Barnveckorna kommer att få mig att separera
Vi har bott ihop 2,5 år nu. Situaionen med bonusbarnen, partnerns barn, som bor hos oss varannan vecka , har varit upp och ner i omgångar från början. Jag har oxå barn. De är äldre tonåringar och bor hos oss på heltid. Partnerns barn är under tio. Jag har från början märkt att ena barnet är "annorlunda". Länge skyllt detta på barnets andra förälder, där det inte finns några regler eller ordningar, de får göra precis vad och hur de vill. Finns psykisk ohälsa med i bilden. Hos mig finns regler. Vårt hem är ej en lekstuga till för att barnen att hoppa leka o röja helt fritt... Till saken. Barnet, har tydliga problem. Jag vill ha utredning för diagnos. Min partner är nollställd och ser inte så mkt av problemen. Andra föräldern vägrar och tar det personligt som kritik mot hen. Även skolan har uppmärksammat problemen. Jag har ont i magen och är på uselt humör var ggn veckan kommer. Vill ej vara hemma, men måste, om jag vill ha ett hus kvar att komma hem till....
Känner så hemskt att jag flyttar snart. Barnet tillför mig bara magont, mer att städa, tvätta och ha koll att det inte går sönder... Vet att jag som vuxen ej får säga så....
Det är klart att din sambos barn kan vara funktionsnedsatta, psykiskt störda eller felande på andra sätt. Det kan ingen av oss är lämna svar på. Men man måste nog i alla fall överväga att situationen också kan bero på helt andra saker. Människor är föräldrar på väldigt många olika sätt, och för en del är det helt okej att ha lekstuga hemma. Det är också så att de flesta föräldrar trots allt har ordning för barnen, men den kan förstås vara av ett helt annat slag än den en annan människa finner för gott att ha för sina barn.
Jag tycker inte att det är fel av dig att separera. Det kan vara så att du och din partner har oförenliga värderingar kring familjeliv och barnuppfostran och för barnen - normalstörda eller inte - finns det inga fördelar att bo ihop med vuxna vars gräl och konflikter handlar om dem.