hur få ett öppet förhållande att funka när den ene inte egentligen vill?

Hej alla

Finns det någon här inne som har några tips/tankar/idéer kring hur man får ett öppet förhållande att fungera när bara den ena parten vill ha det öppet? Går det överhuvudtaget?

Jag vill ha ett öppet förhållande, men min partner säger sig känna sig otillräcklig och värdelös av tanken att inte "räcka till" för mig. Jag har försökt förklara att det inte handlar om det (vi har f.ö. fantastiskt sex) utan om att jag helt enkelt behöver olika människor för sex.

Vi är överens om att det vi har är för bra för att bara kasta bort, så vi vill verkligen båda två få det här att funka - men hur? Jag vet tyvärr redan att jag inte kommer att kunna ändra på hur jag är - om vi skulle bestämma oss för ett monogamt förhållande för min partners skull, så skulle det istället bli att jag träffade andra i smyg - och det vill jag inte. Så om det öht ska funka är det min partner som får ändra på sig, och acceptera att jag träffar andra. Frågan är om det öht är möjligt? Jag vill ju att vi båda ska kunna må bra i det här, inte att min partner bara ska bita ihop och stå ut liksom.

Finns det någon som har några erfarenheter, tankar, råd, eller tips att dela med sig av här hade jag varit jättetacksam...

Det är just det som är ett ultimatum. Det valet han önskar finns inte med i din lista. Det han har att välja på är inget alternativ för honom.

Måste vara okej att vilja vara monogam utan att kunna argumentera för saken.

Ja du har samma val men du har ju redan gjort ditt val. Oavsett om det var samma val från början så ställer du honom inför ett ultimatum, det är ju vad ett ultimatum är.

Ni gör ju som ni vill, han kanske vill testa, men precis som du inte kan byta läggning så kan troligen inte han heller.

När en monogam person försöker ha ett öppet förhållande så är ju risken inte enbart att denne kommer må väldigt dåligt under lång tid framöver utan också att den blir förälskad när den inleder något med en annan person och då ändå vill lämna den primära relationen för att ha ett monogamt förhållande.

Livet är bra orättvist ibland, de flesta jag känner kämpar för att få loss tid till någon timme på cykeln, gymmet eller vad det nu kan vara. Oftast är man ju halvt stressad och har dåligt samvete mot barn eller partner.

Här blir det istället, jag ska pippa Slobodan från Tinder ikväll. Lugnt va?! Jag tar med insamlingen på vägen..

Om vi ska utgå ifrån att monogam och polygam handlar om sexuell läggning så innebär det ju att byta läggning eller förneka sin sexuella läggning om man går från en monogam till en polygam relation. Vilket denna tråden handlar om.

Men visst vi kan kalla det livsval istället för läggning om det passar bättre. Det är väl snarare det det är om människor bara kan förväntas byta, alternativt välja att leva med och acceptera något som inte uppfyller ens egen sexuella läggning.

Jag tycker dock att det är ett nedvärderande och förminskande sätt att se på sexuella läggningar.

Ja då är helt överens. Jag tror inte heller att det är en sexuell läggning huruvida man vill ha sex med flera eller med en.

Men den enormt stora trenden att ha så kallade fria sexuella och kärleks-relationer är precis lika konstruerad och tvingande som heteronormen. Jag vet många som känt dig tvingade in i öppna relationer med argumentet att de annars är trångsynta, rädda eller svartsjuka. Det är fan inte okej med tvång i sex och relationer!

Du vet att det finns föräldrar som älskar och föredrar ett barn mer än sina andra va? Vilket innebär att en polly kan föredra en kvinna framför en annan.

Det var inte rädslan att bli lämnad jag syftade på. Snarare att bli den som får mindre sex av sin man/kvinna för hen föredrar sex med en annan.

Det var inte rädslan att bli lämnad jag syftade på. Snarare att bli den som får mindre sex av sin man/kvinna för hen föredrar sex med en annan.

För att förtydliga. Om din man tappar lusten för dig för att han hellre vill ha hett sex med storbröstade, fylliga Emma. Ska du nöja dig med att bara ha en massa KK då , o vad är då meningen med er sexuella relation tillsammans?

så skrev du :

Så om det öht ska funka är det min partner som får ändra på sig, och acceptera att jag träffar andra.

Har du sagt exakt så till honom? har du det?

har du sagt att han måste ta ställning till detta inom en snar framtid typ några veckor?? 

Detta bara avslöjar att det är du som styr förhållandet och det finns ingen ömsesidig respekt i förhållandet!

Vad är nästa steg om stackarebn skulle acceptera detta?

det kanske blir djursex som han får finna sig i?

