• Anonym (Taski­gt läge..­)
    Thu 2 May 2019 15:53
    16451 visningar
    137 svar
    +1
    137
    16451

    Tror frugan ljuger för mig... Hjälp?

    Okej! Jag vill börja med att säga det att jag har alltid litat på min fruga till 100% jag har det tankesättet att om jag inte litar på någon så kan det lika gärna vara.  


    Min fruga har precis kommit hem från en resa med sina vänninor. Dom var 7st som drog iväg varav en av dom är en väldigt god barndomsvän till mig. Det var inget snack innan, utan vill dom resa och dra i sig lite drinkar så tycker jag självklart att dom ska göra det. Jag är iväg på galejj ibland och i mina ögon är det bara sunt. 


    Men nu 4 dagar efter resan har jag fått höra av min barndomsvän och frugans vännina att kanske inte allt har hänt som min fruga har återberättat resan. Tydligen har min fru haft kontakt med en man under resan dessa två träffades under dag 3 av resan och snacka lite skit med varandra på fyllan, men det visar sig att min fru har försökt bjuda med han till tjejgänget för drinkar dagen efter också, men då kände kände resten av hennes vänninor att de bara ville vara "gänget" inte behöva ha med en engelsktalande främling.


    Då hade hon mött upp han ensam, detta hände sedan de resterande 4 kvällarna. Hon kom hem och sov men vem fan vet vad som hänt när dom träffades?


    Anyway... Jag undrar hur jag ska ta upp detta utan att outa min barndomsvän och hennes vännina och utan att jag ska framstå som en svartsjuk galning. Jag menar det är väl ok att hänga lite med nån snubbe så länge inget händer, men då kanske hon borde ha nämnt det för mig?  


    Vad tycker ni jag borde göra? Vad är eran "take" på situationen? 

  • Svar på tråden Tror frugan ljuger för mig... Hjälp?
  • Anonym (FYI)
    Mon 6 May 2019 20:36
    Elefantmannen2 skrev 2019-05-06 17:48:50 följande:

    Varför väljer du att läsa något annat än det jag skrivit? Står det i det du understrukit? Nej, det gör det inte. 

    Det är ett svar på det jag fetade i TS text:
    "Är detta för att jag alltid haft 0% svartsjuka, jag litar på allt hon gjort och aldrig ens haft tanken på att vara svartsjuk eller tro nått sånt om henne, jag anser det är härligt att slippa sånt skitdrama men kanske hon tycker jag ska vara lite svartis så hon får känslan att jag är rädd att nån ska ta henne från mig?"


    Jag skriver då:
    "Det fetade tror jag inte på. Att ge en partner utrymme och tillit ger inte anledning till att söka sig någon annanstans, tvärtom. Min uppfattning är att det är raka motsatsen som gäller."
    Alltså att svartsjuka och kontroll är den största anledningen till att folk är otrogna, inte att man visar tillit och utrymme. 
    Inget, inte en rad, om att man inte får känna sig sviken och förbannad. 


    Har du egentligen något att tillföra? Modus operandi är att missuppfatta och ifrågasätta din egen tolkning utan eget resonemang. 


    Troll.


    Alltså, Vad fan är det med dig. Om jag missuppfattade din mening ber jag om ursäkt. Finns ingen anledning att vara dryg. Räcker gott med att skriva så även jag förstår vad du menar.
  • Anonym (Rätt)
    Mon 6 May 2019 23:19
    +1
    Anonym (Taskigt läge..) skrev 2019-05-06 16:06:10 följande:

    Hej alla! 

    Har varit lite upptagen och har inte kunnat svara på tråden senaste dagarna. Jag grävde lite djupare ner i allt detta och fick mer information av min barndomsvän. Jag tog sedan upp detta med min fru hemma, ställde henne mot väggen med allt jag visste och krävde svar. Vi kan säga så här jag fick inga tydliga svar om vad som hänt och hon förnekar det mesta men jag hör/ser på henne att hon ljuger.

    Svaren var inte i närheten av nog för att förklara vart hon varit och varför. Först försökte hon även ljuga att hon varit med en annan tjej ur gänget dessa kvällar, men det visste jag inte stämde och hon ändrade sin historia när hon förstod att jag hade viss info. 

    Jag talade om för henne att det här är oacceptabelt för mig och lämnade. Jag bor nu hos min vän och min fru är i panikläge det ska gråtas och ringas och "Du måste tro mig, det var inget" "Jag ångrar att jag ens umgicks med han osv osv." 

