• Anonym (A)

    Otrogen mot min man

    Jag har aldrig varit otrogen mot någon av mina pojkvänne regler mot min man. Jag har fram tills nyligen aldrig förstått att man kan göra så när man har investerar länge i en relation och har barn och byggt ett helt liv tillsammans med sin man.

    MEN Efter flera flera år av alla möjliga försök till att få ett bättre sexliv så gav jag till slut upp.

    Han vill knappt tungkyssa mig eller pussa mig på halsen, nacken, han har nästan slutat att kyssa mina bröst, klämmer de endast, han har helt å hållet slutat ge mig oralaex ( för ca 10år sen sa han att han tycker inte om oralsex) och i protest så slutade jag också ge honom oralsex fast jag ibland har längtat till att ge honom det. Han har inte bett om det heller. Vårt sexliv har mer eller mindre bestått av in o ut och that?s it i missionären eller att jag rider honom. Han är så nöjd med vårt sexliv när jag tar upp hur jag önskade att det vore, medans en del av mig längtar till det lekfulla, lustfyllda, passionerade sexet som jag hade med mitt ex. Jag har gjort allt som har stått i min makt för att piffa upp vårt sexliv eller få honom att ge mig njutning genom mer smekningar mm, men utan resultat.

    Han vill absolut inte att jag ska ha någon annan och varken jag eller han kan lämna varandra.

    Vi har varit tillsammans alldeles för länge...

    Idag gav jag upp och lusten tog över moralen. Jag har den senaste månaden känt mig attraherad av en annan man i min närhet och idag träffades vi och vi hade en timme utan att bli störda. I en timme blev jag passionerad kysst och smekt och jag njöt av att han njöt av mig. Jag borde ha dåligt samvete, men tyvärr så känner jag ännu mer frustration över det dåliga sexlivet som jag har med min annars så underbara man.

    Jag vet inte vad jag vill säga med det här inlägget mer än att lätta på hjärtat och kanske höra andra som har varit i samma sits.

  • Svar på tråden Otrogen mot min man
  • Anonym (ww)
    Playerone skrev 2019-06-07 00:06:18 följande:

    Precis, livet är för kort..gör det ditt hjärta känner är rätt


    Kom ihåg att även din partners liv är kort. Förstör det inte.
  • Sgtwolf
    Anonym (Esme) skrev 2019-06-06 22:21:23 följande:

    Så om jag mår bra och stärks av att ha oskyddat sex med andra så ska min partner inte lägga sig i för han äger inte mig? Om jag mår bra av att använda upp min ekonomi till annat än våra gemensamma räkningar så ska han bara vara tyst för han äger inte mig? 

    En sak jag ofta undrar när dessa ägandefrågor kommer upp är vad det är för mening med att vara ett par om man ändå inte har något som binder en till den andre, förutom att springa och ljuga bakom ryggen på varandra? 

    Vad är det svåra i att göra en överenskommelse från början om att ha ett öppet förhållande istället för att ljuga och svika sin partner? Om man ändå har synsättet att den andra ska få ha sex med vem den vill. Vad är då meningen med att ljuga och hymla om saken? Bara för att man inte äger varandra..har man då per automatik rätt att svika, ljuga och kränka sin partner?

    Du äger inte dina vänner heller...men accepterar de verkligen att du behandlar dem så?

     


    Vad säger att man är tvingad att ha oskyddad sex med en älskare/älskarinna?

    Vad säger att ekonomin raseras? Säg två kollegor som jobbar nära med vissa gemensamma tjänsteresor. Där behöver en affär inte kosta ett öre. Samma med spring mellan grannar.

    Det är nog trots allt rätt sällan någon lämnar sin familj hemma och tar med älskaren/älskarinnan på en semester på mallis.

    Säg du har måttligt behov av sex, du är helt nöjd med 15 minuter i missionären på lördagskvällarna efter ett glas rött. Men du har ett fritidsintresse som du gärna lägger två kvällar i veckan på. Din partner är ointresserad av ditt intresse men tycker att det är roligt för din skull, när du gör nått du gillar. Partnern har dock ett större behov av sex och vill ha mer variation än dig. Så partnern träffar någon och har sex med de kvällar du ägnar dig åt ditt intresse. Båda har det sex dom vill. Båda får uppmärksamhet av varandra. Du får ju tom ägna dig åt ditt intresse istället för att vara hemma och ha sex på ett sätt du inte uppskattar.

