Olyckligt, korkat, kär i en gift man.
Anonym (Korkad) skrev 2019-05-21 11:42:13 följande:
Vet du vad, jag har en joker- jag är kompis med sambon...
Inlägg från: Anonym (?)
|
-
Vänta va? Du knullar alltså din kompis sambo? Känns det ok att göra så mot en vän?
-
Är det det du försöker intala dig själv? Att det bara handlar om att vi inte förstår hur ni känner? Hur det känns att inte få den man älskar kan vi nog alla relatera till. Det behöver man inte ha varit otrogen för att förstå. Att inte våga lämna tryggheten med en långvarig partner är vi också många som kan känna igen oss i. Det vi kritiserar hos er är inte heller det att ni är olyckligt kära. Det vi anser att ni gör fel är just det att ni är otrogna. Det faktum att du känner dig trygg med din man, men älskar en annan är ingen godtagbar ursäkt för otrohet. Det är inte omöjligt att lämna den ena av dem, vad du än påstår. Du är inget offer, du har själv valt att leva så här.Anonym (Yup) skrev 2019-05-21 11:40:11 följande:
Min bästa kompis och min terapeut vet om det så helt ensam med mina tankar är jag inte även om det känns så när jag är mitt uppe i mörkret och inte har tillgång till av dom.
Jag vet inte hur jag vill leva mitt liv ärligt talat. Det är bara ett virrvarr av tankar som inte går att sortera.
Och ett tips ang de som svarar i tråden enbart för att kritisera oss. Ignorera. Jag har haft en egen tråd på det här ämnet och de gav upp när de inte fick nån feedback på vad de skrev. Har man inte suttit i den här känslomässiga skiten har man ingen aning om varför vi tänker och agerar som vi gör.
-
Så att ta avstånd från någon som har varit otrogen mot en, eller från en kompis som har legat med ens partner, är att vara en ?vet bäst-människa med näsan i vädret?? Hur reagerar du själv när någon du litar på har sårat dig, svikit dig och gått bakom ryggen på dig? Applåderar och bjuder dem på champagne? Varför döma andra människor, frågar du. Ja, kanske för att de har betett dig VÄLDIGT ILLA och det var du som var offret?Anonym (gift med min älskare!) skrev 2019-06-03 14:25:31 följande:
Det där är så naivt - "sina känslor rår man inte för".
Nej, det gör man såklart inte. Men att lämna sin familj för några spirande känslor? Utan att man vet konkret hur förhållandet skulle fungera? Det funkar inte så.
Ditt ex och din förra väninna gjorde säkert det bästa det kunde av en jobbig situation - och ville inte rasera din värld pga något som skulle visa sig vara betydelselöst.
Att du och andra vänner vände dem ryggen tycker jag låter mest som att ni är sådana där "vet bäst" människor med näsan i vädret... Men som LÄTT kunde hamna i samma sits själva. Varför döma andra människor liksom?
-
Men herregud. Du förväntar dig alltså att man ska känna sympati med den som bedrog en OCH dennes älskarinna? Snacka om att vara verklighetsfrånvänd.Anonym (gift med min älskare!) skrev 2019-06-04 14:44:14 följande:
Det kan tyckas onyanserat, men du visar ju noll sympati för dem!
Dessutom: ja, jag tycker du är naiv. Men det betyder ju verkligen inte att jag skuldbelägger dig för deras beteende.
-
Det DU uppenbarligen inte fattar är att när man blivit bedragen känner man sig så fruktansvärt sårad och sviken att det inte finns plats för någon sympati. Du verkar inte ha någon som helst förmåga att sätta dig in i hur det känns att bli bedragen. Det är ett hån mot bedragna att kräva att de ska ha sympati för dem som gjort dem illa.Anonym (gift med min älskare!) skrev 2019-06-04 15:17:08 följande:
Men suck, tror ni på riktigt att det är vad man vill? Svika och ljuga och bete sig illa för skojs skull liksom?
herregud vilka enspåriga människor ni verkar vara... Har ni aldrig varit i en jobbig situation med jobbiga beslut?
