Alla backar undan

Hej!

Du har add säger du, har du fått den ställd av psykolog?

Din hjärna är din bästa vän men som du upplever nu är den din fiende, du behöver tänka rätt för annars blir hela livet fel.

Jag har inga vänner, för jag orkar inte med socialt påtvingat umgänge där man pratar ytligt och bara fördriver tiden.

Jag har aldrig träffat någon med add diagnos och jag undrar om du träffat någon med add?

Jag har alltid fått höra att jag är störd, vad konstigt du tänker och mycket mycket mer.

Deprimerad säger du, välkommen till klubben, jag tänker inte säga vad du ska göra för det vet bara du, men varför ledsen egentligen, livet är en pina men det är för att man ska känna ordentligt när det är bra.

Nere idag och uppe imorgon eller var det nere imorgon och uppe idag :)

Kan du sätta känslor på olika saker och hitta tillbaka till samma känsla?

Föredrar du att ha kille eller tjej vänner?

Berätta vilka dina styrkor är med att ha add?

En svaghet är att man tänker för mycket och på fel saker vilket resulterar i att man blir deprimerad eller nere.

Tänk på vad du har, inte vad du inte har.

Jag börjar där så länge.

Känner du att livet har blivit lättare efter du fick din diagnos?

Jag har inte fått någon diagnos/blivit utredd.

Jag vet hur jag är och känner inget behov av att bli instoppad i ett fack, det är inte jag.

Mycket ligger i att omgivningen ska kunna bemöta människor på individens nivå, får man stämpel så ändras förutsättningarna och man slutar försöka/man tror inte man kan m.m, kanske låter konstigt.

Få saker förklarade för sig och man blir förbannad för att man inte förstår, då tänker man fel, man behöver mer information för våra hjärnor ska se helheten, man känner att man inte är med, vi kan hjälpa oss själva med att tänka runt/ små saker säger oss kanske inget men när man når en punkt och man ser helheten då brukar polletten trilla ner.

Eller om man ska förklara hur man tänker för någon och man blir idiot förklarad bara för att man är så detaljerad och tar upp massor runt omkring, det är ju mottagarens fel för den missat massor av information, men deras hjärnor tar inte in den infon utan snurrar bara vidare på ett spår medans vi kanske har massor av spår och hjärna samtidigt.

Jag bara yrar som vanligt men ganska kul då andra bara fokuserar på en sak i taget/små saker.

Jag har inga runt om mig som har diagnos.

Jag vill ha ett liv där man kan umgås med alla olikheter för det är intressant, skulle jag bara umgås med likasinnade tror jag livet förlorar sin mening.