    Alla är nöjda, alla får vad dom behöver, alla är lyckliga och behöver inte tvinga sig själva att "rädda förhållandet" genom att göra nått dom eg inte vill.

    Är det verkligen så illa så att du hellre velat att din partner bryter upp ert perfekta liv, bara för partnern vill ha lite mer och lite annorlunda sex än vad du vill?

    Ja jag behandlar mina vänner på exakt samma sätt.

    Kommer vän A och frågar om vi ska ta en fika, då ringer jag inte runt till vän B, C och D för att fråga om det är ok att jag fikar med vän A. Jag går och fikar med vän A. Nästa dag kanske jag gymmar med vän B och på helgen åker jag och fiskar med vän C för att sedan hjälpa vän D att flytta grejer. Men jag kommer aldrig att fråga om lov från övriga vänner för att umgås med en vän. Vet inte hur du gör, men det verkar krångligt att hela tiden försöka vara alla tillags och frpga alla om lov för allt man vill göra.
  • Anonym (Esme)
    Sgtwolf skrev 2019-06-07 12:11:48 följande:
    Vad säger att man är tvingad att ha oskyddad sex med en älskare/älskarinna?

    Vad säger att ekonomin raseras? Säg två kollegor som jobbar nära med vissa gemensamma tjänsteresor. Där behöver en affär inte kosta ett öre. Samma med spring mellan grannar.

    Det är nog trots allt rätt sällan någon lämnar sin familj hemma och tar med älskaren/älskarinnan på en semester på mallis.
    Jag svarade under förutsättningen att det var okej att göra som man själv vill utan att involvera eller ta hänsyn till partnern. Så om jag vill ha sex med en massa människor utan att använda skydd och inte berätta det för partnern, är det lika okej då? Tänk om han inte vill leva med någon som riskerar ge honom en könssjukdom eller bli gravid på annat håll. Vems känslor och vems önskningar ska ha starkast prioritet? Nu var ju även förutsättningen att jag inte behövde tala om för min partner att detta är vad jag sysslar med. Känns det lika angeläget att skydda otrohet då?

    Det ni säger är ju att det är helt okej att bara göra som man själv vill utan att ta minsta hänsyn till sin partners känslor och önskan. 

    Det innebär också att jag kan gömma undan pengar av vår gemensamma ekonomi och spara till mig själv. Vilket är helt okej för jag ska göra det mitt hjärta känner för? Det går att spinna vidare på en hel del otrevliga saker man kan utsätta sin partner för om man slipper ta det minsta hänsyn för den man lever tillsammans med.
    Säg du har måttligt behov av sex, du är helt nöjd med 15 minuter i missionären på lördagskvällarna efter ett glas rött. Men du har ett fritidsintresse som du gärna lägger två kvällar i veckan på. Din partner är ointresserad av ditt intresse men tycker att det är roligt för din skull, när du gör nått du gillar. Partnern har dock ett större behov av sex och vill ha mer variation än dig. Så partnern träffar någon och har sex med de kvällar du ägnar dig åt ditt intresse. Båda har det sex dom vill. Båda får uppmärksamhet av varandra. Du får ju tom ägna dig åt ditt intresse istället för att vara hemma och ha sex på ett sätt du inte uppskattar.

    Alla är nöjda, alla får vad dom behöver, alla är lyckliga och behöver inte tvinga sig själva att "rädda förhållandet" genom att göra nått dom eg inte vill.

    Är det verkligen så illa så att du hellre velat att din partner bryter upp ert perfekta liv, bara för partnern vill ha lite mer och lite annorlunda sex än vad du vill?
    Men du skriver ju som att detta handlar om en överenskommelse mellan de båda parterna, och det är ju inte ett öppet förhållande jag sätter mig emot! I detta fall är båda lyckliga för att de har kommit överens om att de vill leva på detta vis.
    Ge mig en enda bra förklaring till att det inte är såhär det ska gå till. Utan smussel och lögner bakom ryggen på den andra. Varför är det inte DETTA du propagerar för istället för att vara otrogen mot varandra.

