Vikigaste jämställdhetsfrågan

Fast nu var det tydligen inte pyssel som anmält mina inlägg utan någon annan.
Hur personen tänkte när hen anmälde är svårt att veta när personen inte träder fram och förklarar varför. 

Dock kan jag tycka det är lite märkligt att man bara kan klicka på anmäla och så går det igenom. Det öppnar ju för att missbruka anmäla knappen för att få tyst på meningsmotståndare lite som man känner för. Om A och B hamnar i en livlig diskussion och C håller med A så kan C anmäla B lite som hen känner för trotts att A kanske sagt minst lika hårda saker som B eller värre.

Inte ovanligt på FL tyvärr. Ibland kan folk ha agg sen tidigare diskussioner och vill ge igen genom anmäla knappen. Har du sluppit det så ska du vara glad för det.

Då undrar jag:

Är du uppriktigt intresserad av en diskussion om socialt och hållningsskapande arbete i skola? Eller är intresset ett annat, t.ex att vi ska hamna i en pseudodiskussion om kvalitativa eller (ist för "och") kvantitativa data och utvärdering i socialt och pedagogiskt arbete?

Det stämmer, även när vi är särdeles oense =)

Särskilt när någon har betett sig riktigt illa mot mig anmäler jag inte - Att det får synas tillräckligt länge har bekräftat och understrukit hur vissa män beter sig mot kvinnor. Andra brukar ändå anmäla efter ett tag. Det gör jag också, när det gäller andra. Mest i vålds- och peddotrådar.

Japp, jag har raderat egna felpost ibland och det går igenom ganska snabbt. Misstänker att mycket av modereringen sköts av botar, rätt många trådar att hålla reda på för verkliga människor. Och då räcker det nog med rätt ord på beskrivningen så trillar det igenom. Och det kan som sagt lätt missbrukas.

Vissa topics verkar vara mer vanligt med anmälningar än andra så det är inte så svårt att gissa vilka det rör sig om, men det låter jag vara osagt 

Jasså, vet du hur många människor som skulle krävas for att moderera så många trådar manuellt, läsa varje anmält inlägg och se i vilket sammanhang de skrevs för att förstå om det är rätt eller fel?

Nejdå, så många moderatorer tror jag inte FL har, så ja faktiskt tror jag att en hel del (inte allt) sköts av botar, precis som det görs i väldigt många allmänna forum eller "tjattar" på andra företag (ja FL är ett privat och företag som baserar sina intäkter på reklam).

Min åsikt är att ett sådant arbete behöver genomsyra flera delar av en verksamhet. Men för att börja någonstans, ska man vara drivande i ett normkritiskt arbete så krävs en översyn av eget beteende och språk. Arbetar man dessutom med samtal är det inte speciellt mkt som behöver skina igenom av egna föreställningar om t.ex kön och läggning och vilka förväntningar det skapar, för att stänga möjligheterna för dialog, tillit och därmed chansen att hjälpa någon med dess mående. Man får förmodligen inte ens veta vad det gäller. Sin samlade erfarenhet och självreflektion kan man dela vidare på arbetsplatser som både främjar och styr mot ett kollegialt lärande. Föreläsningar ensamt som insats anser jag personligen vara ett tämligen trubbigt och svagt verktyg för förändring. För att nämna några.

Du får gärna fråga om specifika saker och vad jag anser om de arbetssätten. Det finns ju mängder.

Missriktad välvilja kanske, parat med okunskap om vad mänskliga rättigheter och barnkonventionen faktiskt innebär. Träffar på det här oavsett politisk färg, SD borträknat då. Kollegan som översköljde mig med sin präktighet förra veckan kan jag inte tänka mig är någon vänsterpartist. Jag tror också att vissa njuter lite av att "positionera" sig gentemot sådana som mig, lite svälla av präktighet. Men det är vad jag tror då =)Är inte säker på hur du menar med "framprovocerat" och vilka "dem" är. Men jag har stor sympati för det barn, kvinna eller man som i försvar, men även överlagt, skadar eller tar livet av den som är på god väg att ta livet av dem, håller fången eller våldför sig på dem.

