• Anonym (suck)

    Olyckligt, korkat, kär i en gift man.

    Anonym (Korkad) skrev 2019-06-09 01:02:50 följande:
    Jo men visst!
    Faktisk, jag menar du är uppe i 234 inägg och kläcker fortfarande ur dig exakt samma nonsence som i början. Vad är det du vill med din tråd? Uppenbarligen skiter du fuilkomligen i vad någon säger, du ska bara har loverboy till varje pris även om det kostar dig alla dina vänner och blir stämplat som tjejen ingen vill släppa nära för hon sticker sin vänner i ryggen och allt för en snubbe som inte vill ha dig till något annat än sex. Du betalar ett jävligt högt pris för några knull.

    Så vad är det du vill? Ville du få medhåll och andras uppmuntran så det ska kännas lättare att svika din sk vän? Det kommer du få, FL kryllar av moraliskt handikappade människor med taskigt samvete som behöver rättfärdiga sina egna tabbar genom andra. Men det kommer inte hjälpa ett skit. För innerst inne vet du att det du gör är fel och att loverboy är ett svin. 
  • Anonym (suck)
    Anonym (Korkad) skrev 2019-06-09 11:28:52 följande:
    Vad jag vill med min tråd? Bolla tankar med andra i samma sits, precis som det står i mitt första inlägg!
    Du vill bara bolla och thats it? Du vill inte lösa något?

    Vi säger det är fel, du säger det är rätt.
    Vi säger lägg ner och hittar dig någon bättre, du säger nä, det är honom jag ska ha
    Vi säger han kommer aldrig lämna henne för di, du säger det kommer han visst..
    Ping, pong
    ping, pong.

    Inte undra på att tråden bara repterar sig.. och du kommer ingen vart
  • Anonym (suck)
    Anonym (Korkad) skrev 2019-06-09 22:41:53 följande:
    Det låter kanske så men jag tar till mig en hel del som ni skriver!!! Jobbar med det i huvudet typ hela tiden, jag vill ju inte det här! Jag vill träffa någon som honom- någon som är stor, stark och trygg som kan ge mig allt! Men inte fan är det han???
    Det gör du väl inte,

    Du är fortfarande övertygad om att han älskar dig och vill vara med dig
    Du skiter fortfarande i din "kompis" och ska bara ha honom till varje pris
    Du tror fortfarande att han är jättesnäll och fin
    Du tror fortfarande att ni skulle kunna ha en framtid
    Du tror fortfarande att han aldrig sulle kunna svika dig som han gör mot henne
    Du tror fortfarande på allt han säger

    Ge gärna ett enda exempel på någonting du ändrat dig på?
  • Anonym (suck)
    Anonym (Mm) skrev 2019-06-09 23:37:09 följande:

    Tänker du något på hans dotter som du också är nära. Ni är ju falska och ni kommer förstöra för dottern då ni kommer att göra hennes mamma ledsen. Bryr du dig om att en familj ev kommer bryta upp och inte nog med att mannen ljuger och går bakom ryggen utan även den som är där och låtsas vara vän för att komma nära mannen.

    Falskare människor får man leta efter. Ni ljuger er blå för att ni ska få ut det ni vill ha. Både falska och egoistiska. Ni passar ihop.

    Det finns bara en sak du kan göra för att iaf ha några slags känslor för andra och det är att vara ärlig mot din såkallad vännina då har du iaf stått upp för det du gjort


    Exakt, dotter kommer ju säkert vara överlycklig att få "väninnan" som svek hennes mamma som bonusmamma... 
  • Anonym (suck)
    Anonym (gift med min älskare!) skrev 2019-06-10 11:23:47 följande:

    Tycker det itne har med "etik" att göra- det är ett resonemang som enbart håller om man anser att den kvinna han var gift med "äger" honom på något sätt...

    Min etik säger att man inte kan äga andra människor utan att man måste FÖRTJÄNA sin partner - varje dag.

    Om man tror att man kan slacka för att man har en ring på fingret och kallt lita på att mannen "ska stanna" och att alla andra kvinnor ska låta bli att vad? Visa att det finns bättre alternativ?

