Downs syndrom och abort

Vidrig människosyn att funktionshindrades liv inte skulle vara värda att leva och att man av samhällsekonomiska skäl skulle ha en skyldighet att undvika att barnet föddes. Skulle du själv vilja slippa födas med tanke på att även du väl har ett funktionshinder?

Det blir ju en stor fråga om man tänker i ett vidare perspektiv.

Samhället har förändrats väldigt mycket de senaste åren och en del blivit mycket sämre.

En stor fråga många måste ställa sig är ju vad som händer när föräldrarna dör.

Med alla nedskärningarna som har blivit vågar man ju inte tänka på hur det kommer se ut om 20-30 år.

Alla minns väl chocken när det visades hur barn med gunktionshinder behandlades i Rumänien.

I många år har samhällets syn på personer med Downs syndrom varit ganska bra. Visst har det alltid funnits korkade människor som skrattat och pekat finger åt allt som inte är "normalt" men det har kanske berott på låg begåvning hos dem som pekat.

När jag var barn var det sällsynt att föräldrar behöll barn med DS, sen följde många år med stöd och resurser för dessa barn, men nu sparas det in på mer och mer.

Det är nog detta som gör att föräldrar är rädda att de inte skulle orka med ett barn med DS utan avlastning och inte att bara helt perfekta barn ska få föddas.

Nej jag skulle inte göra, abort av många anledningar

Ett barn ett barn och ska inte kastas bort bara för hen har dv alla gör sina egna val Men jag skulle aldrig göra abort om mitt barn hade dv

En fråga om ni bara kunde få barn med dv skulle ni välja då att inte skaffa barn fast eran barn längtan är så stor?

För mig är uttrycket "bs" grovt nedsättande. Om jag skulle kalla dina åsikter för bajs skulle det också vara det enligt min mening.

I din värld är det helt okej att generalisera utifrån negativa aspekter om DS, t.ex. säga att de inte tillför världen större glädje, än att generalisera utifrån positiva aspekter, t.ex. säga att de gör det. Det går inte ihop.

Ang. generalisering så är det faktiskt möjligt att hitta alla möjliga statistiska samband. Man kan t.ex. säga att homosexuella har ett mer varierat sexliv än andra även fast det finns många homosexuella som inte har det, och trots att homosexuella personer är individer. Detta för att en generell iakttagelse inte behöver gälla alla personer i gruppen utan majoriteten.

Med ditt resonemang menar du alltså på fullaste allvar att om man kunde, borde man abortera barn med låg intelligens, fräknar, anlag för fetma, skelögda, homosexuella och alla andra avvikelser som ger en risk för mobbning. Det skulle inte bli många kvar, och mobbning skulle ändå förekomma, kanske till och med öka med sådana moraliska värderingar florerande i samhället. Sedan så blir hela resonemanget fel eftersom studier visar att mobbning oftast inte handlar om den mobbade, utan snarare om dem som mobbar. Vem som helst kan bli mobbad, så kanske vi då skulle abortera alla, enligt ditt resonemang?

Jag förstår inte riktigt din mosters koppling till mitt uttalande om DS. 

Det står inget om ras, i varken SAOL eller SAOB - när man söker på verbet utrota. Så visst kan man använda ordet "utrota" när man exkluderar en grupp personer med ett visst funktionshinder.

Om du vill övertyga mig att personer med DS ger lika stor eller mindre kärlek till sin omgivning än andra personer, behöver du hänvisa till en vetenskaplig studie som visar det. Din åsikt eller din tro, kan du ha, men den påverkar inte mig nämnvärt i min tro om du inte kommer med bättre argument än du hittills har gjort.

Jag ser visst problemen, men ser också fördelarna. Jag vill dock gärna lyfta fördelarna utifrån mitt perspektiv i en tråd där många negativa röster hörs. Blir faktiskt lite skrämd av den lätthet folk väljer bort och argumenterar för att utgallra/utrota människor med funktionshinder. Tillsammans med andra tecken på att vi är tillbaka i 30-talet gör det mig verkligt orolig.