Män och kvinnor är inte lika våldsamma | Tryggare Sverige (2014)

I kartläggningen gör Brå heller ingen åtskillnad i vilken situation våldet har manifesterats mellan parterna, utan likställer upplevelse av utsatthet för våld med till exempel nödvärn. Tidigare forskning visar att män tillgriper våld när de känner sig kränkta eller provocerade, medan kvinnor i huvudsak tillgriper våld vid självförsvar. Ett exempel där detta tydligt framgår är vid dödligt våld i nära relation där i snitt 17 kvinnor dödas varje år av sin manliga partner eller f.d. partner, ofta efter upprepade våldshandlingar. När kvinnor dödar sin partner eller f.d. partner, vilket inträffar i snitt fyra gånger per år, sker det i regel i nödvärn eller efter år av misshandel.

tryggaresverige.org/man-och-kvinnor-ar-inte-lika-valdsamma

Som tur är, antar jag, har jag sluppit den meningsmotståndaren som pratar om framprovocerat våld från kvinnor, än så länge. Fast den som besvarar en diskussion om dödligt våld mot kvinnor med "men kvinnors våld mot män då?!" är ju ingen lysande debattör själv då=)

Gener och miljö går hand i hand - Läkartidningen

Samspel mellan gen och uppväxtförhållande

Terrie Moffitts och Avshalom Caspis två tunga artiklar publicerades i tidskriften Science med ett knappt års mellanrum, i augusti 2002 och i juli 2003. Båda artiklarna använder material från Dunedinstudien, en långtidsuppföljning av alla de drygt 1 000 barn som föddes -i den nya zeeländska staden Dunedin under ett år i början av 1970-talet. Den första artikeln visar hur samspelet mellan MAO-A-genen och uppväxtförhållanden påverkar vilka män som blir våldsamma och kriminella (Caspi A, McClay J, Moffitt TE, Mill J, Martin J, Craig IW, et al. "Role of genotype in the cycle of violence in maltreated children". Science. 2002;297(5582):851-4). Den andra artikeln visar bland annat hur olika varianter av 5-HTT-genen påverkar risken att drabbas av depression efter stressande livshändelser (Caspi A, Sugden K, Moffitt TE, Taylor A, Craig IW, Harrington H, et al. "Influence of life stress on depression: moderation by a polymorphism in the 5-HTT gene". Science. 2003;301(5631):386-9). Dessa forskningsresultat tas också upp i en översikts-artikel som publicerades -i Läkartidningen nr 39/2006 (Nilsson Kent W, Alm Per Olov, Leppert Jerzy, Oreland Lars, -Sjöberg Rickard L, Öhrvik John. "Interaktioner mellan gener och miljö. Predicerar kriminalitet, depression och alkoholberoende". 2006;103:2859-63).

www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx

Det är normkritiskt på så vis att det problematiserar och skapar reflektion kring hur bemötande formas av förväntningar. Förväntningar baserade på t.ex biologisk könstillhörighet, eller av omgivningen uppfattad sådan. Ja, det kan sägas falla under genuspedagogik/pedagogik/sociologi - det första ligger väl närmast att använda för den som vill vara specifik om vilka normer, förväntningar och på vad det handlar om. I andra fall kan normkritiken utgå från handikappvetenskapens olika teoretiska utgångspunkter och att problematisera olika handikappsyn, förväntningar och bemötande.

Det är en vanlig slogan att påstå att kvinnor använder mer psykologiskt våld än män.

Jag använder Dunedin study i flera sammanhang. Den är ju väldigt omfattande. Menar du att män, enligt den och andra studier, använder mindre psykologiskt våld i nära relationer? Tror du (baserat på vad?) att män som fysiskt misshandlar barn/partner inte utövar psykisk misshandel samtidigt?