    Jag är ganska säker på att jag skiter i det här, jag har inget intresse av att fortsätta och försöka reparera nått med någon som jag nu anser saknar riktiga värderingar. Men jag vet inte jag ska sova här ett tag tänka på mitt  sen låta henne förklara när jag lugnat mig. Är fortfarande bara 80% säker att något har hänt mellan dem, men vill jag ha kvar någon som kan göra sånt som bara smyga med en karl bakom ryggen? 

    Är detta för att jag alltid haft 0% svartsjuka, jag litar på allt hon gjort och aldrig ens haft tanken på att vara svartsjuk eller tro nått sånt om henne, jag anser det är härligt att slippa sånt skitdrama men kanske hon tycker jag ska vara lite svartis så hon får känslan att jag är rädd att nån ska ta henne från mig? Känna sig åtrod, trodde jag vissade dessa känslor på andra sätt men vem vet. 

    Jag vet inte.

    Vad tror ni? 


    Det är bara du som har svaren men jag tycker det låter som du tänker rätt.

    Egentligen är inte frågan om ev otrohet som är dealbreakern utan lögnerna..

    Du kommer helt enkelt aldrig få veta sanningen fullt ut, eller kunna vara säker.

    Frågan du behöver ställa dig är om du kommer kunna släppa sveket och lögnerna, komma över det och lita på henne igen?

    Om inte, är det intressant att leva med någon man inte litar på..?

    Jag var i en lite liknande situation för många år sedan. Kom fram till att jag kunde acceptera otroheten, det fanns anledningar som jag kan förstå i efterhand. Lögnerna pallade jag dock inte, de knäckte mig och det tog många år att våga lita på nån igen. Har fortfarande en del sår kvar..

    Jag valde att lämna och är glad för det, även om det var svårt då.
  • Anonym (man)
    Tue 7 May 2019 12:52
    Anonym (M48) skrev 2019-05-06 16:28:17 följande:
    Hat är bitterhet. Om han hatar någon är han bitter. 
    Alldeles oavsett vilka liknelser du vill dra till med.
    Japp, och hat och bitterhet är ofta en naturlig konsekvens av andras egoism och absolut ingenting att skämmas eller göra sig rolig över över. 
  • Anonym (man)
    Tue 7 May 2019 14:14
    +2
    Anonym (FYI) skrev 2019-05-06 17:27:24 följande:
    Varför skulle man inte kunna vara helt utan svartsjuka i ett förhållande, men ändå bli förbannad när partnern sviker en och visar att hen inte var vad man trodde eller litade på?
    Jag tror det är samma äta kakan och ha kvar mentalitet som verkar genomsyra otrohet. Man vill kunna svika och ljuga utan att det får konsekvenser. Kommer det fram så ska partnern bara ta det med en klackspark och vara förstående och bara förlåta allt rakt av utan att ens rynka på näsan eller ställa jobbiga frågor. Gör man inte det så är man såklart en ofattbart dömande och allmänt usel människa med gigantiska kontrollbehov och kronisk svartsjuka som gjort sig förtjänt av att bli sviken, osv.... och tadaaaaa så har överfört all skuld för sveket till den bedragne partnern istället, kan det bli bättre?
  • Tue 7 May 2019 16:50
    Anonym (FYI) skrev 2019-05-06 20:36:04 följande:
    Alltså, Vad fan är det med dig. Om jag missuppfattade din mening ber jag om ursäkt. Finns ingen anledning att vara dryg. Räcker gott med att skriva så även jag förstår vad du menar.

    Nej, det är ju det som är problemet. Du väljer att misstolka och upprepar det hela tiden. Det ligger ett mönster i det. Under förutsättning att det är samma person som använder sig av ditt anonyma nick händer det i alla trådar jag stött på nicket. Jag är inte den första att påpeka det i den här tråden heller. 


    Är det drygt att verkligen visa hur jag resonerade? Du skriver ju att jag ska uttrycka mig så att du ska förstå? Och när jag gör det är jag dryg? Det är att måla in andra i ett hörn. Och ditt beteende är andras fel.
    Om du är osäker på vad det faktiskt står kan du ju faktiskt läsa två gånger innan du svarar. 

  • Anonym (FYI)
    Tue 7 May 2019 17:13
    +1
    Anonym (Taskigt läge..) skrev 2019-05-06 16:06:10 följande:

    Hej alla! 


    Har varit lite upptagen och har inte kunnat svara på tråden senaste dagarna. Jag grävde lite djupare ner i allt detta och fick mer information av min barndomsvän. Jag tog sedan upp detta med min fru hemma, ställde henne mot väggen med allt jag visste och krävde svar. Vi kan säga så här jag fick inga tydliga svar om vad som hänt och hon förnekar det mesta men jag hör/ser på henne att hon ljuger.


