Ni som är singlar
Drömmer ni om förhållande? Inte för att slippa vara ensam eller så utan för allt det fina och roliga med en relation.
-
-
Svar på tråden Ni som är singlar
-
Varför kan du inte göra de sakerna i en relation?Anonym (Och) skrev 2019-07-12 19:39:43 följande:
Först o främst gillar jag att göra saker själv. Äta, åka på roadtrips, träna, promenera, läsa, sova, kolla knäppa tv-program.
Skulle jag sedan bli sugen på att dejta så gör jag det.
-
Det är just den inställningen som gör att det föds så få barn och bostadsbristen är fortsatt skriande... Skämt åsido, vad är det som är så roligt som man som singel inte kan göra i en kärleksrelation? Gå på krogen, resa och träna kan man ju göra även som par.Anonym (Eva) skrev 2019-07-12 20:07:34 följande:
Singel är den nya kärnfamiljen.
-
Ibland saknar jag närheten och sällskapet men för det mesta är jag lycklig som singel. Jag trivs för var år bara bättre med att vara ensam. På våren beslöt jag mig faktiskt för att sluta dejta. Jag har inte lust att försöka hitta någon när jag inte egentligen längre vill ha ett förhållande. Kanske det ändrar någon dag men just nu är jag nöjd med mitt liv som det är.
-
Då måste jag kompromissa och mest göra det nästan som jag vill. Men bara nästan. Att träffa en ug kvinna vore receptet säger någon men det hade jag troligen tröttnat på.Anonym (Nyfiken på er där ute) skrev 2019-07-12 20:25:10 följande:
Varför kan du inte göra de sakerna i en relation?
-
Kärleken har många faser. Förälskelsen är det jag saknar.Anonym (Nyfiken på er där ute) skrev 2019-07-12 20:23:33 följande:Låter inte som kärlek, det du beskriver. Har relationen hamnat där så är det nog lika bra att gå skilda vägar ändå.
Varför är det sällsynt med sex som singel?
Njuter bara av sex om jag är galet förälskad. Föredrar eget sällskap annars. -
Den största skillnaden är att du känner dig singel, dvs utan ansvar för nån annan än dig själv.Anonym (Nyfiken på er där ute) skrev 2019-07-12 20:27:02 följande:Det är just den inställningen som gör att det föds så få barn och bostadsbristen är fortsatt skriande... Skämt åsido, vad är det som är så roligt som man som singel inte kan göra i en kärleksrelation? Gå på krogen, resa och träna kan man ju göra även som par.
Att vara i ett förhållande är ett helt annat känsloläge du befinner dig i som du omöjligt kan känna när du har förpliktelser och känslomässigt engagemang. Någon annan gör anspråk på din tid och uppmärksamhet.
Testa om du inte redan gjort det! Det är också väldigt annorlunda att vara singel som vuxen än ung. Känner en del som inte varit singlar sedan tonåren.
En annan skillnad är ensamhetskänslan som blir mer påtaglig för att livet blir allvarligare kan jag tycka ju äldre man blir, men det behöver ju inte innebära att man trivs sämre själv för det?!
-
Jo, fast det du beskrev lät inte som en kärleksfas utan som skilsmässa.Anonym (saknar att få ge till nån som vill ha) skrev 2019-07-12 21:45:26 följande:
Kärleken har många faser. Förälskelsen är det jag saknar.
Njuter bara av sex om jag är galet förälskad. Föredrar eget sällskap annars.
Okej, hur tänker du framåt då? För att bli förälskad måste man ju dejta först. -
Jag har bara varit ihop med en tjej, och det var 11-12 år sedan och varade bara i knappt ett år, så jag är snarare svulten på relationsområdet, så olika det kan vara. :) Jag förstår dock det du lyfter fram, men menar samtidigt att det är fint att kompromissa och göra saker för varann. Det är ju inte bara ren uppoffring utan också att man får något tillbaka, give and take liksom. Det enda med singellivet som är kul är i så fall när man jobbat häcken av sig och kompisar föreslår att ses och ha det trevligt över en öl eller så, men antar att par ändå har det roligare på helgerna och framförallt på semestern då de kanske reser jorden runt tillsammans. Så, förstår precis vad du säger men håller inte med till 100 %.Anonym (saknar att få ge till nån som vill ha) skrev 2019-07-12 21:55:51 följande:
Den största skillnaden är att du känner dig singel, dvs utan ansvar för nån annan än dig själv.
Att vara i ett förhållande är ett helt annat känsloläge du befinner dig i som du omöjligt kan känna när du har förpliktelser och känslomässigt engagemang. Någon annan gör anspråk på din tid och uppmärksamhet.
Testa om du inte redan gjort det! Det är också väldigt annorlunda att vara singel som vuxen än ung. Känner en del som inte varit singlar sedan tonåren.
En annan skillnad är ensamhetskänslan som blir mer påtaglig för att livet blir allvarligare kan jag tycka ju äldre man blir, men det behöver ju inte innebära att man trivs sämre själv för det?!
-
Tänka sig!Anonym (Nyfiken på er där ute) skrev 2019-07-12 22:05:27 följande:Jo, fast det du beskrev lät inte som en kärleksfas utan som skilsmässa.
Okej, hur tänker du framåt då? För att bli förälskad måste man ju dejta först.
Tänker inte framåt. Sker det så sker det öga mot öga som alltid förr. Plötsligt uppstår ett möte som gör att man omvärderar allt. Krävs inget dejtande för sånt. Vägar korsas ibland och leder en till kärleken:P
-
Allt det där du beskriver som kul har jag gjort i alla mina förhållanden och kräver att få fortsätta med. Att sitta ihop med sin partner i tid och otid och inte få träffa vänner är ju självmord. Men alla de andra bitarna du tar upp är det fina med kärleken som även jag saknar stundtals.Anonym (Nyfiken på er där ute) skrev 2019-07-12 22:12:27 följande:Jag har bara varit ihop med en tjej, och det var 11-12 år sedan och varade bara i knappt ett år, så jag är snarare svulten på relationsområdet, så olika det kan vara. :) Jag förstår dock det du lyfter fram, men menar samtidigt att det är fint att kompromissa och göra saker för varann. Det är ju inte bara ren uppoffring utan också att man får något tillbaka, give and take liksom. Det enda med singellivet som är kul är i så fall när man jobbat häcken av sig och kompisar föreslår att ses och ha det trevligt över en öl eller så, men antar att par ändå har det roligare på helgerna och framförallt på semestern då de kanske reser jorden runt tillsammans. Så, förstår precis vad du säger men håller inte med till 100 %.
Förstår din svält om du inte haft en partner och kärlek på så länge, och endast så kort tid. Då har du ju aldrig hunnit tröttna och gå igenom alla relationsfaser. En förälskelse kan ju vara upp till 2 år, sedan börjar kärleksarbetet och fördjupningen. Sen kan man ha många fina år innan nedmonteringen börjar. Hoppas du får uppleva det hela vägen fast minus slutet då:) Kärlek slår det mesta!
