Dottern ska komma och gå

Klart det ska vara ett öppet hem men vet man att det är mycket spring fram och tillbaka eller att det finns vissa "grundveckor" så tycker jag man iallafall kan ställa kravet att barnet hör av sig i tid, om barnet egentligen inte förväntas komma hem, så att man kan planera middagen. Har man planer sedan innan på annat håll och inte vill att barnet är hemma själv, oavsett orsak, så tycker jag dock att det är ok att säga nej.

Där är ju uppfostran och kommunikation nyckeln. Ställ krav på barnen att plocka undan efter sig och om barnet spelar ut sina föräldrar får föräldrarna kommunicera bättre så att det inte riskerar att hända. Det är inte barnen som är problemen :)

I dina exempel är det såklart föräldrarnas fel. Vad skulle annars vara anledningen menar du? Styr upp ungarna istället så finns det inget problem.

Men suck, barnet är en reaktion på sin omgivning. Dessutom, ju mindre önskade de känner sig ju mindre följsamma blir de högst troligt. 

Jag tycker inte att man ska behöva fråga för att få komma hem till sitt eget hem. Sen kanske man inte är så sugen på att komma hem om det är en surkärring som sitter där hemma och önskar att man inte fanns, men förstå otryggheten man som barn känner om man vet att man måste fråga innan man får komma hem till det som ska vara ens trygga punkt i livet.

Tänk till lite.

Man kan ta hjälp. Hur som helst så är inte barnen problemet. Problemet är föräldrarnas uppfostran och utomståendes attityd.

Jag svarade initialt på detta inlägg:

Här kommer en elak bonusmorsa! Jag tycker absolut inte barnen ska få komma och gå precis hur dom vill utan att fråga innan när det är den andra föräldern barnen är hos. Lever själv i bonusfamilj med gemensamma barn och barn sedan innan på både håll. Finns olika anledningar till att jag tycker det. Bland annat planeringen för både tider, aktiviteter, mat osv. Kan även också vara tillfälle för barnen att spela ut den andre föräldern. Är man sur på ena sticker man bara till nästa. 

Vi har det ganska fritt att få komma och gå här hemma, men vill iaf att dom frågar innan. Det jag tycker är ett av problemen här hemma när dom kommer fritt är att ena kommer, ofta med kompis, gör det dom ska, tex bada i poolen, äter lite.. Har det allmänt gott, tackar för sig och sticker. Kvar lämnar dom stök och bök, gärna blöta handdukar på golv osv. I deras ögon har dom såklart städat. Något jag självklart räknar med när vi har alla barn hemma, men vill ibland slippa när vi inte har barnvecka. Det där med att man även har skyldigheter i livet tycks missas många gånger och man ska ha ut det goda bara och att bara för det är tråkigt på ena stället så sticker man till nästa. Nej tack.

Och jag tycker att man alltid ska känna sig välkommen i sitt eget hem och ej att man ej kan komma hem för att det blir "krångligt" för en vuxen. Och vill man ha det på något annat sätt än att barnen kommer hem och leker hotell, så får man lösa det med barnen och ställa krav tillsammans som familj. Går det ej av någon anledning så får man förändra sin situation och/eller sin approach till det hela. Annat går inte att göra. Problemen som finns försvinner ju inte för att man har fasta dagar då problemet finns i hushållet när barnen är där, och stör man sig på dem så gör man det oavsett om de är nån annanstans varannan vecka.

Jag är övertygad om att man aldrig kommer bli lycklig om man varannan vecka under barnens uppväxt + alla framtida sammankomster när de är vuxna, känner sig tvungen att hålla en fasad. Kanske dags att ta tag i sig själv och sluta skylla sin olycka på andra.