Gravid och svartsjuk - nu har han fått nog

Min fråga: Brukar du vara såhär även i tidigare relationer eller har detta kommit nu eller just kring graviditeten? Om det är nytt kan vi prata om en graviditetspsykos. Då behöver du söka hjälp för att bryta det hela. Det finns är en något som kallas Otellosyndromet som påminner lite om dig i nuläget...

Varför skulle han gå i terapi med dig? Du behöver ju gå i terapi själv! Skulle du föreslå något sådant enbart som lösning förstår jag att han anser att du missar poängen.

Svartsjuka ser jag generellt som ett val. Du har en partner som är med dig. Om han inte tyckte bra om dig så skulle han ju inte vara med dig. Allt annat är ovidkommande.

Du kan inte kräva saker från andra, bara dig själv. Du måste förstå att du duger. Relationen med dig själv är den enda som garanterat kommer vara resten av ditt liv. Då kan du bara må dåligt om du tycker att du är ful, fel etc och försöker få det motbevisat med ANDRAS bekräftelse. Det är bara en startpunkt för svartsjuka.

Varför gör du som du gör? Det finns ett val bakom. Du har plockat upp hans telefon för att snoka. Varför? Du får psykbryt och kastar hans saker omkring dig, varför?

Du säger att du inte kunnat sova för att du är rädd att han ska lämna dig, men du borde ha varit vaken då du legat och tänkt på vad du egentligen gjort mot honom. Och du kan inte heller ligga och tänka på att du inte duger. Gjort är gjort, nu måste du vända blad.

Förslag: sätt dig ner och prata med honom. Börja med att du vet att du har ett problem. Förklara vad du känner för dig själv, att det bottnar i något inom dig, och att du försökt kompensera det med hans bekräftelse. Berätta om din svartsjuka, hur den känns, vad den får dig att göra. Att du ska söka hjälp för ditt beteende då det är fel och inte gynnar dig eller er relation. Berätta allt du i din svartsjuka snokat reda på. Förklara att du förstår att du tappat hans förtroende när du gjort så, men förklara varför det ändå hänt. Anklaga inte! KRÄV inte svar eller kontring på det du snokat fram. Han är med dig alltså måste du se det som inget om han är med dig och vill vara med dig och du med honom. Samtalet kan mynna ut i att han lämnar dig, men en relation kan inte komma framåt på en sådan lögn.

Fast alltså ne, nu vill jag ändra mitt svar lite. Han låter ju inte som en något bättre kålsupare han! Får känslan när jag läst alla dina svar att du kanske lastar alla orsaker på dig fast att det kanske är han som är där först och säger eller bygger upp det hela? Svartsjuka kanske är något han säger för att han vet att du är det, och så bygger han på det hela.

Om du bortser från dina känslor kring honom, är något att ha? Är han någon det är vettigt att kämpa för att få vara med?

Han tänder inte på gravida- men det är ju dig han ska tända på, inte graviditeten...

Han är verbalt och fysiskt otrevlig mot kvinnan som bär hans barn, bara det borde räcka som övertramp.

Du har sagt att du ska jobba med dina tillkortakommanden, men han visar ändå att hans last är minst lika stor.

Jag skulle nog som du skriver tyvärr se relationen som trasig och hitta en väg framåt UTAN honom, i nuläget åtminstone, med dina barn.