• särbo

    Uppdelade liv

    Hej!

    Sedan snart 5 år är jag tillsammans med min särbo. Vi bor långt i från varandra, jag har tre barn och handhar ett. I och med avståndet kan vi bara ses ca varannan helg. Planen är att han ska flytta till mig/oss om några år då hans tonåring blivit vuxen. Hans son var 11 år när vi träffades och har accepterat mig men inte mina barn. Det innebär att vårt liv blir väldigt uppdelat, vi kan tex inte resa tillsammans då hans son vägrar resa med mig eller mina barn och min särbo inte vill resa om sonen inte följer med. Alla storhelger och semestrar blir komplicerade pga hans son styr detta. Mina barn tycker det är kul om de är med (vi provade några gånger i början) men det är väl lättare för dem som har varsndra. Alla är tonåringar.

    Frågan är hur mycket jag ska lägga mina behov av att vi blir mer ett vi åt sidan. Jag har föreslagit att vi tex kan göra resa ett år med hans son och ett år med mina barn men det vill inte min särbo dom då känner att han väljer bort din 16-åring. Jag tycker han kan stå upp för mig och oss och samtidigt visa att han inte väljer bort sin son. Det har ju gått så lång tid nu, känns jobbigare och jobbigare detta uppdelade liv. Det är säkert svårare att delvis ta in nya människor när man bara är två som de är, men vi har aldrig tänkt flytta ihop med alla barn.

    Hur ska jag tänka?

  • Svar på tråden Uppdelade liv
  • särbo

    Tack för svar!

    Det stora kruxet är att vi bor så långt i från varandra att vi bara kan träffas vissa helger och på ledigheter och det blir nästan ogörligt när det inte funkar med ett barnen som aldrig vill vara med. Särbon och sonen är väldigt tighta och han vill hellre vara med sin pappa än med vänner. Och att särbon någon gång följer med mig och barnen är inte ett alternativ eftersom han då känner att han sviker sin son (trots att han själv väljer att inte följa med och de har nästan all tid för dig själva). Jag har inget självändamål med att vi ska vara en stjärnfamilj eller att alla ska göra allt tillsammans, verkligen inte. Jag vill bara ha han jag älskar i mitt liv mer än som det är nu. Vi är förlovade och för mig innebär det att man har mer gemensamt än att ses vissa helger. Att tex fira jul tillsammans skulle aldrig hända eftersom han son skulle vägra. Är så ledsen och känner mig ensam i förhållandet.

Svar på tråden Uppdelade liv