Nej, jag tror att de flesta otrogna inte har som syfte att göra illa sin partner. Ändå drar de sig ju uppenbarligen inte alls för att göra det, för att själva få som de vill. Det är ju inte som att de är tvingade att vara otrogna - det är ett val de helt och hållet gör själva. -
Klockrent.Anonym (suck) skrev 2019-06-04 16:50:19 följande:
Varför inte? För att människor som beter sig som svin mot andra ska inte ha sympatier så de förstår att deras beteende är oacceptabelt.
Varför inte gräva djupare? Handlingar är det som räknas och ursäkter är totalt värdelösa. Vad är det man ska gräva i menar du? En hög med dåliga ursäkter och bortförklaringar som ändå aldrig kommer rättfärdiga deras agerande?
Istället borde du kanske fråga dig varför dessa personer inte tänkte längre än sina egna behov och valde medvetet att såra någon annan, kunde inte de "grävt lite djupare"?
Varför inte vara lite öppen? Varför ska man vara öppen för svinaktigt beteende? Om de inte kunde hantera situationen bättre så är det upp till dem att stå för det, be om ursäkt för det och lära sig hantera saker på ett bättre sätt INTE omgivningen som ska lära sig acceptera och normalisera deras beteende.
Varför ska allt vara nattsvart?. För att handlingen är nattsvart, och därmed blir konsekvenserna och reaktionerna oxå nattsvarta.
Varför ska man bry sig om hur de mådde när de bevisligen inte brydde sig hur deras handlingar skulle få andra att må? Varför ska man ta hänsyn till människor som själva inte tar hänsyn till andra?
Jag tycker inte alls du är en person som ser det bästa i andra, jag tycker du verkar vara en väldigt egoistisk person med en väldigt narcissistisk sätt att tänka och tycks tro att ens egna behov och drömmar rättfärdigar vilket beteende som helst mot andra.
Jag har gjort fel många ggr, men varje gång har jag stått för det UTAN att försöka bortförklara det eller lägga skulden på någon eller något annat, framför allt inte dem jag gjort fel mot. Jag har heller aldrig krävt att andra ska försöka se det på mitt sätt utan insett det det är jag som gjort fel inte de som kritiserat mig för det.
-
Du blir chockad över att folk tycker att otrohet är fel? Ok. När jag har läst dina inlägg har jag slagits av he oempatisk DU verkar, som kräver att bedragna ska sympatisera med de som har bedragit dem. Har du själv blivit bedragen? Om inte, kan du försöka sätta dig in i hur det känns?Anonym (gift med min älskare!) skrev 2019-06-05 08:30:54 följande:
Du vet ingenting om mig. Vadå "krävt" att andra ska se det på mitt sätt. Det kan man ju inte kräva - men det här är ett forum och jag vågar sjävklart stå för mina åsikter.
Kan ju tillägga att jag själv inte var i något förhållande när jag träffade min man, så jag har ju inte varit otrogen. Vad skulle jag ha haft för skyldigheter gentemot hans fru menar du?
Igen: ingen äger en annan människa. Förhållanden existerar baserat på överenskommelser. Överenskommelser kräver alltså att två eller flera är överens. Vem som helst har rätt att ändra sig - även med ring på fingret.
Min man är en jättehärlig person. Han är inte nattsvart. Och det är inte jag heller, trots era predikningar.
Och vet ni vad? Det vet våra vänner! Det var inga som vände oss ryggen. När jag läser här blir jag alltsåmörkrädd, och innerligt glad att vi inte har sådana oempatiska och dömande perfektionistmänniskor i vårt liv!
-
Det gör förjävla ont att bli bedragen med någon man inte är vän med också, det kan jag intyga. Det gör det inte mer rätt eller lättare att förstå. Och jag tycker gott att man borde kunna förstå hur det känns att bli bedragen även om inte själv har blivit det. Det är ju bara att fråga sig hur man skulle reagera om man fick veta att ens partner var otrogen. Däremot förstår jag givetvis att det känns ännu värre att bli bedragen med sin vän, för då är man ju sviken av TVÅ personer som står en nära.molly50 skrev 2019-06-05 09:15:37 följande:
Fast nu var det så jag tolkade det.
