Frun vill inte ha sex längre :(

Hej! Jag förstår dig absolut. Och det är inte ok att du ska göra mer än henne. Ingen ska ta någon annan för givet. Och jag tror inte heller precis som du att de flesta män inte gör någonting hemma.

Ändå tror jag, eller jag är säker på, att de gamla strukturerna dock lever kvar generellt sett och i de flesta förhållanden (inte ditt). Det är saker man kanske inte ens är medveten om, varken kvinnan eller mannen. Är också med i kontot mansbebisar på Instagram och oj vad man får höra där. Man förstår att det är ett mönster och inte bara någon enstaka man. Något väldigt vanligt är till exempel att mannen tror att han gör hälften, när han i själva verket är långt ifrån. Det är för att mannens insats räknas som mer värd och att det som kvinnan gör inte "syns" lika mycket för att det tas för givet att hon ska göra den. Ett underbart exempel är ju i ts inlägg, där han säger att han gör lika mycket, han gör allt arbete utomhus och hon allt inomhus. Allvarligt, går det ens att jämföra? Arbetet inomhus är ofta saker som man måste göra varje dag som tvätt, disk, städning, bäddning. Utomhussysslor behövs inte varje dag och jag är huuundra på att ts alltid blir klar innan frun.

Min egen man är ett annat exempel. Han tycker alltid att han gör 50/50 och allt är så bra. Nej det gör han inte, kvällarna har han i princip fria och lägger sig på soffan medan jag viker tvätt till exempel eller diskar. När jag försökte prata med honom om att han kanske borde hjälp till lite mer hemma tycker han att jag är jätteorättvis för att han minsann tvättar bilen (!) vilket inte jag gör. Alltså en sak som han bara gör en gång i veckan. Eller att han går och handlar mat med barnen vilket inte jag gör. Att det är jag som planerar vad vi ska äta (ibland har han nåt förslag) och skriver lista på vad han ska köpa är tydligen inget jobb. Det går liksom inte att nå fram till honom. Och jag är ingen som lägger allt i en vågskål så jag låter det vara som det är. Men visst är det lite irriterande. Och ni kan ju säga att det bara är min man, men jag har verkligen intrycket av att det är väldigt vanligt.

Så att detta inte skulle påverka sexlivet tror jag inte på. Jag tror att det påverkar kvinnans lust i allra högsta grad, inte bara för att hon gör mer men för att det hon gör tas för givet, och det är inte så kul.

Men det jag egentligen tror är den största boven i dramat när det gäller minskad sexlust bland kvinnor under speciellt småbarnsåren förutom stress och lite sömn, är att man inte kommer ut så ofta och byter miljö! Man är hemma i samma miljö hela tiden med sin man och det är i samma gamla miljö / rum som man har sex. Inte så kul. Jag känner att så fort jag kommer iväg lite med min man (vi har åkt iväg två-tre ggr själva över natten utan barnen) och det gjorde verkligen susen! Då blir man som förnyad och lusten kommer direkt! Då får jag alltid tillbaka den gamla kemin med min man. Så det här med att man alldeles för ofta är hemma, i samma miljö, med barnen sovandes i rummet bredvid, nääe lite avtändande faktiskt. Kanske att kvinnor har större behov av att komma iväg för att kunna slappna av. Det är först då som jag själv kan släppa allt iallafall. Så mitt tips skulle nog vara att åka iväg själva någon gång ibland om man kan, speciellt om man är i en svacka!

På sätt o vis kanske..

Men testosteron är väl en sorts hormon det med? Och vad styr inte männens sexdrift om inte hormoner då?

Skulle isåfall stått att kvinnors känsloliv påverkas av diverse hormoner. När vi är känslomässigt nere vill vi inte ha sex medans männens testosteron gör att de ständigt är på ?drift?.

Till viss del kan jag förstå kvinno-hopen som direkt ifrågasätter om man verkligen gjort det man ska där hemma. Min egna bild är art det sällan ser ut sådär längre. Att mannen kommer hem och slänger fötterna på soffbordet och undrar varför hon inte är redo att ligga.

I mitt fall är det likadant, sexlivet dalar. Det är någon gång i månaden, eller varannan, vem räknar?

Jag driver eget företag, tjänar bra med pengar som jag helst lägger på de i min familj. Jag skjutsar och hämtar barn 90% av gångerna. Måste jag jobba över så åker jag hem i vanlig tid och tar barn och hushållssysslor för att sedan dra iväg och köra nattpass. Så fort lillen var stor nog att jag kunde ta nätterna (läs amningsfri osv) så gjorde jag det. Jag har tagit i princip alla nätter och tidiga morgonar sedan dess. Dvs från 1 år till 4 år.

