När skall livet vända till de bättre?

Motgångar är väldigt jobbiga. Jag går inte in så mkt detaljer, har levt med destruktivitet i många år innan jag träffade min make.

Växte upp snabbt. Tog hand om mina fosterföräldrar tog hand om mina syskon. Vuxit upp i annat land med krig och elände,då menar jag elände, skräck som ingen vanlig människa gör.

Jag valde i mitt liv ska jag inte träffa nån med destruktivitet eller leva destruktivt. Jag pluggar vidare och läser på och vidareutbildar jobbar med människor och säkerhet idag.

Ibland kommer det motgångar som man kan inte rå för.

Idag när en motgång kommer då tänker jag såhär. Jag blir starkare efter det här. När man är i botten. Så ska man resa sig igen bli starkare. Jag använder mitt förflutet som en erfarenhet inte som offer. Vill inte betrakta mig som det. Folk ser mig som vilken människa som helst.

Försök se ljud i tunneln använd verktyg skriv av dig känslor, du har fått en starkare och svårare väg och gå. När du får motgång försök välja hur du ska göra den bättre och lättare. Hur gör jag det? Tänker du. Vi har ett val hur vi vaknar, hur vi vill göra, hur vi beter oss där efter. Vaknar du sur och bitter ja, gör en kopp kaffe till dig och din partner eller tvärtom.

Vaknar du för du är sjuk i MS, sur och bitter med det. Ja se till att du får din kopp kaffe av dig själv eller din partner, ligg kvar i sängen en liten stund och prata av dig? Eller sätt på musik när du tar en dusch?

Vaknar du på bra humör, försök inte hitta nått negativt med det. Försök njuta av dagen. Har du husdjur? Har du trädgård? Försök göra nått åt det bara för att få dig på andra tankar? Bara få bort ifrån motgångar ett tag.

Jag lever med motgångar hellre än medgång. Får man medångar hela tiden blir människor väldigt naiva om livet. Dem fattar inte riktigt.

Nångång tycker jag att man ska ha medgångar. Det är man värd. Men det kommer krypandes.