• Anonym (xxx)
    Sun 2 Jun 2019 08:01
    3717 visningar
    121 svar
    121
    3717

    Barnveckorna kommer att få mig att separera

    Vi har bott ihop 2,5 år nu. Situaionen med bonusbarnen, partnerns barn, som bor hos oss varannan vecka , har varit upp och ner i omgångar från början. Jag har oxå barn. De är äldre tonåringar och bor hos oss på heltid. Partnerns barn är under tio. Jag har från början märkt att ena barnet är "annorlunda". Länge skyllt detta på barnets andra förälder, där det inte finns några regler eller ordningar, de får göra precis vad och hur de vill. Finns psykisk ohälsa med i bilden.  Hos mig finns regler. Vårt hem är ej en lekstuga till för att barnen att hoppa leka o röja helt fritt... Till saken. Barnet, har tydliga problem. Jag vill ha utredning för diagnos. Min partner är nollställd och ser inte så mkt av problemen. Andra föräldern vägrar och tar det personligt som kritik mot hen. Även skolan har uppmärksammat problemen. Jag har ont i magen och är på uselt humör var ggn veckan kommer. Vill ej vara hemma, men måste, om jag vill ha ett hus kvar att komma hem till....
    Känner så hemskt att jag flyttar snart. Barnet tillför mig bara magont, mer att städa, tvätta och ha koll att det inte går sönder... Vet att jag som vuxen ej får säga så....

  • Svar på tråden Barnveckorna kommer att få mig att separera
  • Anonym (?)
    Sun 2 Jun 2019 08:05
    #1
    -2 +1

    det kanske är di som ska ha en utredning? låter som att du har Aspergers på din beskrivning. (ta det inte som kritik)..

  • Anonym (S)
    Sun 2 Jun 2019 08:18
    #2
    +1

    Det här är inte bra men din känsla är fullt naturlig.

    Vad säger din sambo om du berättar att du funderar över separation pga hur läget är?

  • Sun 2 Jun 2019 08:23
    #3
    +3
    Anonym (xxx) skrev 2019-06-02 08:01:13 följande:

    Vi har bott ihop 2,5 år nu. Situaionen med bonusbarnen, partnerns barn, som bor hos oss varannan vecka , har varit upp och ner i omgångar från början. Jag har oxå barn. De är äldre tonåringar och bor hos oss på heltid. Partnerns barn är under tio. Jag har från början märkt att ena barnet är "annorlunda". Länge skyllt detta på barnets andra förälder, där det inte finns några regler eller ordningar, de får göra precis vad och hur de vill. Finns psykisk ohälsa med i bilden.  Hos mig finns regler. Vårt hem är ej en lekstuga till för att barnen att hoppa leka o röja helt fritt... Till saken. Barnet, har tydliga problem. Jag vill ha utredning för diagnos. Min partner är nollställd och ser inte så mkt av problemen. Andra föräldern vägrar och tar det personligt som kritik mot hen. Även skolan har uppmärksammat problemen. Jag har ont i magen och är på uselt humör var ggn veckan kommer. Vill ej vara hemma, men måste, om jag vill ha ett hus kvar att komma hem till....
    Känner så hemskt att jag flyttar snart. Barnet tillför mig bara magont, mer att städa, tvätta och ha koll att det inte går sönder... Vet att jag som vuxen ej får säga så....


    Varför är din partner nollställd och ser inte så mycket av problemen? Är hen inte hemma eller tycker hen att det är mer okej för barn att hoppa och leka än vad du tycker? Dina barn är äldre tonåringar - kanske har du glömt hur de var eller så var dina barn bara på ett annat sätt än din sambos, med andra intressen och annan energi?

    Det är klart att din sambos barn kan vara funktionsnedsatta, psykiskt störda eller felande på andra sätt. Det kan ingen av oss är lämna svar på. Men man måste nog i alla fall överväga att situationen också kan bero på helt andra saker. Människor är föräldrar på väldigt många olika sätt, och för en del är det helt okej att ha lekstuga hemma. Det är också så att de flesta föräldrar trots allt har ordning för barnen, men den kan förstås vara av ett helt annat slag än den en annan människa finner för gott att ha för sina barn.

    Jag tycker inte att det är fel av dig att separera. Det kan vara så att du och din partner har oförenliga värderingar kring familjeliv och barnuppfostran och för barnen - normalstörda eller inte - finns det inga fördelar att bo ihop med vuxna vars gräl och konflikter handlar om dem. 
  • Anonym (xxx) Trådstartaren
    Sun 2 Jun 2019 09:17
    #4
    Anonym (?) skrev 2019-06-02 08:05:00 följande:

    det kanske är di som ska ha en utredning? låter som att du har Aspergers på din beskrivning. (ta det inte som kritik)..


    visst vill jag ha ordning och reda i mitt hem, men aldrig hört att jag skulle ha Aspbergers :) (är helt på det klara med vad den diagnosen innebär, då jag utrett min äldsta för ev den diagnosen)). Vad var det som får dig att tänka så?
  • Anonym (xxx) Trådstartaren
    Sun 2 Jun 2019 09:22
    #5
    Anonym (S) skrev 2019-06-02 08:18:29 följande:

    Det här är inte bra men din känsla är fullt naturlig.

    Vad säger din sambo om du berättar att du funderar över separation pga hur läget är?


     Jag har ej tagit upp min tanke om att flytta isär seriöst. Den har kommit upp endast när vi kommit i diskussion om saker som hänt. Och ibland ställs vi inför en olöslig diskussion där sista ordet är -Vad har du för lösning? Det finns bara en...
  • Anonym (xxx) Trådstartaren
    Sun 2 Jun 2019 09:25
    #6

    Vill belysa att jag skrev att även skolan har påtalat stora problem kring barnet. Försökt ta upp detta med båda föräldrar, men fått samma reaktion som jag. Det är inte bara mina egna slutsatser.

  • Sun 2 Jun 2019 09:32
    #7
    +1

    Vad skulle en utredning el/och en ev diagnos göra för förändring? Barnet är ju ändå som det är menar jag. O är föräldrarna "rycka-på-axlarna" varianten så ger det absolut ingenting.

  • Sun 2 Jun 2019 09:37
    #8
    Anonym (xxx) skrev 2019-06-02 09:25:36 följande:

    Vill belysa att jag skrev att även skolan har påtalat stora problem kring barnet. Försökt ta upp detta med båda föräldrar, men fått samma reaktion som jag. Det är inte bara mina egna slutsatser.


    Jag läste det, men om skolan belyst massiva problem i den stil du menar finns som endast lett till att föräldrarna varit "nollställda" inför det skolan observerat hade skolan varit nödgade att göra en orosanmälan och det ser jag inte att du skrivit något om skulle vara gjort?
  • Anonym (alice­)
    Sun 2 Jun 2019 09:39
    #9
    -1
    Anonym (xxx) skrev 2019-06-02 09:17:16 följande:
    visst vill jag ha ordning och reda i mitt hem, men aldrig hört att jag skulle ha Aspbergers :) (är helt på det klara med vad den diagnosen innebär, då jag utrett min äldsta för ev den diagnosen)). Vad var det som får dig att tänka så?
    Det är ärftligt och det heter Aspergers och du verkar ganska fyrkantig. 
  • Anonym (E)
    Sun 2 Jun 2019 09:42
    #10
    +4

    Skulle särborelation kunna vara ett alternativ här, så behöver du ju inte vara med hans barn mer än vad som känns bra för dig. 

Svar på tråden Barnveckorna kommer att få mig att separera