Ni som varit otrogna, hur gick det till?

Måste man vara otrogen för att komma ut ur ett förhållande? Jag brukar göra slut ja.

Egentligen e det väl så att man är rädd att bli ensam om man gör slut? Då är det lika bra att behålla den gamle karlsloken utifall att man inte lyckas.

Fegt värre!

Så kan man också göra.

Ett par år in i mitt nuvarande (andra) äktenskap så hade vårt sexliv i princip dött. jag mådde skit av det men ändå klarade jag inte av att ta upp det med min fru. Jag hade svårt att ta in att jag först lämnat ett äktenskap pga av dåligt sexliv och sen hamnade i ytterligare ett där sexet var kanonbra från början men sen dalade rätt snabbt. Jag ville inte se mig själv som en som misslyckades med ännu ett äktenskap. Och det mesta annat var bra ändå.

Så jag började söka på dejtingsajter och hittade en singelkvinna som gärna träffade mig och vi hade fantastisk sex. Hon avlöstes av ett par andra och det fick mig att må bättre och det fugerade bättre hemma. Förmodligen kände min fru av det och kände kanske inte samma stress och press på henne så vårt sexliv blev också bättre.

Men till slut kom hon ändå på mig och jag avslutade otrohetsaffärerna. Vi gick i terapi och vårt sexliv blev betydligt bättre. Man kan inte säga att hon förlät mig, men hon tyckte att det ändå var värt att försöka igen eftersom vi trots allt har så mycket gemensamt och har roligt tillsammans. Och nu fick äktenskapet en nytändning och vårt sexliv var under en period som från början; hett och intensivt. Men detta är några år sedan och tyvärr är vi tillbaka där vi var innan jag började söka kontakt på nätet.

Men nu känner jag att det bara skulle göra mig till en patetisk och tragisk man om jag gjorde samma sak igen. Så jag samlar nu mod för att avsluta det här äktenskapet på ett värdigt sätt. Jag tänker inte vara otrogen igen.

Jag har lärt mig att hur bra en relation än är så behöver jag ha ett tillfredsställande sexliv. Min fru och jag har verkligen pratat mycket om det här och kommit fram till att va har så olika behov av sex. Hon är en sån som kan tända till och bli en sexgudinna i passionsfasen men sen försvinner väldigt mycket av hennes lust och förmåga till att ta initiativ till sex. Hon kan liksom gå ner i dvala och inte ha några behov av sex längre, och det beror inte på att hon inte känner sig sedd eller att vi har det dåligt på andra sätt, utan det är bara sån hon är. Jag är inte alls sån utan behöver den närheten och bekräftelsen som bra sex ger. Det räcker inte för mig att man har det bra på alla andra sätt.

Så jag ska helt enkelt inte vara gift med henne eftersom jag saknar den för mig viktigaste komponenten i vår relation. Vänner kan vi vara ändå utan att avge ett sexuellt trohetslöfte till varandra. Och vänner kan jag ha många. Men ska jag ha en sexpartner så ska vi ha ett sexliv som vi båda är nöjda med, annars kan det kvitta.

Oj i 4 år! Vad kom det sig att du började träffa honom? Är ditt sexliv med din man inte så bra eller bara hände det?

Blir det inte romantiskt per automatik då och då om ni har sex med varandra? Ni har väl förspel och kramas och kysser varandra också, inte bara hardcore sex?

Har varit otrogen mot samma kille med två olika personer. Min kille skulle vara borta i 6 månaderoch han var verkligen inte kommunikativ med sina känslor så man hade väldigt svårt att veta var vi stod och eftersom han valde att åka långt bort så hände det saker...

Första gången med en klasskompis på universitetet. Vi hade haft en flörtig stämning väldigt länge och sen började vi hångla en blöt kväll. Vi hade därefter sex vid två tillfällen men sen blev det sommarlov och vi åkte hem till respektive hemort.

Strax därefter började jag sommarjobba och på samma ställe jobbade en man som var 30 år som jag föll för. Han bjöd hem mig och det ena ledde till det andra. Tror även det blev en del hånglande på jobbet när vi var ensamma.

Sommaren tog slut och universitetsstudierna tog vid igen. Pojkvännen kom tillbaka. Jag berättade om mina snedsteg och han valde att vi skulle fortsätta. Förhållandet tog slut av andra skäl några år senare. Klasskompisen ångrar att han inte höll kontakten med mig under sommaren för vi tror båda att det kunnat blivit annorlunda då. Sommarjobbssnubben hade en smått desperat sidaoch menade att vi skulle vara ihop och när jag sa nej hotade han med att dyka upp i min universitetsstad och leta upp mig. Jag sa "lycka till med det" och pratade aldrig med honom igen.

Jag var missnöjd med vårt sexliv, kände mig inte sedd eller bekräftad som kvinna utan tagen för givet. Så är det till stor del fortfarande men nu bekymrar det mig inte längre. Hans sexlust eller ens lusten till närhet är väldigt låg och han är nöjd så, medans jag behöver mer. Har samma sexlust som jag hade när vi träffades och för mig är det en viktig del av livet. När jag först började svara på hans meddelanden hade jag egentligen ingen avsikt att gå längre. Vi började du snacka om något vi båda va intresserade av och han va med i samma fb-grupp som mig ,så efter några meddelanden blev vi mer personliga och det ena ledde till det andra och det blev mer seriöst.

Jo vi har förspel, kysser varandra ,kramas,skrattar ihop och lagar mat tillsammans. Men romantik uppfattade jag mer att vi har kärleks-känslor för varandra, och det har vi inte. Han är ute efter giftemål med en kvinna med hans tro och jag älskar min man. Ibland är sexet väldigt intimt , med kyssar ,ögonkontakt och vackra ord ,medans andra gånger är det hardcore hela vägen. Känner att jag kan öppna upp mig för honom på ett helt annat sätt än med min man, vi berättar våra fantasier och vi provar på nya saker, saker jag aldrig skulle kunna föreslå för min man. Har bara haft sex med honom och med min man så har inte så mycket erfarenhet när det kommer till män ,men sättet han tillfredställer mig är bortom allt vad jag tidigare kände till.

Märkligt va många män som har låg eller ingen sexlust, o märkligt va många kvinnor som e otrogna. Vad har hänt egentligen?

Slår du ut antalet på hela befolkningen får du säkert andra siffror, hur tänkte du nu?

Vi som svarar här svarar på ts frågeställning , om just otrohet. Hade man varit nöjd med sitt sexliv är nog sannolikheten till otrohet varit avsevärt mindre.

Aha jag förstår. Jag tänkte nog mer på romantik som med tända ljus och vacke rmusik osv :)  Träffar du honom som en vän (som din man vet vem det är), eller vet din man inte om honom alls? Jag tänkte på det du skrev att ni gör så mycket kompisaktiga saker ihop som att laga mat. Så berättar du att du ska dit och laga mat och umgås (+ det andra som du förstår inte berättar), eller hur brukar det gå till? Sover du även över hos honom ibland?

Nej blir inte mycket romantik då :) kanske va lite otydlig, men nej vi träffas inte som vänner utan som älskare ,men när jag stannar över natten lagar vi mat tillsammans och min man känner honom inte alls. Jag jobbar natt så det är inte svårt för mig att ?jobba extra? eller ?byta pass? ,min man har inte någon större koll över mitt schema så att säga.

Men varför denna nyfikenhet ,funderar du på att vara otrogen?