligen upplever den.

Varför är det frågan? Frågan är ju det motsatta uttryckligen. Dessutom löd frågan:

"Finns det någon här som tycker det är accepterat att vara otrogen om man har särskilda skäl? "

Om någon tycker att det är ok, inte om den som är otrogen i ögonblicket tycker att det är ok. Det är ju inte bara möjligt, det är ju belagt då. I det ögonblicket har man intalat sig att det är ok och genomför handlingen. I efterhand kan man ångra beslutet däremot.

Ok. Varför citerade du någon då? Som ställde frågan annorlunda. 
Min efterföljande fråga var inte retorisk, den var ställd till dig. 

Vanligt scenario. Någon eller något som får en att ta ett aktivt beslut att lämna en situation man medvetet eller undermedvetet vet inte är bra eller inte kommer att leda någonstans. 
Vissa väljer att gå längre innan man hoppar på nästa tåg. "Provköra" så att säga.
Jag misstänker att denna situation är en av de vanligaste anledningarna till otrohet. Att gå från något snarare än till något. Ett beslut man kanske inte är helt klar över blir på ett vis "oåterkalleligt". 

Konsekvenserna av det kan ju variera. Ibland är det rätt att gå vidare, ibland inser man att man bara inte uppskattat det man har. 

Att utveckla något med någon annan "bakom ryggen" på sin partner tror jag många anser är otrohet. Såvida Frågetecknet inte varit helt öppen med sin partner om att hon chattade med en annan man och i rätt skede talade om att hon utvecklat känslor för honom är det väl enligt din egen definition?
"medvetna lögner, svek och avsiktligt dubbelspel."

Eller missuppfattar jag dig?

Din definition. I samtliga trådar om otrohet här på FL kan du läsa många med en annan åsikt. Jag brukar ofta hamna i just diskussioner om definitioner och diskrepans angående det mellan partners. 
Att chatta intimt med andra ser många som svartsjuka är mitt intryck. Att hemlighålla sådant för sin partner framförallt. 

Här är en artikel:
https://www.mabra.com/5-typer-av-otrohet-och-vad-du-behover-veta-om-dem/ 

Ovan är återigen din definition av vad som är otrohet och inte. Partners förbjuder långt mildare än så. Andra tillåter långt mer än så. 

Läs gärna artikeln.

Observera att jag varken påstått det eller annat. Folk definierar otrohet och dess grader på olika sätt. 
Inte för att det spelar roll, men det skedde nog inte på forum, utan i en privat chatt? OCH även att tillbringa för mycket tid på sociala media anses av en del att vara otrohet. Partnern känner sig försummad. 

Ditt sista stycke har jag försökt resonera kring i de här trådarna ett par gånger. Att olika partner kan ha olika definition på vad som räknas som otrohet och att det kan uppstå situationer kring det. 

Min åsikt är ovidkommande. Man kan väl säga att jag har mycket högt i tak och inte så snar att döma kring det här.

Men eftersom jag har en grav problematik i ämnet kanske det är missvisande. Vill man bilda sig en uppfattning och helhetsbild finns det många studier i ämnet. 

Det spelar ingen roll för gemene man hur du personligen vill definiera otrohet. Inga stora bokstäver, utropstecken eller "punkt slut" kommer att påverka det. Artikel var för påvisa detta. Två gånger. 

Ja, det finns oerhört kontrollerande människor, normer och betingelser. Att projicera sin egen osäkerhet och maniska tankar på sin partner för att sedan fysiskt och/eller psykiskt misshandla denne är tyvärr alldeles för vanligt. 

Att känna sig försummad, sviken, förminskad, kränkt etc. är vad vissa behöver för att känna att partnern är "otrogen". Den känslan väcks vid olika stadier hos olika personer, och den känslan blir deras definition.
Vissa tycker att partnern tittar på porr är otrohet. Det gör inte jag, men jag kan fortfarande inte förminska känslan eller argumentera mot den?

Nej, vi pratar inte om varandra. 

DIN definition av otrohet överensstämmer inte med den stora massans. Du kan inte tala om för dem att de har fel och tvinga dem att acceptera din definition. Det omöjliggör en diskussion i ämnet. Det är då man talar om varandra. För att man inte är ense om grundförutsättningarna för en diskussion. Det är min poäng. 

Du kan fortfarande inte ändra på vad olika människor anser är otrohet. Det var, återigen, varför jag länkade artikeln. Det du kan köpa in och sätta ord på(kränkt, försummad etc.) kommer alltid att vara otrohet för andra. En del håller med dig i detta forum, andra inte. Det är inte facit på något vis. Men det finns studier, rapporter, enkäter utförda på korrekt vis med stora populationer som visar att det är så. 

Du vill så gärna stoppa in en massa konstiga exempel i en diskussion för att övertyga folk att just din uppfattning är den rätta. Och för sakens skull är gränsen för otrohet inte enbart sex i de muslimska länder du hänvisar till. Om du läser på lite inser du det och att argumentet då faller. Även där finns det olika gränser. Liksom ett flertal gränser för andra bestraffningar. Syftet är ju att hålla kvinnor i tukt och förmaning och markera mannens överlägsenhet.