Fulaste dialekten!

skånska tycker jag är överlägset fulast. 

Förlåt, men stockholmska är inte vackert. Låter drygt och korkat.

Även den dialekt däj de som pjatar den inte kan säga R utan säger J istället - låter som barnspjåk - äj det småländska?

Skånska som alla verkar klanka på tycker jag är både fint och coolt.

Skånska är hemskt. Nästan lika hemskt som kalixmål.

Smålänningar kan visst uttala bokstaven "R", även på ett "skorrande" sätt! Kanske inte vissa smålänningar, för vi som gick Samhällsprogrammet med humanistisk inriktning hade alla valt ryska som vårt sista språk för 2;a & 3:e året.

Vår rysklärare hade alltid en kul grej med varje årskull; vissa elever kunde inte uttala ett specifikt ljud på ryska, just pga sin dialekt. Dessa elever kunde alltså inte lära sig att uttala detta ljud korrekt, hur de än försökte.

Han körde tydligen alltid det testet och det visade aldrig fel. Jag trodde egentligen inte på honom, för min egen mamma hade ju "fel" dialekt och jag, hennes första barn, (uppvuxen bara ca 40 min från HENNES uppväxtort, i en annan kommun men fortfarande i samma del av länet), hade då alltså en helt annan småländsk dialekt?!

Jag hade aldrig hört någon större skillnad mellan våra uttal... Men jag hade inga som helst problem med att lära mig språk i skolan! Tvärtom! Det var ju därför jag valde just humanistisk inriktning + för att slippa matte & idrott & även få läsa mina favoritämnen psykologi, filosofi, latin, forngrekiska & antikens historia.

Men "testet" var verkligen skitkul & mitt i prick, för jag testade det ju givetvis själv på min mamma, som då har "fel" dialekt. Och mycket riktigt; hon hade inte haft en chans att lära sig uttala ryska ord korrekt, endast pga sin medfödda småländska dialekt. Otroligt fascinerande & tur för mig att min mamma flyttade till min pappa & inte tvärtom!

Det är ett speciellt ljud i ryskan, som inbegriper ett "scheeande" och samtidigt nästan ett "skorrande" R, eller hur jag nu ska skriva uttalet. Jag kan inte förklara i text, men jag minns fortfarande det specifika ordet/uttalet, trots att jag inte har kunnat använda ryska sedan jag tog studenten 1996

Det handlar delvis om att kunna förändra ljudet av bokstaven R mitt i själva uttalet, men det är mycket svårare än ett enkelt "skorrande" R

Du själv kan ju testa & se om du klarar av att läsa en (3-årig) nybörjarkurs i ryska, som vi humanister läste in under 2 år på gymnasiet.

För vissa dialekter kan uppenbarligen inte uttala vissa bokstäver/ord/uttal på ryska, och då det är ett väldigt vanligt förekommande ljud, så är det ingen idé att du försöker lära dig uttala de ryska bokstäverna & orden!

Men vi humanister hade förstås även utökad studiekurs för att även hinna med (utöver svenska, engelska & trycka in 3 års ryskastudier på 2 år): latin & forngrekiska i 2 år, tyska 3 år (sammanlagt 6 år för mig), spanska (el enda andra alternativet: franska) i 3 år.

Så trots att vi inte behövde läsa vare sig Matematik C, de naturvetenskapliga & samhälls-ämnena el idrott, så tvingades vi humanister ändå ha utökad studiekurs, så vi läste t o m fler timmar än de "duktiga & smarta" naturvetenskaparna.

Det var alltid så viktigt att kunna skryta om att man var såå mycket smartare än oss humanister, men minst 50% av de andra eleverna hade inte ens klarat av att lära sig ryska, än mindre orkat med vår studietakt + allt vi gjorde extra i 3 års tid (på fritiden) för att få ihop pengar till en veckas skolresa till Rom sista vårterminen.

Vi kämpade stenhårt & lyckades få ihop till resan, en resa som jag hade drömt om sedan jag var ca 10 år! Och blev sedan ändå tvungen att hoppa av i sista sekunden & stanna kvar hemma i Sverige, av flera orsaker...

Jag hade en svår utmattningsdepression under sista läsåret (men det visste jag inte att min enorma trötthet & utmattning berodde på då) och höll på att köra alla mina betyg i botten totalt... Hur hade det gått då? Jag hade ju redan mina universitetsstudier planerade & bestämda!

Men bara detta med att tvingas avstå från bl a resan till Rom knäckte mig nästan totalt.

Jag önskar att jag kunde vrida tillbaka tiden & få gå om mitt sista år på gymnasiet, för sedan gick bara allt i mitt liv åt helvete...

Och så pratar man tydligen en av de fulaste dialekterna också... Jippie...

Den fulaste jag vet/hör är alla jävla imbecilla 08:or som BARA MÅSTE SYNAS & HÖRAS överallt varje sommar, särskilt på stranden på Öland!

Herregud! Så fort man lämnar Stockholm så äger man visst resten av det "värdelösa" Sverige också, dvs allt utanför Stockholm... Suck...

Hellre alla jobbiga utländska turister som vägrar lära sig parkera på rätt ställen: mest tyskar, holländare & danskar.

Östgötska helt klart, bodde i Norrköping en tid, enbart Östgötska eller Arabisk brytning, eller en kombination.

Stockholmskan!

Att östgötska inte alltid är jättevackert kan jag väl hålla med om men rent personligen tycker jag inte att norrköpingsborna pratar fulast. Tycker de har bredare dialekt i ex. Linköping och på andra ställen.. Men det kanske bara är jag..

Nja, alltså att inte uttala R är vanligt i södra Sverige. I Halmstad till exempel.. I stora delar av Skåne, Blekinge och södra Småland. Så det är med andra ord inte EN enskild dialekt som inte uttalar R. (Sen finns det ju folk som faktiskt har talfel också..)

I Småland har man för övrigt också väldigt olika dialekter.

Mycket stora regionala skillnader mellan och inom länen där! Småländska är iofs generellt sett ganska fult.

Jag gillar dock kalmaritiskan, men fullkomligt hatar dialekten i Västervik (westeweiuk) med omnejd. Det är enligt mitt tycke Sverige absolut fulaste dialekt. Särskilt den riktiga västervikiskan hos de äldre invånarna.. Yngre västerviksbor tenderar ändå att prata lite plattare östgötsk dialekt.

Andra fula dialekter är exempelvis Halmstad och dryg överklassgöteborska. De snorkiga rika göteborgarna låter fn värre än motsvarande stockholmare ibland.

Reagerar inte alls på det. Har flyttat hit.. Hör knappt nån dialekt här. Låter som TV-svenska

Det beror väldigt mycket på röst och hur man använder språket. Men kombinationen "Fjortistjej från norrbotten" kan skära rätt hårt i öronen, liksom "Snuskgubbe från Lund"

Men rent generellt: Göteborgska