Jag har även förstås pratat om det här med henne utan att lägga någon som helst press. Jag vill inte att hon ska känna att hon måste släppa till utan att vilja en eller två gånger i veckan. Någonstans landar min slutsats i att om man blir såhär servad så är det väldigt lätt att känna efter. Jag känner mig otroligt tagen för givet och har på senare tid sneglat mer och mer mot andra tjejer. Nu tillhör jag inte gruppen som känner att jag måste smyga iväg och vara otrogen. Jag har haft mina chanser om jag velat, vilket inte har varit några som helst problem att tacka nej till. Däremot överväger jag snart att säga att om inte hon är intresserad av att ha en sexliv men ändå vill vara med mig, ja då får hon respektera att jag ändå vill ha ett.

Ja, att hon inte vill ligga är för att hennes man inte beter sig som en man

Jag dammsuger varje dag eller varannan dag. Städar WC:n 3 ggr i veckan. Jobbar, umgås med barnen. Dammar då o h då. Barnen tar hans om sina rum själva till min minsta dammsuger jag och dammar.

Jag rensar avlopp, byter glödlampa, kan byta propp om det skulle behövas,

Jag älskar och fiska och det grejar jag själv, gärna lax, strömming, gädda mm. Det är jag uppvuxen med och rensar.

Min make fixar barnens cyklar, min man fixar om ngt går sönder, min man tar hand om tekniska, min man fiskar, han meckar bilarna, tvättar dem eller jag tvättar bilarna. Min man är en fixare. Det är jag med.

Är trött på jämställdhet det är bra att det finns men det kan bli överdrivet over tge top. Det gäller kunna vara självständig, självgående, lära sig av varandra. Och inte tjata på varandra vem som ska göra vad. Därför många skiljer sig idag.

Fan ni dejtar blir kära knullar, ta bristerna eller hitta ngt som är grönare andra sidan staketet. Ni vet ju redan brister och andra saker om personen ni väljer. Ta det eller stick. Verkligen!

Det låter verkligen inte som en bra relation när du gör så så extremt mycket mer än henne. Jag tror inte relationer mår bra av för sned fördelning. Ibland kan det bottna i att man är för olika, eller att någon mår dåligt. I ditt fall tror jag det vore bättre om ni delade mer lika, för bådas skull.

Något jag inte förstår är vad du menar menar med att du skriver att du tror att det är "lätt att känna efter", i anslutning till att du beskriver erat sexliv. Hur har det med sexlivet att göra, menar du?

Skulle du vilja leva kvar i relationen om du fick ha sex med andra?

Jag har egentligen inte jättemycket emot att göra mer eller om det klassas som extremt mycket mer än henne. Jag trivs i känslan av att jag inte gör för lite åtminstone. Och att jag skulle med lätthet fixa livet ensam också. Även om det inte är något jag varken funderar på eller är på gång.

Nej det kanske var lite luddigt med känna efter biten. Vad jag menar är att hon kan verkligen dagligen känna efter precis hur hon vill spendera sin kväll. Vill hon ha sex så vet hon ju att hon får det, dels för att vi män generellt sett är rätt dåliga på att säga nej till det. Och det minskar inte om man inte legat på 4-6 veckor. Det är väldigt lätt att vara bekväm och välja soffan och serie och när man stänger av så vore det ju bra skönt att sova.

Sen vore det fel av mig att säga att jag försöker få till sex allt för ofta själv. Men det är något som helt och hållet beror på att man inte orkar dra igång sig själv, för att få ett nej var och varannan kväll. Då skiter man hellre i det och har då heller inte startat förhoppningsprocessen i kroppen.

Jag vill ju vara kvar i relationen. Vi har väldigt mycket bra ihop också. Och sexet har varit bra. Väldigt bra. Både utforskande, ofta, spännande och nytt. Det har gått från mitt bästa sexliv någonsin till det kanske mest obefintliga sexliv jag någonsin levt i.

Men nu mera vet jag inte. Eftersom sexlivet var så fantastiskt bra (efter vi fick barn med) så kunde liksom ingenting bräda henne. Jag har fått diverse förslag från flera andra och med enkelhet nekat allt.

Jag älskar henne, hon älskar mig. Men jag vet inte hur hon tänker sig en lösning där hon inte har sex och jag har det. Generellt sett har inte jag några som helst problem med att leva i helt öppet förhållande, men det är väl inte alla andra som tänker likadant.

Ja, det lät som du gjorde väldigt mycket mer, så som du beskriver det.

Nej du kanske inte tycker det är så jobbigt, men det kanske är bra för henne att göra mer. Människor växer ofta lite om de får förväntningar och det är inte nyttigt att passiviseras. (Det är den bilden du ger)

Okej. Om jag förstått det rätt tycker du att hon borde anstränga sig och inte bara ge efter för det bekväma. Då kan man ju fundera varför hon väljer soffa, tv och sömn. Varför blir det "jobbigt" att ha sex. Vad tror du?

