Känner mig som världens sämsta mamma
Hej TS!
Har varit liknande med vårt första barn. Har haft kolik från början och sedan har barnet varit extremt krävande med många utbrott. Vi har kämpat med LAB och har jobbat med att försöka ge extra mycket kärlek och värme. Vi har sett det som att det är vårt ansvar att förändra oss när vårt barn inte har varit flexibelt nog att göra det.
Vi har gått på knäna under flera år, men nu har trenden lyckligtvis brutits. Barnet kan reglera sig (hålla tillbaka utbrott) mycket bättre, och är mer harmonisk och fungerande än förut. Vi ser det som att allt vårt arbete med LAB, kärlek och anpassningar har gett frukt. Vi har också hållit tillbaka med önskan från förskolan att utreda för diagnos (min fru är psykoterapeut och känner till risker med att sätta diagnos alltför tidigt på barn)...
Det viktigaste, som jag ser det, förutom att förmedla kärlek till barnet, är att försöka minska konfliktnivån i barnets liv så att det får möjlighet att utveckla kompensatoriska strategier, samt också inte får sitt självförtroende helt underminerat. Genom att anpassa omgivningen och hitta bra LAB-strategier kan man minska antalet konflikter.
En annan viktig sak är att låta barnet få tid för återhämtning. Vi har haft barnet på dagis ganska kort tid, för att det inte ska få för mycket intryck. Vi har uppmuntrat aktiviteter hemma efter dagis/skola där barnet kan lagra energi (reglera sig), t.ex. läsning och eget dockspel (som hon gillar och får henne att slappna av).
Vi har inte fått avlastning under dessa år, men har ju ändå varit två personer, och försökt avlasta varandra då och då.
Ditt problem är kanske inte enbart barnet, utan egentligen att du är ensam i att försöka uppfostra barnet och ta hand om det. Jag har inga quick-fix, men jag tänker att du kanske kunde försöka engagera din partner att ta hand om det andra barnet mer, eller på annat sätt försöka få honom att avlasta dig så du orkar. Eller också kan du fundera kring att ha barnvakt för det andra "fungerande" barnet, för att få lite extra avlastning. (Barnvakt på det utagerande barnet antar jag kan vara svårt).
Om du inte redan har gjort det, så kika på Facebook-grupper om LAB. Där får man många bra tips från många kunniga personer inom området.
Jag är säker på att du gör ett bra jobb, så ge inte upp utan fortsätt kämpa. I vårt fall blev det bättre, så hoppas att det ger dig lite hopp!