Eller andra saker så som om ni får barn? finns massa saker att man får ha ömsesidig respekt för i ett förhållande men ofta brukar man säga att det är bara detta och allat annat fungerar! Men så är aldrig fallet!

Risker torde vara större eftersom paren i en öppen relation kan ligga runt med en massa personer. Alla i monogama relationer går inte så långt att de är otrogna.Många är inte det.

Jag menar varför ska man ha vaniljsex med sin torra tråkiga gamla gubbe, när det är mysigare att ligga med eldiga Carlos? Måste man slänga in några dagar i veckan bara för att han inte ska bli svartis, och för att relationens regler är såna? 

Jag har svårt att tro att de flesta i öppna förhållanden skulle vara okej med att den ena partnern hellre har sex med utomstående än de själva. När de börjar känna sig förfördelade, och den ena partnern kanske dessutom har mer lycka än den andra i att finna villiga sexpartners? 

Nej, du missförstår mig lite. Jag pratar inte om kärlek alls, utan risken att man hittar andra som är intressantare att ha sex med. Om man kan ligga runt ohämmat så är det nog inte svårt att hitta andra som är mer intressanta att ha sex med än sin partner. För mig är sex en viktig del i relationen (hör ihop med kärlek) och jag skulle bli rätt ledsen och känna mig förfördelad om mannen inte orkade med mig, för att han hellre var med andra.

Torr och tråkig behöver inte nödvändigtvis vara detsamma som att gå ner sig. Lika gärna kan det innebära att sex med partnern är mindre intressant för att det är något man haft rutinmässigt, till skillnad från det nya o spännande. Det är svårt att konkurrera med det nya och okända.

Jag förstår att du är ok med att din man föredrar att ha sex med andra före dig. Men är det så för andra polygama? Om vi t.ex säger att din man vill ha massor av sex med dig, men du är ointresserad av att ha sex med honom för att du hellre vill vara med Carlos? Jag menar måste man då ställa upp för husfridens skull? 

Även polygama måste väl ha sina begränsningar för hur mycket och ofta man vill ha sex, och då låter det komplicerat om man föredrar andra framför sin partner?

Missförstå mig rätt jag har inget emot öppna relationer. Jag förstår att det finns fördelar med dessa med. Det är tveklöst en mycket mognare och ärligare lösning än att vara otrogen, så kudos till TS som är öppen med det.  Det jag undrar mer över de problem som kan uppstå, och är det inte svårt att finna balans? Jag menar att få det att fungera så att båda är lika framgångsrika med att finna sexpartners? Det kan knappast vara så lätt att få det att fungera, om endast den ena lyckas träffa andra på sidan om? 

Alltså, krasst sett tror jag extremt få partners ?räcker till? på alla plan. Ingen kan vara allt för någon. Det finns alltid något som inte ?räcker till. Varese det handlar om sex, hjälpa till i hemmet eller annat. Men det är alltid mer känsligt pga det är sex. Hur många trådar här på familjeliv handlar inte om monogama partners som inte räcker till sexuellt?

Exakt så. Men det verkar ju vara frågan om en övertygelse om att man faktiskt på något övermänskligt sätt BORDE vara tillräcklig i alla (sexuella) avseenden, och då är det så klart svårt att bara rycka på axlarna och välja att inte utsätta sig för den pressen... man måste nog komma underfund först med att det faktiskt ÄR övermänskliga krav, och att man inte BORDE NÅGONTING.

förlåt men de du håller på med är efferhandskonsrukion och de gör man pga sk självbedrägeri för att förverkliga sina egocentriska behov.

Det håller aldrig! Detta är en klassisk företeelse.

Jag var väldigt tydligt med min fråga men omedvetet tror jag du vänder på det till din fördel. 

Jag kopierar igen :

Detta har du skrivit om dig och din partner i din egen trådstart! (Det måsste du väl inse? ) :

"Jag vet tyvärr redan att jag inte kommer att kunna ändra på hur jag är Så om det öht ska funka är det min partner som får ändra på sig, och acceptera att jag träffar andra"

Sedan frågade jag om du sagt så till din partner och då svarar du så här i #188:

Nej ,Naturligtvis inte.Trådstarten var till för er här inne. 

Du svarade: Nej naturligtvis inte!

för att påminna dig så får du en kopia på ditt eget inläågg #188Nej, naturligtvis inte. Trådstarten var till för er här inne, för att förklara situationen. Tänkte inte riktigt på finkänsligheten där, utan mer på att vara tydlig med hur landet ligger, för att ni här inne skulle förstå. Men ok, jag förstår din poäng, och hur det kan misstolkas. 

Tack för detta, verkligen  Exakt så. Exakt så. Och nu skäms jag för att jag blivit provocerad...