Giftermål, vilken märklig sed

Oj! Baserat på det du skriver trodde jag du var typ 15. Max.

Oj, och är så okunnig om skillnaden juridiskt mellan samboskap och äktenskap och så hånfull mot andras handlingar. 

Om något är mycket vanligt men inget du förstår, så är det troligen bristande kunskaper hos dig och inte fel på majoriteten. Lite mer ödmjukhet anbefalles.

Oj, och är så okunnig om skillnaden juridiskt mellan samboskap och äktenskap och så hånfull mot andras handlingar. 

Om något är mycket vanligt men inget du förstår, så är det troligen bristande kunskaper hos dig och inte fel på majoriteten. Lite mer ödmjukhet anbefalles.

Alla ceremonier kan te sig märkliga på liknande sätt.

Man måste nog i någon mån uppskatta ceremoier och ceremoniella händelser och aktiviteter för att tycka om och se det fina i det.
Vissa gör det, andra inte.

Idag väljer vissa att gifta sig borgerligt och med så lite av ceremoni som möjligt.

Du behöver nog inte oroa dig. Missunsamma surtrutar är inte särskilt attraktiva på äktenskapsmarknaden.

Giftermål behöver inte vara kyrklig och en massa planerande. Jag och min man bestämde oss pga juridiska skäl att gifta oss då vi hade hus och barn ihop. Tre veckor senare var vi gifta. På dessa tre veckor hade vi gjort hindersprövning (krävs juridiskt för att visa att man inte redan är gift), hitta en vigselförättare som kunde den helgen vi ville gifta oss och bestämma var det skulle ske. Själva ceremonin tog någon minut, skriva på papprena tog någon minut och hitta vigselförättare, boka tid och plats, skicka iväg för hindersprövning tog väl max en timme allt som allt. Då var det komma på vart vi skulle göra och leta fram information om var man kunde hitta en politiskt eller religöst obunden vigselförättare det som tog absolut längst tid. Men oj så bra det blev!

Skönt, nu kan jag sova gott om natten.

Det rent juridiska med att gifta sig tycker jag är bra. Men jag förstår mig inte alls på alla flotta kyrkbröllop där varken brud eller brudgum ens tror på Gud. Det känns väldigt falskt för mig. (Vi gifte oss borgerligt och hade fest för närmaste släktingar och några få vänner.) 

Man behöver inte gifta sig för att styra upp det juridiska. Man kan fixa det som sambos också och till och med få det bättre än man får som gift. Sen lägger många sjukt mycket pengar på bröllop. Det verkar som det är en tävling vem som kan vara värst.

Vad menar du att man till och med kan få det bättre som sambos än man får som gift?
Du kan aldrig skriva det juridiska på samma sätt som sambos som om man är gift eller "bättre" juridiskt.
Sen är det självklart upp till var och en om man vill vara gift eller sambos.
Det ena är inte bättre än det andra beroende på hur man vill ha det juridiskt.
I Sverige kan man tack och lov välja själv.
Men det är bra om man vet skillnaderna om man bor ihop och tex har barn.
Många har inte koll på skillnaden mellan äktenskap och samboförhållande.

Bröllop väljer man själv hur mycket pengar man vill spendera på.
En del vill inte alls ha fest, en del stora fester, en del vill lägga pengar på bröllopsresa mm men det har ju inte med det juridiska äktenskapet att göra.
Man väljer det som passar en själv.