Ny kollega med "bossig" och dålig attityd

Först och främst tycker jag att detta är upp till chefen att lösa. 

Nu vet jag ju inte om ditt barn är hemma med sin pappa övriga dagar, eller går på förskolan. Om det är tänkt att pappan ska jobba fredagar, så kan det ju vara svårt för honom att bara ta ledigt, och om det är bestämt att barnet ska gå på förskolan 4 dagar i veckan så kan det kanske vara svårt att få till en extra dag helt plötsligt.

Jag tycker inte du ska behöva krångla med att lösa var barnet ska vara, så säg nej med gott samvete. Det är inte ditt fel att det behövs personal.

Om du får frågan igen svarar du inte så öppet utan tydligt att det inte går eftersom du är föräldraledig då pch tar hand om ditt barn. Du kan också kort och enkelt informera om att set är chefens ansvar att lägga schema och sedan byta samtalsämne. Finns ingen anledning att öppna för diskussion med ett öppet svar om du är ointresserad av en sån diskussion.

Min erfarenhet är att såna frågor oftast löses bäst om man är klar och tydlig.

Du är hemma med ditt barn på fredagar, eftersom ditt barn BEHÖVER dig. Du ska aldrig ta åt dig om någon klagar på det, för ditt barn går före allt annat i det här fallet.

På alla arbetsplatser finns det idioter som beklagar sig över att kollegor med barn är hemma med sina barn när barnen är sjuka, tar extralång ledighet genom att ta föräldradagar mitt i en vecka eller i anslutning till semester, men det är bara att stänga öronen, för du är enbart hemma för att ditt barn ska få en bra och trygg uppväxt. Du är ju faktiskt inte hemma med ditt barn på fredagar för att din kollega ska få jobba extra mycket, eller hur? Din kollega är säkert jätteavundsjuk, men det kan du inte göra någonting som helst åt och det är inte ditt problem. Folk utan barn tenderar tro att föräldraledighet innebär att man har ledigt på samma vis som man gjorde innan man fick barn, så de ser det bara som att du är hemma och "latar" dig, och det är ju det minsta man gör när man är hemma med ett barn! Sådana människor ska man inte bry sig om. Du får tänka att din kollega lär märka skillnaden när hon själv får barn, och får hon inga barn så är det ju bara fruktansvärt tragiskt och synd om henne.

Så har jag tänkt de gånger någon har råkat yppa något kritiskt om att jag tar lång semester (föräldraledighet) eller om jag måste vabba. "Den här stackars människan säger bara så för att hon inte själv har barn och inte förstår vad det innebär. Hon kommer att förstå när hon själv får barn. Tänk om hon inte får några barn?! Stackars stackars henne! Vad glad jag är som är så lyckligt lottad att jag har ett så fint barn som jag får vara hemma med på fredag." Så tänker jag och då mår jag genast bättre och struntar genast i kollegans bittra kommentar (och tycker istället förfärligt synd om henne nästa gång hon skulle råka antyda något).

Elakt, kanske, men samtidigt är det ett självförsvar för att slippa bli irriterad på plumpa kommentarer.

Man är föräldraledig för att vara med sitt barn. Icke förhandlingsbart. Jag hade sagt NEJ och gjort klart att hennes ifrågasättande av min rätt (och skyldighet) att vara föräldraledig är osmaklig. Din föräldraledighet är tydligt planerad och hur bemanningen löses är inte ditt ansvar. Sluta be om ursäkt. Om du istället ser det som ditt barns rätt att mysa med mamma hela fredagen så blir det ännu lättare att be den uppenbarligen unga kollegan att flyga och fara. (Tyvärr, jag är föräldraledig på fredagar. Ledsen, hoppas det löser sig?. Fejka ett artigt leende). Ditt barns mysdag är viktigast av allt.

Nej, jag vet. Skulle också få dåligt samvete, har lite svårt att säga nej. Men i det här fallet har du ju en fullt giltig anledning (eller tänker hon att du bara ska kasta barnet över staketet på förskolan fredag morgon och glatt gå till jobbet som om inget hänt?), det är ju inte för att du bara inte har lust att jobba då. 

