Inlägg från: Anonym (2 barnsmamma) |Visa alla inlägg
  • Anonym (2 barnsmamma)

    Ni som är styvföräldrar, känner ni en sorg?

    Anonym (Me) skrev 2019-07-14 08:18:04 följande:

    Tack för alla som delat med sig i tankar och funderingar. Jag själv står i valet och kvalet om jag verkligen ska ge mig in i det...


    Låt bli. Jag lever i en kärnfamilj med min underbara make. Det är fantastiskt. Vi är en stark och trygg enhet. I vår familj så älskar alla varandra mest i världen. Vi vill varandras bästa varje dag. Innanför våra väggar är vi trygga, lugna och kan vara oss själva. Oavsett vad som händer så är vi ett team. Det är underbart.

    Särkullsfamiljer har inte denna känsla. Det finns alltid andra att anpassa sig till och olika lojaliteter i familjen.
  • Anonym (2 barnsmamma)
    sextiotalist skrev 2019-07-14 09:05:29 följande:

    Du kan inte uttala dig om hur det är i andras familjer. Det finns särkullfamiljer som fungerar som din familj. Det finns kärnfamiljer som har starka lojalitetskonflikter.


    Det finns alltid ett eller flera barn som sätter en utomstående part framför några av dom som bor i familjen. En eller flera föräldrar har alltid band till en utomstående och familjen kan aldrig flytta var dom vill och aldrig planera sin tid utan att ta hänsyn till ex. Föräldrarna har alltid redan upplevt dom mest magiska och intima sakerna ihop med någon annan.
  • Anonym (2 barnsmamma)
    Anonym (Io) skrev 2019-07-14 10:05:01 följande:

    Mmmmm fram tills det nystas upp att han träffat någon på sidan och blivit kär. Och så är du en av dem, som står på marknaden med hjärtat i handen och två barn i släptåg. Så kasta inte sten, du har ingen som helst aning hur ditt eget liv kommer bli


    Risken är rätt liten. Rent statistiskt så är risken för skilsmässa minimal för oss.

    Risken för separationer är alltid störst i familjer som redan har särkullbarn, unga föräldrar och dom som har tradition av separationer i familjen.

    Dessutom så vet vi vad vi känner och vilka värderingar vi har.

    Och även om vi separerar så kommer ingen av oss kunna få nya barn och våra gemensamma barn kommer vara för stora för att gå i släptåg.
  • Anonym (2 barnsmamma)
    Sharper skrev 2019-07-14 10:07:18 följande:

    Jadu, det du beskriver stämmer in på vår särkullsfamilj. För oss handlar det alltid om våra barn även om det finns 2 föräldrar till i barnen liv (Jag har 2 och han har 2. Men hos oss är de alltid trygga, de vet att vi vill barnens bästa och vi är ett team vad som än händer. Vi ställer upp.

    Det går inte att säga att kärnfamiljer är bättre på detta än särkullsfamiljer, det beror helt på människorna i respektive familj.


    Inte enligt dina trådar.

    Ni har ett galet ex ni måste ta hänsyn till.

    Ni har äktenskapsförord.

    Om du åker på kalas hos dina barns pappa så skriver din man på skilsmässopapperna innan du hinner hem igen.

    Ni delar inte säng.

    Du får sova på soffan trots din onda rygg.

    Din make kräver att du ska flytta på dig när hans barn kommer men han skulle aldrig flytta sig för dina barns skull.

    Du måste suga av honom varje morgon och titta på när han har sex med andra tjejer.

    Allt enligt dina trådar.

    Så nej. Ni fungerar inte som en lycklig familj och enhet
  • Anonym (2 barnsmamma)
    Anonym (,,,) skrev 2019-07-14 10:08:57 följande:

    Haha varför skulle ni vara ett bättre team än särkullsfamiljer?? Allt handlar i slutändan hur man vårdar relationer hemma! En särkullsfamilj kan bara ett minst lika bra team beroende på hur man respekterar varandra och vårdar relationen till varandras barn och varandra. Alla relationer är en konst även inom kärnfamiljen, inget man kan ta för givet!


