KlantSmurfen skrev 2019-08-21 14:23:16 följande:
"Jag tror dock inte det är bra att de sover i eget rum vid 1 års ålder när föräldrarna inte är närvarande och kan tillfredsställa deras känslomässiga behov om de vaknar upp och är oroliga."
Du tror inte det...å andra sidan har du ju inte läst något om det, inte sett hur föräldrar gör eller provat själv.
"Det är inte säkert att de skriker och då kan det förstås bli väldigt traumatiskt för barnet"
om ett barn inte kommunicerar när det vaknar och är oroligt så är det något som är fel t.e.x. någon diagnos eller så är anknytningen redan skadad.
"Det finns inga studier som visar att "curling" skulle vara negativt. Däremot finns det forskning som visar att curlade barn lyckas bättre och blir lyckligare än genomsnittet."
"Angående länk om curling finns den danska studien finns här, för den som kan läsa på danska:"
"Här finns en sammanfattning:"Orkar inte läsa studien nu (är kass på danska) så jag vet inte vad deras definition av curling är, enligt Elvén är det "inte behövt hjälpa till hemma" (det är inte det som är curling) och den gruppen klarar sig sämre och inte bättre som du påstår.
Man kan inte jämföra med barn som blivit försummade och/eller inte fått stöd av sina föräldrar för att dra slutsatsen att curling är bra bara för att de klarar sig bättre än gruppen som klarar sig sämst.
Curling:Curlingföräldrar hjälper inte barn, de löser barnens problem och/eller överbeskyddar dem. Några av de curlade "barnen" har mamma med sig på anställningsintervjuer, några av de som aldrig hjälpt till hemma blir mansbebisar som låter partnern (deras nya mamma) sköta allt i hemmet. På vilket sätt kan det vara bra?
By mollycoddling our children, we're fuelling mental illness in teenagers | Jonathan Haidt and Pamela Paresky | Opinion | The Guardian
www.theguardian.com/commentisfree/2019/jan/10/by-mollycoddling-our-children-were-fuelling-mental-illness-in-teenagers
De skjutsar barnen istället för att låta dem åka buss (tänk på artikeln ovan)
23:04-23:55
Jag tror inte att det är bra att så små barn som 1 år sover i eget rum där föräldrarna inte kan uppfylla deras emotionella behov av följande anledningar:
1. Anknytningssystemet aktiveras på natten, d.v.s. då behöver barnet känna sig extra tryggt. Källa: En psykoterapeut som jag vet är mycket insatt i anknytningsteorin som jag känner har sagt detta ett flertal gånger.
2. En trygg anknytning förvärvas genom att föräldrarna uppfyller barnets emotionella behov. (Enligt anknytningsteorin).
3. Även om de somnar, vaknar de till flera gånger under natten. Och nej, barnet behöver inte ha någon diagnos eller otrygg anknytning för att inte skrika när det blir chockad och rädd. I krissituationer reagerar vi människor primärt med tre olika beteenden: Antingen flyr vi, kämpar, eller fryser till is. Att frysa till is, och vara tyst av förfäran är således ett ganska vanligt reaktionsmönster.
4. Det vuxna ofta glömmer bort är att små barns hjärnor inte fungerar på samma sätt som vuxna. För en vuxen är det ingen katastrof att vara i ett mörkt rum utan sin anknytningsperson. Men små barn har dålig koll på omvärlden. Det är inte helt säkert att de förstår att anknytningspersonerna existerar någon annanstans, när de väl inser att de inte är där.
5. Barn har vid olika sömnfaser olika stor medvetandegrad när det sover. Det är sannolikt att de blir lugna av att höra anknytningspersonen andas, känna kroppskontakten, känna lukten av anknytningspersonen även om de inte är vid fullt medvetande. Som när man klappar ett barn som sover och man hör barnets andning bli allt långsammare och lugnare.
Missade du att:
"Barn av curlingföräldrar känner sig minst ensamma, genomför i störst utsträckning utbildning (minst drop-out) och har bäst psykisk hälsa. De har dessutom bäst relationer med sina föräldrar. De har i mindre utsträckning än barn som bara fått lite hjälp av sina föräldrar provat hast."
Det stämmer att studien kom fram till att curlingbarnen bara var näst bäst på betyg. Betyg är förstås viktigt, men jag undrar om inte t.ex. att ha bra psykisk hälsa ändå överväger. Att ha bra relationer med sina föräldrar, genomföra utbildningar och inte känna sig ensam är också viktiga saker att uppnå.
När det gäller definitionen så behöver man som forskare ta avstamp i något mätbart. Har du något annat förslag på hur en studie skulle kunna genomföras i praktiken med en annan definition av begreppet?
Intressant att du som gärna kräver referenser och forskning av andra, själv påstår att curlingföräldrar inte hjälper barn utan någon referens någonstans. Hur vet du det? Vilken forskning lutar du dig på där?
Om vi t.ex. tar ditt exempel med barn som aldrig har hjälpt till hemma. D.v.s. föräldrarna har tvättat deras kläder, lagat deras mat, diskat deras tallrikar, etc. Hur vet du att barnen inte har föräldrarna som modell och tar efter det de gör? D.v.s. att barnen lär sig att visa kärlek till andra i deras omgivning, genom att göra saker för dem - på precis samma sätt som deras föräldrar har visat kärlek till dem genom att ge dem denna omsorg i hemmet. Det är ju precis det som den danska studien visar, att det inte är skadligt att visa barnen kärlek och omsorg på det här sättet.
Det är lätt att misstänka att föräldrar som hänger sig till hypotesen att barn mår bäst av att tidigt ta ansvar hemma och lära sig den hårda vägen, gör det av egoism, d.v.s. bekvämlighetsskäl, och att de inte har barnets bästa för ögonen. Denna misstanke ökar i styrka när de avfärdar bra studier som den danska, och fortsätter tro på sitt.