    Det finns dessutom frågor i etik som handlar om vem eller hur många som får lycka (eller olycka) som konsekvens av ens handlande. Jag kan med rent samvete säga att mitt agerande ökat lyckan för ALLA inblandade; Jag är lyckligare, min man är lyckligare, min mans ex är lyckligare nu med ny sambo (efter mindre än 1 års olycka), och hennes sambo är definitivt lyckligare,

    Så alla ni som tycker att man "ska" stanna i förhållanden man inte är lycklig i - varför? varför ska man göra sig själv och andra så illa?


    Och din poäng är då att bara för att ingen äger dig så kan du bete dig precis hur du vill mot andra?

    Som sagt, synd att du missade etik i din utbildnings för då hade du kanske förstått det idiotiska i ett sånt argument. Och då hade du oxå förstått stt etik är inte något var och en hittar på lite som det passar dem.
  • Anonym (suck)
    olof 45 skrev 2019-06-11 13:33:28 följande:

    Nå, som jag läser det är det ingen som motsätter sig detta resonemang - att detta vore idealiskt.

    Dock är vi alla människor, och har man t.ex. barn ihop så är det nog inte så enkelt att bara lämna. Faktiskt.

    Tråkigt det som hände dig dock. Hade ni barn ihop? Vad var hans förklaring till att ha parallelliv så länge?


    Japp fast det är väl där värderingarna skiljer sig. Vissa verkar anse att när det blir svårt så är det ok att vara otrogen medan andra anser att svårt är ingen ursäkt för otrohet
  • Anonym (suck)
    olof 45 skrev 2019-06-11 13:40:08 följande:
    Håller med om principen, att det är "en risk man får ta". Men som jag skrev i en annan tråd (tror jag? Finns två ganska lika just nu) så är förälskelse som ett tåg som är svårt att stoppa. Allt det som ni skriver är och låter bra och rationellt, men är man mitt uppe i en livskris, så är det itne alltid sådär enkelt. Det finns alltid nyanser i varje enskild situation.

    Jag har en vän som inte egentligen "velade" mellan valet av "nya" eller "gamla", men som drog ut på det för att kunna säkerställa att dåvarande frun inte kunde vägra delad vårdnad. Och detta är bara ett exempel!

    Som sagt. Jag skulle aldrig döma någon ohörd bara baserat på någon idealbild av vad "man borde göra". Det strider mot min moral som säger att alla har en chans att få förklara sig, och alla ska få en andra chans dessutom. 
    Att starka känslor kan vara svåra att hantera kan de flesta relatera till.
    Att människor kan göra misstag kan de flesta oxå förstå.

    Men det är inte det som gör att trådar skiter sig, anledningen till att det skiter sig är när man börjar försöka rättfärdiga sina handlingar. Dvs man försöker göra gällande att det man kände/känner är så oerhört starkt och unikt att det rättfärdigar all slags skitbeteende...och det är där det skär sig, för även om man kan ha förståelse för att det är svårt att hantera förälskelser eller relationsproblem så tycker många att det aldrig rättfärdigar svek och lögner.eller deltagande i andras svek och lögner.

    Att påstå att alla förtjänar en andra chans är ganska naivt, varför ska man ge personer som inte vill anstränga sig för att behandla andra bra en andra chans?
    Ska man verkligen ge en person som gillar att svika och ljuga eller delta i det och inte har en tanke på att sluta med det en andra chans? Varför skulle man vilja göra det? Det är ju bara idiotiskt att utsätta sig för mer svek och lögner? 

    Jag tycker snarare att ingen förtjänar en andra chans förrän man gjort sig förtjänta av det. Att villkorslöst förlåta skitbeteende är detsamma som att acceptera och normalisera beteendet,. för varför skulle dessa personer vilja lägga av med det om de förlåts och får nya chanser vad de än gör?
  • Anonym (suck)
    olof 45 skrev 2019-06-11 15:49:47 följande:
    Jag pratar inte om att hitta en "ursäkt" för otrohet, utan att vi andra som medmänniskor kan försöka känna sympati åt båda håll, eller iaf vara öppna för att det kanske finns förmildrande omständigheter (notera att jag inte pratar om ditt fall specifikt, de låter faktiskt ganska osympatiska - fast en del av mig säger nu samtidigt 'hrmm hrmm, Du har bara hört ex-fruns version Olof! Du vet ingenting om andra sidan'). 