    När det gäller mig så hade jag varit helt okej med öppet förhållande. Men aldrig i livet att det är okej att ljuga om sånt bakom min rygg och att jag inte får samma fördelar som min då "otrogne" man. Varför ska den enas känslor och vilja bara räknas? Ge mig en bra förklaring till det, tack.
    Sgtwolf skrev 2019-06-07 12:11:48 följande:
    Ja jag behandlar mina vänner på exakt samma sätt.

    Kommer vän A och frågar om vi ska ta en fika, då ringer jag inte runt till vän B, C och D för att fråga om det är ok att jag fikar med vän A. Jag går och fikar med vän A. Nästa dag kanske jag gymmar med vän B och på helgen åker jag och fiskar med vän C för att sedan hjälpa vän D att flytta grejer. Men jag kommer aldrig att fråga om lov från övriga vänner för att umgås med en vän. Vet inte hur du gör, men det verkar krångligt att hela tiden försöka vara alla tillags och frpga alla om lov för allt man vill göra.
    Jag syftade inte på att tala om alla vardagliga saker man gör med varandra. Jag syftade på att ljuga och gå bakom ryggen på dem med sånt du vet att de skulle bli ledsna och arga över. Något du vet skulle såra dem rejält om de fick reda på det av andra. 
  • Anonym (man)
    Sgtwolf skrev 2019-06-07 11:51:31 följande:
    Nja. Hitler och Stalin var mer inne på din linje. Dvs det finns bara en sanning och den sanningen ska alla tvingas leva efter.

    Om mina barn kommer och frågar om råd så skulle jag säga att det är deras val. Jag skulle ta upp för och nackdelar i de olika alternativen och sedan stötta dom i det val dom gör. Det är inte upp till mig att moralisera eller diktera över deras liv. Det är deras liv, deras val och dom har all rätt att leva sina liv som dom vill.

    Frågan är hur du skulle ha gjort? Tvingat dom att leva efter din åsikt? (Likt Stalin och Hitler gjorde med folk)

    Eller skulle du uppmuntra och stötta dina barn i deras val?
    Vad säger du när barnen frågar varför du fuckade upp ert förhållande och sänkte deras mamma eller pappa?
  • Sgtwolf
    Anonym (man) skrev 2019-06-07 14:53:45 följande:

    Vad säger du när barnen frågar varför du fuckade upp ert förhållande och sänkte deras mamma eller pappa?


    Om det blir så, är det bara att vara ärlig och säga att mamma och pappa glidit isär och vill inte samma saker längre. Precis som vid andra anledningar när man väljer att skiljas åt.

    Vad säger du till dina barn när din fru tröttnat på att leva med en person som ser allt i svart eller vitt?

    (Eller just ja, du lever väl inte med någon just nu.... ?!?)
  • Sgtwolf
    Anonym (Esme) skrev 2019-06-07 13:44:38 följande:

    Jag svarade under förutsättningen att det var okej att göra som man själv vill utan att involvera eller ta hänsyn till partnern. Så om jag vill ha sex med en massa människor utan att använda skydd och inte berätta det för partnern, är det lika okej då? Tänk om han inte vill leva med någon som riskerar ge honom en könssjukdom eller bli gravid på annat håll. Vems känslor och vems önskningar ska ha starkast prioritet? Nu var ju även förutsättningen att jag inte behövde tala om för min partner att detta är vad jag sysslar med. Känns det lika angeläget att skydda otrohet då?

    Det ni säger är ju att det är helt okej att bara göra som man själv vill utan att ta minsta hänsyn till sin partners känslor och önskan. 

    Det innebär också att jag kan gömma undan pengar av vår gemensamma ekonomi och spara till mig själv. Vilket är helt okej för jag ska göra det mitt hjärta känner för? Det går att spinna vidare på en hel del otrevliga saker man kan utsätta sin partner för om man slipper ta det minsta hänsyn för den man lever tillsammans med.Men du skriver ju som att detta handlar om en överenskommelse mellan de båda parterna, och det är ju inte ett öppet förhållande jag sätter mig emot! I detta fall är båda lyckliga för att de har kommit överens om att de vill leva på detta vis.