    Min poäng är att mycket kommer naturligt i en kärnfamilj. Saker som är fullt naturligt och självklart för oss kräver arbete och kompromisser för en särkullsfamilj. Relationerna människorna mellan är inte naturliga och självklara för er. Ni älskar inte alla varandra mest av allt utan har olika lojaliteten.
  • Anonym (2 barnsmamma)
    Sharper skrev 2019-07-14 12:15:12 följande:

    Då har du missförstått en hel del.

    Exet har du rätt i men i dagsläget kan vi inte göra så mycket åt det mer än att se till att barnen är trygganär de är hos oss.

    Äktenskapsförord finns då jag fick halva gården och han vill inte behöva köpa ut mig med halva beloppet om vi skiljer oss om tex 5 år. Varför skulle det ens vara fel med äktenskapsförord?

    Vi delar ej säng då vi anser att sömnen är viktigare just nu men så fort det lugnat sig med situationen med hans barn ska han söka hjälp för sina problem. Däremot sover jag i en säng och inte soffa längre.

    Barnen har inte krävt att få sova hos oss på flera månader nu.

    Min man har pratat med mitt ex om att eventuellt ha gemensamt kalas nästa år så vet intr varför du skriver så....

    Min man går upp klockan 04 så nej han kräver verkligen ingen avsugning då. Däremot önskar han få på kvällen, och oftast får han, om jag vill. Men inget jag tvingas till, det är du som missförstått isåfall.

    Han har tittat på 2 gånger när jag haft sex med andra tjejer. Han har fått del av det också men den person som fick ut mest av att ha en tjej med var jag, inte han.

    Kom hem till oss så kan du minsann se att vi är en lycklig familj och enhet. Det hade varit ännu bättre om hans exfru skippar sin avundsjuka och förstör på så vis deras barn och gör dom otrygga genom att prata illa om deras pappa.


    Du har själv skrivit att skilsmässopapprena skulle bli påskrivna fort om du åkte hem till ditt ex. Varför skrev du så då? Du har också skrivit ett väldig bittert inlägg om att du alltid får flytta dig för hans ungar men han aldrig skulle kunna tänka dig att flytta sig för dina barn. Då gör man skillnad på dina och mina barn..

    Det är ofta så men särkullsfamiljer. Det är såååå bra så fort någon från en kärnfamilj frågar. Sedan kommer inlägg och gnäll om hur jobbigt det är att få ihop familjen.
  • Anonym (2 barnsmamma)
    Anonym (,,,) skrev 2019-07-14 11:38:58 följande:

    Jag kommer från en "perfekt" kärnfamilj där vi alla trodde att vi kunde lita på varandra och att det alltid skulle vara vi. Tyvärr kom en annan och korsade vägen och familjen var kaos, alla runtomkring kunde aldrig tro på det, vi som var en sån perfekt familj. Ingen vet hur man reagerar...man tror att man vet men det gör man absolut inte..

    Tror knappast så många som är otrogna tex efter många års äktenskap tänker i början att det någonsin ska hända en själv.


    Då kommer du ju inte från en perfekt kärnfamilj. Er familj saknade ju någon otroligt grundläggande.

    Även om vi statistiskt sett har extremt liten risk för separation så kan det självklart alltid ske.

    Forskningen är tydlig med att barn i särkullsfamiljer mår sämre psykiskt och fysiskt än dom i kärnfamiljer. MEN man vet också att barn i kärnfamiljer där det sker misshandel mår sämre än barn i särkullsfamiljer. Så kärnfamiljen är inte alltid det bästa.

    En frisk, lycklig kärnfamilj är väl de dom flesta hade valt för sina barn?