    Svaren var inte i närheten av nog för att förklara vart hon varit och varför. Först försökte hon även ljuga att hon varit med en annan tjej ur gänget dessa kvällar, men det visste jag inte stämde och hon ändrade sin historia när hon förstod att jag hade viss info. 


    Jag talade om för henne att det här är oacceptabelt för mig och lämnade. Jag bor nu hos min vän och min fru är i panikläge det ska gråtas och ringas och "Du måste tro mig, det var inget" "Jag ångrar att jag ens umgicks med han osv osv." 


    Jag är ganska säker på att jag skiter i det här, jag har inget intresse av att fortsätta och försöka reparera nått med någon som jag nu anser saknar riktiga värderingar. Men jag vet inte jag ska sova här ett tag tänka på mitt  sen låta henne förklara när jag lugnat mig. Är fortfarande bara 80% säker att något har hänt mellan dem, men vill jag ha kvar någon som kan göra sånt som bara smyga med en karl bakom ryggen? 


    Är detta för att jag alltid haft 0% svartsjuka, jag litar på allt hon gjort och aldrig ens haft tanken på att vara svartsjuk eller tro nått sånt om henne, jag anser det är härligt att slippa sånt skitdrama men kanske hon tycker jag ska vara lite svartis så hon får känslan att jag är rädd att nån ska ta henne från mig? Känna sig åtrod, trodde jag vissade dessa känslor på andra sätt men vem vet. 


    Jag vet inte.


    Vad tror ni? 


    Tack för uppdateringen...

    Det är ett jäkla svårt dilemma för den som är hemma det där med att partnern skall åka charter tillsammans med ett kompisgäng till södra Europa och diverse festställen.
    Jag tror det är relativt vanligt att både tjejer och killar hoppar över skaklarna. Och tycker man inte det är speciellt kul och har åsikter över att släppa iväg sin partner  på sådana resor är man kontrollerande och svartsjuk, och det är nästan det värsta man kan vara.

    Men när folk känner sig fria, alkoholen flödar, solen skiner, intressanta människor, man är långt hemifrån och små möjligheter att något kommer fram, dessutom tillsammans med en hel ort med ungefär samma förutsättningar blir det lätt att för en stund glömma det man har hemma.
    Nu har ts haft turen att ha en barndomsvän som reagerat och tydligen haft mer sympatier till ts än frun.

    Jag vet att jag riskerar att bli sågad efter fotknölarna men dristade mig att ha åsikter i en annan tråd här på fl som handlade om detta, och mycket riktigt.
    En samstämmig kör tyckte att det bara var frågan om kontroll.

    En majoritet av alla som åker på detta viset är naturligtvis inte otrogna, och jag har ingen aning om hur du skall ställa dig till din fru. Allt beror på om hon kan vara ärlig och tala om vad som hänt och om du litar på att det hon berättar är sanning. Sen hur du ställer dig till det är en annan sak.
  • Anonym (Diy)
    Tue 7 May 2019 19:52
    Anonym (FYI) skrev 2019-05-07 17:13:58 följande:

    Jag vet att jag riskerar att bli sågad efter fotknölarna men dristade mig att ha åsikter i en annan tråd här på fl som handlade om detta, och mycket riktigt.

    En samstämmig kör tyckte att det bara var frågan om kontroll.

    En majoritet av alla som åker på detta viset är naturligtvis inte otrogna, och jag har ingen aning om hur du skall ställa dig till din fru. Allt beror på om hon kan vara ärlig och tala om vad som hänt och om du litar på att det hon berättar är sanning. Sen hur du ställer dig till det är en annan sak.


    Jag håller helt med dig. Det svåra är ju att komma överens före en sådan resa för att inte såra med lögnerna..
  • Anonym (...)
    Tue 7 May 2019 21:32

    [quote=79611412][quote-nick]Anonym (FYI) skrev 2019-05-07 17:13:58 följande:[/quote-nick]Tack för uppdateringen...

    Det är ett jäkla svårt dilemma för den som är hemma det där med att partnern skall åka charter tillsammans med ett kompisgäng till södra Europa och diverse festställen.

    Jag tror det är relativt vanligt att både tjejer och killar hoppar över skaklarna. Och tycker man inte det är speciellt kul och har åsikter över att släppa iväg sin partner  på sådana resor är man kontrollerande och svartsjuk, och det är nästan det värsta man kan vara.

    Men när folk känner sig fria, alkoholen flödar, solen skiner, intressanta människor, man är långt hemifrån och små möjligheter att något kommer fram, dessutom tillsammans med en hel ort med ungefär samma förutsättningar blir det lätt att för en stund glömma det man har hemma.

    Nu har ts haft turen att ha en barndomsvän som reagerat och tydligen haft mer sympatier till ts än frun.