    Ge mig en enda bra förklaring till att det inte är såhär det ska gå till. Utan smussel och lögner bakom ryggen på den andra. Varför är det inte DETTA du propagerar för istället för att vara otrogen mot varandra.

    När det gäller mig så hade jag varit helt okej med öppet förhållande. Men aldrig i livet att det är okej att ljuga om sånt bakom min rygg och att jag inte får samma fördelar som min då "otrogne" man. Varför ska den enas känslor och vilja bara räknas? Ge mig en bra förklaring till det, tack.Jag syftade inte på att tala om alla vardagliga saker man gör med varandra. Jag syftade på att ljuga och gå bakom ryggen på dem med sånt du vet att de skulle bli ledsna och arga över. Något du vet skulle såra dem rejält om de fick reda på det av andra. 


    I värsta tänkbara scenario ligger det lite i det du säger.

    Men majoriteten av all otro innebär inte lögner, spenderande av pengar osv.

    Tjänsteresa, träffar likasinnade, har hemlängtan, träffar "rätt person" efter något glas. Hamnar i säng. Åker hem.

    Hänt en gång, lär inte hända igen. Iaf inte inom överskådlig tid.

    Utan går hem till familjen med viss skam över vad som hänt. Därför ägnar än mer tid på partner och familj.

    Är också ett vanligt scenario vid otrohet. Sen är det en sido diskurs om man ska berätta och splittra familjen eller vara tyst och alla lever lyckliga i alla sina dar.

    Som sagt det finns nyanser och skillnader mellan att utnyttja sin partner i syfte att systematiskt ligga med andra. Och falla för frestelsen en gång.... Sen finns det ett otal varianter där emellan.

    Ibland är det bättre att vara lyckligt ovetande än att slå sönder flera personers liv genom att berätta.

    Många otrogna ljuger inte, utan låter bara bli att berätta.

    Jag hävdar inte att alla ska vara otrogna. Hälften av befolkningen klarar sig bra utan sidoaffärer. Men det förekommer och det kan vara lika bra att acceptera att det förekommer även om man anser det som nått dåligt.

    Det är dåligt att äta mycket kött, dels för egen hälsa men också för miljö och klimat.

    Det är dåligt att köra bil eller transportera saker.

    Men av någon anledning så gör folk ändå just det. Man vet det är dåligt men man gör det för det är gott eller bekvämt.

    Samma är det med otrohet. Det händer även de mest rabiata trohetsförespråkarna ibland. Folk gör det för det är gott(spännande/ger variation) eller att det är bekvämt.

    Bästa sättet att hantera det på är att acceptera att sånt händer och det är dumt att förstöra ett bra liv för flera personer bara för att vara svartsjuk när/om det händer.

    Sen finns det giftig otrohet där en person har det som system att ligga med andra och trycker ner och förminskar sin partner, kanske tom lurar den på pengar eller låter partnern stå för markservicen så det går att festa och vara otrogen istället för att ta hand om och se den egna partnern.
  • Anonym (man)
    Sgtwolf skrev 2019-06-07 20:53:17 följande:
    Om det blir så, är det bara att vara ärlig och säga att mamma och pappa glidit isär och vill inte samma saker längre. Precis som vid andra anledningar när man väljer att skiljas åt.

    Vad säger du till dina barn när din fru tröttnat på att leva med en person som ser allt i svart eller vitt?

    (Eller just ja, du lever väl inte med någon just nu.... ?!?)
    Är det din version av att vara ärlig?

    En ärligare version skulle väl vara "mamma och pappa gled isär och därför gick jag bakom ryggen på eran mamma/pappa och knullade någon annan"

    Min sambo har som tur är samma värderingar som jag och skulle givevis prata med mig om hon lände sig missnöjd med något. Du vet sådär som civilicerade människor gör.
  • Sgtwolf
    Anonym (man) skrev 2019-06-07 21:31:23 följande:

    Är det din version av att vara ärlig?