Du framställer oss som blivit bedragna som nattsvarta,dåliga människor för att vi inte kan känna någon sympati med de som har sårat oss.
Du verkar ha svårt att sätta dig in i hur det känns att bli bedragen.
Och jag förstår att det inte är så lätt att förstå hur man tänker och känner i en sådan situation om man aldrig har upplevt det själv.
Om mitt ex hade varit otrogen med någon jag inte kände så hade jag kanske kunnat se situationen på ett lite annorlunda sätt.
Men nu var det en av mina bästa vänner vilket gjorde det betydligt svårare att hantera.
Det och att flera visste om det utan att berätta.
-
Nej, man äger inte sin partner, men man bör respektera den överenskommelse man har om att vara exklusiva. Att förvänta sig att ens partner ska hålla löftet om att vara trogen är inte att försöka äga sin partner. Förväntar du dig inte att andra ska hålla sina överenskommelser gentemot dig? Eller tycker du att du försöker äga dem då?Anonym (gift med min älskare!) skrev 2019-06-10 11:23:47 följande:
Tycker det itne har med "etik" att göra- det är ett resonemang som enbart håller om man anser att den kvinna han var gift med "äger" honom på något sätt...
Min etik säger att man inte kan äga andra människor utan att man måste FÖRTJÄNA sin partner - varje dag.
Om man tror att man kan slacka för att man har en ring på fingret och kallt lita på att mannen "ska stanna" och att alla andra kvinnor ska låta bli att vad? Visa att det finns bättre alternativ?
Det finns dessutom frågor i etik som handlar om vem eller hur många som får lycka (eller olycka) som konsekvens av ens handlande. Jag kan med rent samvete säga att mitt agerande ökat lyckan för ALLA inblandade; Jag är lyckligare, min man är lyckligare, min mans ex är lyckligare nu med ny sambo (efter mindre än 1 års olycka), och hennes sambo är definitivt lyckligare,
Så alla ni som tycker att man "ska" stanna i förhållanden man inte är lycklig i - varför? varför ska man göra sig själv och andra så illa?
Som flera andra här redan har sagt: ingen här tycker att man ska stanna i en relation man är olycklig i. Tvärtom försöker vi ju förklara att man ska lämna sin partner man är olycklig med INNAN man hoppar i säng med någon annan. Är det ett -
Oj, råkade visst posta innan det var klart. Är det ett helt otänkbart alternativ för dig? skulle jag skriva.Anonym (?) skrev 2019-06-10 14:10:29 följande:
Nej, man äger inte sin partner, men man bör respektera den överenskommelse man har om att vara exklusiva. Att förvänta sig att ens partner ska hålla löftet om att vara trogen är inte att försöka äga sin partner. Förväntar du dig inte att andra ska hålla sina överenskommelser gentemot dig? Eller tycker du att du försöker äga dem då?
Som flera andra här redan har sagt: ingen här tycker att man ska stanna i en relation man är olycklig i. Tvärtom försöker vi ju förklara att man ska lämna sin partner man är olycklig med INNAN man hoppar i säng med någon annan. Är det ett
-
Jag förstår mycket väl att det är svårt att ta steget att lämna en långvarig partner, men om man inser att man inte klarar av att lämna, då bryter man med den andra! Man får helt enkelt göra ett val: stanna kvar hos partnern eller inleda en ny relation. Att ha båda samtidigt är inte rätt mot partnern! Att man själv blir olycklig av att inte få ha båda är ingen ursäkt! Partnern ska inte behöva lida för att man inte har "kraft att lämna".Anonym (gift med min älskare!) skrev 2019-06-10 11:44:00 följande:
Såhär tänker de flesta män (bevisats i någon undersökning som kom fram till att det där med att lämna familjen för att "vara singel" är extremt mycket vanligare för kvinnor):
- Jag vill inte överge familjen - jag vill försöka in i det sista att få det att fungera, jag måste verkligen kämpa på... (Denna fas kan fortsätta i många år)
Senare:
- Jag har mött någon som jag tror är mitt livs kärlek...