    Nu frågar ts om hon aktivt ska välja en särkullsfamilj. Jag svarar utifrån mina erfarenheter, forskning och det jag ser i denna tråden.
  • Anonym (2 barnsmamma)
    Anonym (,,,) skrev 2019-07-14 16:37:34 följande:

    Nej det var därför jag skrev "perfekt" , det finns inga perfekta familjer, det är bara något alla vill tro att man själv har. Man luras att tro Det Så starkt att man inte set när det går snett, för man tar varandra för givet. Men som sagt, fortsätt att leva i din kärnfamiljsbubbla och jag hoppas gör sin skull att det alltid kommer att vara så, annars lär det bli ett hårt slag....


    Bubbla?! Om det värsta händer så klarar jag mig bra. Ekonomiskt och socialt. (Något som inte gäller alla särkullsfamiljer då man kan hamna illa pga arv och annat). Våra barn skulle också klara sig då dom har de bästa möjliga förutsättningarna för psykisk hälsa iom sin trygga uppväxt. Men återigen så är risken extremt liten att vi separerar då vi har allt på vår sida att lyckas.

    Ingen luras här. Vi har en perfekt familj. Precis den familjen vi vill vara och i det ingår att aldrig ta varandra för givet.

    Din uppväxt har färgat din syn på relationer. Du tror inte på en lycklig, perfekt familj för du har aldrig upplevt det. Det påverkar självklart dina chanser att få en trygg kärnfamilj. Min make och jag kommer båda från lyckliga kärnfamiljer och därför är det norm för oss.

    Du menar att det är fel av mig att rekommendera folk att välja kärnfamiljen när det är möjligt?

    Att jag ska gå runt och känna mig osäker i mitt troligtvis livslånga äktenskap? Mina barn får båda sina föräldrar hos sig alltid. En kärleksfull miljö utan negativa inflytande och får växa upp utan separationer.

    Hur kan du propagera för något annat när det fortfarande är möjligt för ts att ge sina barn det?
  • Anonym (2 barnsmamma)
    Sharper skrev 2019-07-14 13:19:39 följande:

    Jag minns inte när jag skrev det så kan inte svara på den frågan.

    Ja en period var det så att hans barn ville sova hos oss och jag flyttade på mig. Han vet själv om sina sömnproblem (behöver ha det kolmörkt och knäpptyst för han ska kunna sova och de är enbart vårt sovrum som är så mörkt) men han har inte orkat ta tag i det då det i dagsläget måste läggas så mycket fokus och energi på situationen runt hans barn. Och jag förstår honom. På grund av den situationen hemma som hans ex satt oss i har jag haft problem med svår ångest och panikattacker under kanske 8-9 månaders tid som jag inte varit helt ärlig med inför honom. Han fick veta detta i mars/april och efter det har han och jag kunnat jobba ihop oss ännu bättre, innan låtsades jag som att det var bra för att det är så tungt gällande hans barn (som absolut inte är barnens fel!).


    Du skrev ju i tråden att du förklarat men att han vägrade kompromissa. Hans barn kom före dina barn och alla i huset kom före dig i hans prioriteringar.

    Angående det du inte minns så citerar jag :??hade jag åkt på släktkalas själv till mitt ex hade skillsmässopapprerna varit påskrivna innan jag ens kommit hem. Tur att han och jag tycker samma sak gällande ex, även om det är den andre föräldern. Man kan ha en bra relation ändå??

    Nej. Det är motsatsen till bra förhållande.
  • Anonym (2 barnsmamma)

    Bara att läsa de senaste sidorna för att se hur splittrade och problemfyllda många särkullsfamiljer är.

    Föräldrar som anser att man inte behöver ta hand om sina egna barn varje dag, särkullbarn som ses som tillfälliga ovälkomna gäster, syskon som inte anses tillhöra familjen och familjer som får psykisk ohälsa pga särkullsfamiljer.

    Spring TS! Skapa en kärnfamilj istället.

Svar på tråden Ni som är styvföräldrar, känner ni en sorg?