    En ärligare version skulle väl vara "mamma och pappa gled isär och därför gick jag bakom ryggen på eran mamma/pappa och knullade någon annan"

    Min sambo har som tur är samma värderingar som jag och skulle givevis prata med mig om hon lände sig missnöjd med något. Du vet sådär som civilicerade människor gör.


    Nu blir jag glad! Härligt att du lever med någon som gillar ditt sätt att leva! Hoppas ni är lyckliga!

    Men jag förstår fortfarande inte varför du inte kan glädjas med andra människor som är lyckliga i sina val?

    Varför du måste moralisera som om du vore bättre än andra?

    Det är många i "din sits" som varit otrogna pga tillfället. Rätt person som säger/gör rätt saker vid "rätt" tillfälle så är det mer än en "rättskaffens person" som håller trohet som den högsta egenskapen. Då är det ett antal med värderingar liknande dina som trillar dit och är otrogna. Sen är frågan om man ska berätta och kasta allt bra i förhållandet i sjön. Eller vara tyst och alla lever lyckliga i alla sina dagar.

    Finns inget i vår värld som är svart eller vitt. Det finns alltid glidande skalor. Vid otrohet så finns allt mellan systematiskt ljugande och utnyttjande till "olyckor". Och allt där emellan.

    Jag ser det viktigaste att man håller sin partner nöjd och lycklig. Behöver någon ett snedsprång för att relationen och livet ska vara tillfredställande för båda. Ja då må det vara så. Om min fru behöver nått jag inte kan ge henne, för att hon ska orka ge mig ett bra liv eller för att hon ska leva ett komplett liv. Ja big deal, kommer jag på henne med otrohet och jag är nöjd med vår relation så säger jag bara åt henne att sköta det snyggare så jag slipper se och veta.

    Din syn på saken är din syn utifrån dina erfarenheter, uppväxt, normer, känslor osv. Men dom är inte allmängiltiga för alla. Andra har andra erfarenheter och känslor och störs inte lika mycket av ett snedsprång som du gör. Då blir det fel när du sitter och dömer dina medmänniskor istället för att glädjas och acceptera deras val. Sen är det toppen att du hittat en partner som delar dina värderingar och du kan leva ditt liv efter de värderingar som du har. Det är ju helt underbart för dig.

    Jag törs säga att alla som du nedvärderar i dina inlägg håller med mig att vi är glada för din skull att du kan leva ditt liv så som du själv vill leva det.

    En stor bamse kram till dig! Härligt med din sambo!
  • Anonym (Esme)
    Sgtwolf skrev 2019-06-07 21:17:51 följande:
    I värsta tänkbara scenario ligger det lite i det du säger.

    Men majoriteten av all otro innebär inte lögner, spenderande av pengar osv.

    Tjänsteresa, träffar likasinnade, har hemlängtan, träffar "rätt person" efter något glas. Hamnar i säng. Åker hem.

    Hänt en gång, lär inte hända igen. Iaf inte inom överskådlig tid.

    Utan går hem till familjen med viss skam över vad som hänt. Därför ägnar än mer tid på partner och familj.

    Är också ett vanligt scenario vid otrohet. Sen är det en sido diskurs om man ska berätta och splittra familjen eller vara tyst och alla lever lyckliga i alla sina dar.

    Som sagt det finns nyanser och skillnader mellan att utnyttja sin partner i syfte att systematiskt ligga med andra. Och falla för frestelsen en gång.... Sen finns det ett otal varianter där emellan.

    Ibland är det bättre att vara lyckligt ovetande än att slå sönder flera personers liv genom att berätta.

    Många otrogna ljuger inte, utan låter bara bli att berätta.

    Jag hävdar inte att alla ska vara otrogna. Hälften av befolkningen klarar sig bra utan sidoaffärer. Men det förekommer och det kan vara lika bra att acceptera att det förekommer även om man anser det som nått dåligt.

    Det är dåligt att äta mycket kött, dels för egen hälsa men också för miljö och klimat.

    Det är dåligt att köra bil eller transportera saker.

    Men av någon anledning så gör folk ändå just det. Man vet det är dåligt men man gör det för det är gott eller bekvämt.

