Singelmamma - osexigt??

Som singel dejtade jag ensamma mammor, och gifte mig med en också för snart 11 år sedan

Som barnlös kille skulle jag nog inte inte dejta en småbarnsmamma. Eller rättare sagt, jag skulle kryssat i "utan barn" i dejtingappen.(Vad som händer i verkliga livet kan vara helt annat än vad man tänkt sig innan.)

Men nu är jag ju själv pappa och har inga sådana begränsningar längre.

När jag var nyskild och skulle ut och dejta sö föredrog jag, eller nästan på hade som krav, att den jag träffade skulle ha egna barn. Detta då jag är pappa, och tänkte att en kvinna utan barn kan ha svårt att förstå vilka krav på mig det ställer - har hört om många som haft svårt att acceptera din tid och engagemang partnern lagt på sina barn, samt vad det innebär att ha en fortsatt nära kontakt med ett ex (då i samarbetet kring barnen framför allt). Sen hade jag steriliserat mig med, och det var jag tydlig med, väldigt många kvinnor på dejtingsidorna var ute efter nån att skaffa barn med. Så efter att varit tydlig med detta var det lätt att sålla.

Så det är absolut ingen nackdel att du har barn sen innan.

Mmm...

Om du tror att singelmammor med barn VV är iskalla på dejtingmarknaden så skulle du prova att vara man och ensamstående på heltid med två barn. Där kan vi snacka permafrost på dejtingmarknaden.

Har dejtat ett par kvinnor som inte har barn och det har fallit på att de inte förstått hur mycket jobb det är och hur stort ansvar som vilar på en singelförälders axlar.
Kvinnor som redan är föräldrar förstår oftast bättre vilka förutsättningarna är.
Så jag föredrar alla dagar i veckan att träffa kvinnor med egna barn. När jag var yngre och inte hade egna barn så resonerade jag tvärt om.

Innan jag själv fick barn hade det varit otänkbart, nu när jag tänker efter så tänkte jag faktiskt inte ens tanken att det skulle vara ett alternativ, inte ens när jag själv var nyskild med två barn varannan vecka.  
En kompis till mig dejtade en 2-barnsmamma när vi var 20+, jag minns hur jag försökte tala honom ur det hela. Det misslyckades förstås, och det hade ett par stormiga år innan det tog slut. 

Med det sagt så tror jag inte du ska oroa dig, lev varann-veckas liv ett par år och känn in dig själv lite och se vad som händer, det kommer inte att vara något problem att träffa någon när du väl är redo.