Hatar min exfru så jävla mycket

Jag tror också att det är mer än hat. Det kan vara alla möjliga känslor, som kommer hela vägen från barndomen och som du ser i din fru som I en spegel.

Det kan vara maktlöshet, sorg, självförakt. Låt dig känna. Skriv. Prata med en terapeut som kan utmana dig.

Jag hatar också mitt ex. Vi skildes för mer än 10 år sedan efter ett långt äktenskap. Jag vägrar ha nån som helst kontakt med henne. Hon gjorde sig skyldig till fullständigt oförlåtliga saker, även flera år efter skilsmässan. Jag kommer aldrig kunna förlåta henne även om hatkänslorna bleknar med åren.

Håller med

Vad är främst orsaken till denna känsla?

Kände precis så för mitt ex, önskade livet ur henne. Hatade henne med en brinnande glöd. Den glöden har dock svalnat genom åren, som tur är eftersom vi har barn ihop. Hatet har förändrats till förakt, men håller god min pga barnet. Hon har dragit på sig ca en halv miljon i skulder (typ Lyxfällan), kan inte låta bli att vara lite skadeglad.

Hatkänslorna går över till skuldkänslor. Nu känner jag skuld, dels för den här nya tjejen jag träffar och tycker väldigt mycket om trots att det var exet som stack. Och dels beskyller jag mig själv för att hon stack. Jag var aldrig otrogen eller så men stress i vardagen både på arbetet och hemma gjorde oss båda passivt aggresiva. Samtidigt känner jag emellanåt att jag faktiskt gjorde vad jag kunde, även om det fanns stunder då jag kunde ansträngt mig mer. Vår kommunikation funkade inte och vi kunde inte sätta oss in i varandras situation.

Jag säger inte att jag vill ha henne tillbaka men jag vill ändå att vi båda ska kunna ha det bra. Hur går man tillväga? Finns det nån här som det faktiskt ordnat sig för? Kan tillägga att vi separerade nu i somras om det är av betydelse.

Nyfiken. Hur kan man hata någon man älskat?

Om jag och mannen skulle gå isär så kan jag bara komma på att jag skulle uppleva hat mot honom om han utsatte barnen för hemskheter eller att han typ började förfölja, misshandla och göra mitt liv till ett helvete. Att han var psykopat typ.

Genom att man låter sitt känsloregister spela på alla tangenterna.

De oskrivna sociala reglerna i Sverige förbjuder känslan ilska. Därför förtäcker många sin ilska omedvetet genom att bli ledsna eller deprimerade istället. Men känslor är inte farliga utan viktiga. Åtminstone är de inte farliga om man har lärt sig att reglera dem och det bästa sättet att lära sig det är att tillåta sig att känna dem ofta och därmed få tillfälle att träna på att reglera dem. Det är sunt att känna hat mot en person som svikit en. Och den man älskade som mest har förmågan att få en att känna störst hat. Den starka kärlekskänslan övergår lätt i en stark hatkänsla.

Jag skulle definitivt reagera mer på en person som aldrig kände känslan "hat" än en person som gjorde det ibland. Jag skulle misstänka att personen hade någon form av känslomässig störning eller en sådan känsloförskjutning som jag beskrev ovan.

Till TS:
Jag ser inte något problem med att du känner hat inför ditt ex. Jag ser det som en viktig drivkraft för dig att komma vidare och att bearbeta dina känslor för henne. Jag tror du behöver känna hat för att klara av situationen. Därför känner du det. När du bearbetat relationen tillräckligt kommer kanske dina hatkänslor att långsamt ebba bort.

Hatar mitt ex till min grav.När barnet är 18 år kommer han vara som en död person för mig.Kommer aldrig mera kontakta honom sen och aldrig frivilligt att prata med honom sen.

Det är ok att vara bitter - men kanske inte så sunt att önska att någon dör. Fastnar du i detta destruktiva tänkande, rekommenderar jag dig samtalsterapi.