Är det tex för att hon är rädd att du ska bli besviken om hon försöker utan att klara det. Det kanske är så pass jobbigt att det är bättre att låta bli. Hon kanske hellre vill att du ska ta initiativ, men även då kanske rädslan att hon inte går igång, får henne att avbryta det hela i tid. Hur ser sexet ut? Måste det vara spännande, hett och utforskande, eller funkar det att ta det väldigt lugnt. Funkar det för dig? för henne?

Du skriver att du inte tar så mycket initiativ för att du inte "orkar dra igång dig själv", om du riskerar att få nej (vilket du ofta får). Vad är det du måste "dra igång" och när säger hon nej? Frågar du om hon vill ha sex eller vad är det för något hon säger nej till...? Kanske vet hon att det är så jobbigt för dig med förhoppningar som inte blir av. Vad krävs för att dina förhoppningar ska infrias? Tex att ni provar att ha sex? att hon tillfredställer dig, eller att hon blir kåt?Jag förstår att det bästa ju är om båda blir kåta, njuter, har sex och får orgasm, men jag menar nu när det blivit ett problem, räcker något "mindre"?

Vad säger hon när ni pratat om eran relation och erat sexliv?

Okej, så det viktiga är att du får sex med någon, så kan du leva med henne ändå?

Jag ville nog mest beskriva det för att förtydliga att jag åtminstone inte gör för lite i hemmet. Det är inte viktigt för mig om jag gör mer. Men jag har insett att det är väldigt viktigt för många tjejer/kvinnor att man ska göra lika mycket hemma, och att en sådan faktor kan göra att ?musslan sluter sig? som Mia hade sagt.

Absolut, jag kanske borde släppa över lite mer till henne. Hon kanske mår bättre i sig av det. Har gjort det lite förut, och hon har ju inte mått sämre eller så åtminstone. Däremot kan jag väl inte påstå att sexlivet förändrats av det.

Jag tycker att alla människor som är i en relation åtminstone då och då behöver anstränga sig och inte bara låta det man håller högst i livet falla i glömska.

Men jag vet inte varför det blir ?jobbigt? att ha sex, och att hon väljer tv, te och telefon varje kväll.

Hon vet nog om att jag inte säger nej till sex. Jag har nog aldrig gjort det i en relation. Jag ställer inga som helst krav på att si och så ska sexet se ut. Det kan vara så ?vaniljigt? som det kan vara ena gången. Det kan vara som hämtat ur en p-rulle en annan gång. Det är liksom inte fel på sexet vi har eller har haft åtminstone. Båda längtade ofta till det. Nu är det väl sällan någon superhöjdare.

I mitt fall startar väl sex ofta med någon liten tanke eller så. Man blir sugen, tar initiativet och så blir det lets go eller absolut inte.

Nu för tiden låter jag det stanna vid den där tanken, så slipper man gå och bli sugen när man ligger bredvid varandra. Har man fått en förhoppning så är det alltid jobbigt att gå ifrån det tomhänt.

Jag ställer inte krav på att hon ska bli kåt. Det ligger inte i min värld att hon ska liksom göra något av barmhärtighet bara på mig för att min frustration ska släppa. Jag är väldigt lyhörd när det kommer till vad hon vill och inte vill.

Hon säger väl som säkert många andra att man ska försöka ha lite mer sex och ta sig tid för det osv.

Helt ärligt så känns det stora problemet som att hon är väldigt nöjd med vårt sexliv. Hon verkar vilja väldigt sällan. Hon tycker alltid att det är skönt och får orgasm när vi har sex. Men det verkar liksom stanna vid att ta av sig mjukiskläder, lägga sig i sängen och ha sex en stund innan man sover någon gång ibland.

Jag var som sagt väldigt noga med att berätta i början av vårt förhållande att sex är en viktig sak för mig. Inte för att ställa någon som helst press, utan för att göra det klart att jag inte vill tillhöra dom männen som sitter och gnäller över hur tråkig frugan är och att man minsann har rätt till lite sköj vid sidan om.

Och angående din sista fråga så är det inte ett alternativ. Hon skulle inte vilja att jag hade sex med andra. Och otrohet har jag prövat förr. Det gav ett lyckorus på ungefär en halvtimma och ångest för åtminstone ett halvår. Då hade jag nog tyckt att det var mer fair att avsluta relationen på ett schysst sätt för att kunna leva med den typ av sexliv jag vill ha. MEN att skiljas från min son varannan vecka för ett bättre sexliv. Ja det vore nog otänkbart det med.

Jag är tacksam för dina välformulerade, objektiva svar med bra funderingar och frågor.