- Jag borde självklart vara trogen och fortsätta försöka med frugan...
- Jag kan inte sluta tänka på "den nya"...
-...men hur vet jag att livet skulle vara bättre med nya?
-( Eventuellt: Det är själviskt att sätta min egen lycka främst, men kanske frugan är olycklig också? / Barnen mår itne bra av föräldrar som bråkar och ogillar varandra...)
- Jag kan inte slänga bort vårt liv, berätta för alla vänner osv, innan jag VET att detta nya är värt att satsa på (bland annat sexet - för män har sexet enorm betydelse!)
- -- OTROHET -- -
- -- KRAFT ATT LÄMNA -- -
Att sluta försöka fixa förhållandet med frun och gå igenom skilsmässa - berätta för alla vänner och familj, sära alla saker, och flytta till egen liten lägenhet, träffa barnen mindre... Klapp klapp klapp till alla som klarar av att göra det för att se fram emot ensamma kvällar på internet-dejtingsiter... Men det är inte realistiskt! Man behöver få kraften någonstans ifrån!
Sen kan ni alla sitta och rynka näsan och säga att otrohet är fel och fegt osv.
Och då saknar ni kanske förmågan att sätta er in i hur situationen ser ut från andra perspektiv än ert eget?
Och nej - vi är gifta och har just köpt en villa för 20 miljoner. Tror inte han vill gå isär i första taget och bli av med hälften av vad han har ännu en gång! Plus att vi PRATAR om vårt förhållande nästan dagligen, eftersom vi ju sett hur hans andra äktenskap vittrade sönder. Tror vi har MYCKET större chanser att lyckas än andra - men itne alls pga att jag är "bättre" än exet, bara bättre för honom eftersom jag bland annat har lärt honom att kommunicera sina behov!
Men förstår också ditt behov att att få fälla "dräpande" kommentar om att min lycka kommer bli kortvarig ;) Du skulle må då va? LOL
Alltså: det vi opponerar oss emot är inte folk som stannar kvar med någon de inte älskar. Det vi opponerar oss emot är folk som stannar kvar OCH har en annan samtidigt. Lämna den nya om du inte klarar av att lämna den gamla!
Jag får intrycket att du ser otrogna människor som offer för omständigheter de inte råder över. Men det stämmer inte! Hur jobbigt de än tycker att det är, så har de ett fritt val att göra. Det är inte omöjligt att lämna sin partner och det är inte omöjligt att inte vara otrogen. Och om man inte VET om det nya är värt att satsa på, som du skriver om, så är det en risk man får ta. Ingen ska behöva bli bedragen för att deras partner är osäker på sina känslor eller inte vet om en viss annan person är bra i sängen eller inte. -
Men som jag skriver ovan, klarar man inte av att lämna partnern, så får man lämna älskaren/älskarinnan istället. Man kan inte hävda att man har rätt att både äta kakan och ha den kvar. Det är inte rätt mot partnern.olof 45 skrev 2019-06-11 13:33:28 följande:
Nå, som jag läser det är det ingen som motsätter sig detta resonemang - att detta vore idealiskt.
Dock är vi alla människor, och har man t.ex. barn ihop så är det nog inte så enkelt att bara lämna. Faktiskt.
Tråkigt det som hände dig dock. Hade ni barn ihop? Vad var hans förklaring till att ha parallelliv så länge?