    Jag vet att jag riskerar att bli sågad efter fotknölarna men dristade mig att ha åsikter i en annan tråd här på fl som handlade om detta, och mycket riktigt.

    En samstämmig kör tyckte att det bara var frågan om kontroll.

    En majoritet av alla som åker på detta viset är naturligtvis inte otrogna, och jag har ingen aning om hur du skall ställa dig till din fru. Allt beror på om hon kan vara ärlig och tala om vad som hänt och om du litar på att det hon berättar är sanning. Sen hur du ställer dig till det är en annan sak.[/

    Ja, jag är en av de som sågade dig i den tråden, eftersom du där hävdade att det är att utmana relationen att ?tillåta? sin partner att resa utomlands med sina vänner. Tycker fortfarande att det är fullkomligt idiotiskt. Du äger inte din partner och har ingen som helst rätt att förbjuda någonting utifrån din egen svartsjuka läggning. Med det sagt så verkar TS fru onekligen ha fattat tycke för en annan man på sin resa och därigenom visat sig vara opålitlig. Väldigt udda att avvika från sina vänner fyra kvällar i rad för att umgås med en annan man, oavsett om de haft sex eller inte så är det väldigt illa gjort, både mot maken och mot väninnorna som hamnar i en lojalitetskonflikt och måste känna sig mot lögnare mot TS om de håller tyst. Eftersom TS fru har betett sig på ett oacceptabelt sätt så skulle i varje fall jag ha svårt att förlåta. Full tillit, men nolltolerans om förtroendet sviks (och här har alla sina egna gränser). Hoppas nu att tråden kan fortsätta handla om TS och hans situation.

  • Anonym (Taski­gt läge..­) Trådstartaren
    Thu 9 May 2019 11:07

    Hej alla! 


    Tack för all feedback från allihopa kommer inte orka svara på er alla men har läst allt. 


    Tänkte ni vill veta lite mer då det börjat bli lite komiskt det hela. 
    Jag bor fortfarande hos min vän pratat lite med min fru men har sagt att jag måste ha lite mer tid för mig själv innan jag orkar ta den stora konversationen för nu känns det som jag bara är förbannad och inte kommer lyssna. 


    Men till det komiska, jag har fått en facebook-meddelande förfrågning från den här mannen min barndomsvän påstår att min fru varit med. Han har skrivit ett meddelande för att försäkra mig om att inget har hänt etc, detta är uppenbarligen gjort på min frus önskan. Varför han gör det? Beats me. Jag hade nog inte gjort det. Han har också gjort bort sig i meddelandet där han nämner att han inte var klar över att hon hade en man hemma och hade han vetat det skulle han aldrig ha umgåts med henne. Så hon har inte nämt det liskom... Så han har ju garanterat försökt varför skulle han annars hängt med henne. Så har hon gjort nått med han eller bara flörtat och hållt han runt fingret för uppmärksamhet? Lutar ju åt att dom gjort något.... KOMSIKT hela skiten. 


    Blir väl att börja käka finduslådor och leva ungkarlsliv igen.... 

  • Anonym (man)
    Thu 9 May 2019 11:35
    +1
    Anonym (Taskigt läge..) skrev 2019-05-09 11:07:47 följande:

    Hej alla! 


    Tack för all feedback från allihopa kommer inte orka svara på er alla men har läst allt. 


    Tänkte ni vill veta lite mer då det börjat bli lite komiskt det hela. 
    Jag bor fortfarande hos min vän pratat lite med min fru men har sagt att jag måste ha lite mer tid för mig själv innan jag orkar ta den stora konversationen för nu känns det som jag bara är förbannad och inte kommer lyssna. 


    Men till det komiska, jag har fått en facebook-meddelande förfrågning från den här mannen min barndomsvän påstår att min fru varit med. Han har skrivit ett meddelande för att försäkra mig om att inget har hänt etc, detta är uppenbarligen gjort på min frus önskan. Varför han gör det? Beats me. Jag hade nog inte gjort det. Han har också gjort bort sig i meddelandet där han nämner att han inte var klar över att hon hade en man hemma och hade han vetat det skulle han aldrig ha umgåts med henne. Så hon har inte nämt det liskom... Så han har ju garanterat försökt varför skulle han annars hängt med henne. Så har hon gjort nått med han eller bara flörtat och hållt han runt fingret för uppmärksamhet? Lutar ju åt att dom gjort något.... KOMSIKT hela skiten. 


    Blir väl att börja käka finduslådor och leva ungkarlsliv igen.... 


    Låter som att din fru varit kreativ och snacka ihop sig med loverboy
Svar på tråden Tror frugan ljuger för mig... Hjälp?