Om kollegan hade något viktigt att göra hade jag försökt byta dag på förskolan eller tagit en extra dag där. Det är bara en dag det handlar om? Du har rätt att vara ledig men när ni är så få kollegor kan det ju bli besvärligt för de andra om de aldrig kan få ledigt en fredag. Om man är lite flexibel och ställer upp brukar de flesta andra göra samma tillbaka. Nästa gång kanske det är du som behöver byta ledig dag eller ta semester.

Har du sagt det då? Att det aldrig hänt förut att någon tvingats jobba ensam en hel dag så att det sannolikt inte kommer hända nu heller.

Ibland är folk väldigt inriktade på sig själva, och kanske egentligen inte så konstigt om man är ny på ett jobb. Det du kan göra är ju att kort informera henne om att du upplever det som att hon försöker övertala dig att gå ifrån din föräldraledighet och att det inte känns så bra. Inte säkert att hon förstår att det är så det uppfattas.

Oj, vilken jobbig situation och kollega. Det finns tyvärr människor som uppträder som din nya kollega gör.

Det kommer bara att fortsätta och du kommer att få det värre och värre.

Om jag har förstått det du skriver rätt så har din tidigare kollega sagt upp sig och du har fått en ny kollega som fått mer ansvar än du.

Du har nu börjat arbeta igen efter att du har varit mammaledig. Du ska nu vara mammaledig på fredagar

Det har din kollega åsikter om som hon säger till dig.

Jag har haft många kollegor som har varit som din kollega. Du kan inte vad du än gör förändra hennes beteende eller personlighet. Det kommer att uppstå nya situationer hela tiden som hon har åsikter om utifrån hennes bästa. Det är hennes personlighet. Det kan finnas risk att hon pratar med chefen och vänder henne mot dig. Det blir så eftersom din chef är svag och hellre tar konflikten med dig än din kollega.

Det bästa du kan göra är att inte ta diskussioner med din kollega. Det kommer att bli jobbigt. Sådana personer som din kollega skapar alltid dessa situationer runt om kring sig.

Har bara läst ts inlägg. Men jag tycker att ts gör en höna av en fjäder. Jag ser inget särskilt hemskt i kollegans beteende. Tycker hon gjorde rätt som frågade dig, du har rätt att säga nej. Kommentaren om att hon åker på det var säkert barnslig men sagt i stunden. Hon är ansvarig för caféet vilket betyder att du står under henne rent hierarkiskt. Chefen har anställt henne av en anledning. Du kanske inte tycker lika men får anpassa dig eller byta jobb. Angående ensamarbete finns det säkert regler för det, de kan jag inte.

Jag förstår inte riktigt.

Kollegan säger att om du inte kan så åker hon på en heldag utan minsta avlösning. Kan det inte vara så? Det kanske faktiskt inte finns någon som kan lösa av just den dagen hon frågar om, vilket chefen varit tydlig med. Då är det väl inte så konstigt att hon frågar om du har möjlighet att hoppa in en extra dag?

Du har rätt i att det är chefens sak att lösa, men om chefen inte lyckats lösa just den aktuella dagen så BLIR det kollegans problem som måste jobba heldag utan minsta lilla toabesök. 

Eller har jag missuppfattat?

Självklart ska du kunna vara föräldraledig, men visst kan man fråga en föräldraledig om man vid något undantagstillfälle kan tänka sig att byta tider. Skillnad om det frågas ofta och jämt, men någon enstaka gång absolut. Tycker jag. 

Dokumentera alla arbetsupogifter du behöver göra på ditt pass och hur lång tid varje sak tar och ta med dig till mötet med chefen så ni har någit konkret att gå på. Det som är intressant för dig, i ditt möte med chefen är hur din arbetssituation och din arbetsbelastning ser ut. Om du inte hinner dina arbetsuppgifter på din arbetstid får chefen hantera det i samråd med dig.

Den andra anatälda behöver ni överhuvidtaget inte diskutera .

Är hon sjuk ska hon vara sjukskriven och/eller ha ett annat jobb.

Är det inte dags att du byter arbetsplats?

(Förresten så hade den där gubben en poäng (angående föräldraledigheten). Ville inte pappan vara med sitt barn?)