-
Den jag främst har argumenterat mot i den här tråden är "gift med min älskare" och jag har aldrig dömt hennes eget agerande. Jag argumenterar endast emot hennes resonemang kring otrohet i allmänhet.olof 45 skrev 2019-06-11 13:40:08 följande:
Håller med om principen, att det är "en risk man får ta". Men som jag skrev i en annan tråd (tror jag? Finns två ganska lika just nu) så är förälskelse som ett tåg som är svårt att stoppa. Allt det som ni skriver är och låter bra och rationellt, men är man mitt uppe i en livskris, så är det itne alltid sådär enkelt. Det finns alltid nyanser i varje enskild situation.
Jag har en vän som inte egentligen "velade" mellan valet av "nya" eller "gamla", men som drog ut på det för att kunna säkerställa att dåvarande frun inte kunde vägra delad vårdnad. Och detta är bara ett exempel!
Som sagt. Jag skulle aldrig döma någon ohörd bara baserat på någon idealbild av vad "man borde göra". Det strider mot min moral som säger att alla har en chans att få förklara sig, och alla ska få en andra chans dessutom.
-
Exakt! Att det är svårt att lämna den ena är ingen ursäkt. Ibland måste man göra svåra saker. Man har ingen rätt att bedra sin partner, som är oskyldig, bara för att det är svårt att lämna.Anonym (suck) skrev 2019-06-11 14:03:30 följande:
Japp fast det är väl där värderingarna skiljer sig. Vissa verkar anse att när det blir svårt så är det ok att vara otrogen medan andra anser att svårt är ingen ursäkt för otrohet
-
Där måste jag faktiskt medge att jag inte håller med. Har man gått så långt att man slår sin partner, så förtjänar man inte att partnern är trogen. Även om jag är starkt emot otrohet, så har jag en gräns, och den går vid misshandel. Otrohet är inte ok, men misshandel är verkligen inte det heller. Övriga som argumenterar emot otrohet i den här tråden håller nog inte med mig, eftersom de inte tycker att det finns något öht som rättfärdigar otrohet (eller så tolkar jag det i alla fall), men då får det vara så.Anonym (Korkad) skrev 2019-06-22 18:43:45 följande:
Det finns inget som rättfärdigar det jag gör, så är det! Även om hon så slagit honom så är otrohet inte försvarbart! Vi handlar fel...
-
Att lämna en partner som misshandlar en är oftast mycket svårare än vad omgivningen förstår. Manipulation och hot finns ofta med i bilden. Hur lätt är det t.ex. att lämna om man får höra: "Om du lämnar mig kommer jag att skada/döda dig/någon du bryr dig om"? Och även om det inte finns så explicita hot, så är situationen ofta mycket komplex. Den misshandlande partern har en psykologisk makt över den misshandlade som är svår att förstå om man inte har blivit utsatt för det själv. Att säga att man bara ska lämna är väldigt lätt för en utomstående, men oändligt mycket svårare för den som blir misshandlad.molly50 skrev 2019-06-23 11:39:22 följande:
Jag håller inte med dig om det. Lever man i en destruktiv relation med någon som slår så lämnar man direkt. Inte är otrogen.
Den som misshandlar sin partner och sedan blir bedragen får inte mina sympatier. Sådana människor är svin och kompletta rövhål. -
Det var TS själv som skrev att inte ens när man blir slagen av sin partner, så berättigar det otrohet. Då svarade jag TS. Sedan valde du att svara på mitt svar till TS. Se ovan.molly50 skrev 2019-06-23 15:06:08 följande:
Jag har själv levt i en destruktiv relation så jag vet att det inte är lätt.
Men i mitt fall så hade jag kanske inte suttit här idag om jag hade varit otrogen.
Mitt ex var sjukligt svartsjuk och försökte strypa mig för att han fått för sig att jag varit otrogen.
Så i mitt fall så var det enklare att lämna.
Men vad detta har med TS att göra förstår jag inte.
Det handlar ju inte om ett misshandelsfall.
-
Och sedan ifrågasätter du varför vi pratar om saken? Ok, jag upprepar: jag svarade på TS eget inlägg där HON tog upp ämnet.molly50 skrev 2019-06-23 18:50:16 följande:
Ja,det är ju ett diskussionsforum och jag svarade bara att jag inte höll med dig.