    Så, hur skulle "lämna i vänskaplig anda" se ut? Och NÄR? För känslor växer ju fram, oftast?

    Eller är otrohet i era ögon bara fysiskt? Är det just det explicita steget ("knullandet") ni alla tycker är oförlåtligt?
    Men varför ska man känna sympati för någon som sviker och ljuger?
    Varför ska man öht känna sympati för någon som själv inte känner sympati för andra?

    Det spelar väl ingen roll om man  har alla sidor av storyn när det man kritiserar är handlingarna? 

    Det här är återigen ditt ständiga problem i både denna och andra trådar, du är övertygad om att känslorna rättfärdigar handlingarna och vill få andra att oxå acceptera det (det du kallar "känna sympati"). Du verkar inte riktigt kunna greppa att andra inte tycker att känslor någonsin rättfärdigar den sortens handlingar och att det därför är ganska omöjligt att känna sympati för en person som agerar på det sättet eftersom man istället känner sympati för den man bedrar,
  • Anonym (suck)
    olof 45 skrev 2019-06-11 16:14:05 följande:
    PS. Jag har inte påstått att känslorna "rättfärdigar" handlingen. Bara att jag i vissa fall är beredd att förlåta och inte döma ut någon människa pga att denne inte lyckades lösa en tuff situation på 'perfekt sätt'. Att kunna sätta sig in i och sympatisera med, är INTE samma som rättfärdiga (=tycka är rätt) eller ursäkta.

    Varför är denna nyansskillnad så svår för er att förstå? MÅSTE man hata alla som någon gång varit otrogna? Varför det? Det är EN situation den personen misslyckats med. Det definierar väl inte hela den personen, eller?
    Det gör du ju, för varför skulle m,an annars känna sympatier för någon som beter sig så? Då har man ju istället sympatier för de som drabbas.

    Inte lyckades lösa... är inte det samma sak som självmant valde? Varför skulle man känna sympatier med någon som självmant valde att bedra sin partner och barn när personen kunde valt att hantera det på ett värdigt sätt? Hur mycket sympatier kände personen själv mot den hen bedrog?

    Nyansskillnaden är absolut lätt att förstå, faktum är att nästan alla förstår det, men det du vägrar inse är att man TROTTS att man förstår FORTFARANDE tycker det är helt fel. Att inte acceptera något betyder inte att man inte förstår. Man kan absolut förstå varför någon gjort något men ändå tycka det är förjävligt.
    Men av någon anledning verkar otrogna människor alltid börja snacka om att folk inte förstår enbart för att de inte tycker deras agerande varit acceptabelt. Hur nyanserat är det att påstå att om du inte håller med mig och känner som jag så har du inte förstått?

    Vem säger att man hatar? Är inte det ganska nyanslöst? Är allt kritik detsamma som hat? är all ifrågasättande detsamma som hat?
  • Anonym (suck)
    olof 45 skrev 2019-06-11 16:09:49 följande:
    Vadå 'inte känner sympati för andra'? Det är en bedömning jag inte gjort när det gäller otrogna. Finns inget belägg för det påståendet, utan det är en fördom.

    Hoppas det svarar på din fråga.
    Det finns visst belägg för det, det bästa belägg man någonsin kan få och det är hur personen agerar. För att säga att man känner för någon men göra raka motsatsen är ren hyckleri. Det är som att stå och slå någon men ett baseballträ och säga att man tycker jättesynd om personen, och så slår man litet till. Och det är ingen fördom det är krass verklighet, det är handlingar som räknas inte ord.

    Som sagt, du verkar ha enorm svårt att skilja på känslor och handlingar.
Svar på tråden Olyckligt, korkat, kär i en gift man.