    Samma är det med otrohet. Det händer även de mest rabiata trohetsförespråkarna ibland. Folk gör det för det är gott(spännande/ger variation) eller att det är bekvämt.

    Bästa sättet att hantera det på är att acceptera att sånt händer och det är dumt att förstöra ett bra liv för flera personer bara för att vara svartsjuk när/om det händer.

    Sen finns det giftig otrohet där en person har det som system att ligga med andra och trycker ner och förminskar sin partner, kanske tom lurar den på pengar eller låter partnern stå för markservicen så det går att festa och vara otrogen istället för att ta hand om och se den egna partnern.

    Undrar varför du återigen undvek att svara på varför man inte ber om ett öppet förhållande där man slipper ljuga och bedra, istället för att behöva acceptera att endast den ENA parten får ligga runt på sidan om?

    Kan det möjligen vara så att det inte är lika kul för den otrogne att dennes partner också får ha lite spännande, hett, varierande sex? Ofta är det också så att de otrogna är minst accepterande när det gäller att själva bli bedragna. Lustigt va?

    Engångshändelser är just engångshändelser. Det är oftare lättare för en partner att förlåta en engångshändelse där partnern visar ånger på riktigt. Varför skulle den otrogne inte kunna vara ärlig med att denne gjort ett snedsteg istället för att undvika berätta? Oftast handlar det om att den otrogne är livrädd att bli lämnad, och inte vill stå för vad denna gjort. 

    Vad är det som säger att det måste bli en separation/skilsmässa för att den otrogne är ärlig med att han gjort fel? Det finns bra många fler som kan tänkas förlåta en engångshändelse än när det är en planerad, uträknad otrohet. Personligen skulle jag föredra att få veta så jag får göra valet om jag vill förlåta, få ha sex med någon annan eller separera. Valet borde inte vara hans utan mitt! Jag skulle ogilla att någon omyndigförklarar mig att jag inte ska få göra mina egna val.

    För att kunna acceptera att sådant händer bör man ju också få veta om "att" det händer. Du har fortfarande inte insett att det är smygandet, sveket, undanhållandet, oärligheten som är orsaken till att otrohet anses vara så vidrigt? Varför tror du att acceptansen för öppet förhållande är så mycket större? Kan det vara för att det sker på ett öppet, ärligt sätt där man lägger alla korten på bordet? Kan det vara för att "erbjudandet" att ligga med andra gäller de båda och inte bara den ena?

    Det handlar inte enbart om svartsjuka, det handlar om att man tappar tillit för en som undanhåller och ljuger bakom ens rygg. Må det vara ens partner eller ens egna vänner.   

  • Anonym (....)
    Sgtwolf skrev 2019-06-07 20:53:17 följande:

    Om det blir så, är det bara att vara ärlig och säga att mamma och pappa glidit isär och vill inte samma saker längre. Precis som vid andra anledningar när man väljer att skiljas åt.

    Vad säger du till dina barn när din fru tröttnat på att leva med en person som ser allt i svart eller vitt?

    (Eller just ja, du lever väl inte med någon just nu.... ?!?)


    Haha i dina önskedrömmar skulle det sluta så. Bara vara ärlig och säga att xxx har varit otrogen. Inte hålla på att ljuga om ni glidit isär.

    Tittar man på de i min bekantskapskrets som haft förhållanden som slutat med otrohet, brukar det snabbt resultera i skvaller. Alla vet vems fel det är. Fröknar på skolan. Grannar. Släkt. Arbetskamrater. Sen när det är dags att bjuda in till midsommarfirande o middagar och liknande, så är det ofta lite tufft för den sneknullande parten.

    Barnen brukar också snabbt få reda på sanningen och de brukar föredra den trogna föräldern, relationen till den sneknullande parten blir lite sämre även här.

    Vanligt folk brukar inte behöva massa snack o gråzoner och liknande. Har man legat med nån annan är det ganska svart vitt för de flesta.

    Men du är ju stark som går bakom ryggen o knullar runt, så du pallar nog det tuffa uppvaknandet som sker när sanningen kommer fram.
Svar på tråden Otrogen mot min man