Anonym (Mia) skrev 2019-09-25 13:50:00 följande:
Tack för ditt svar. Just nu känns det både mer hoppfullt och hopplöst. Den killen och jag har valt att avsluta vikjet jag tror är helt rätt. Det hade inte fungerat och jag visste det djupt inne men ville hoppas på att det ändå skulle kunna lösa sig. Det är väldigt typiskt mig att ge det fler chanser än det förtjänar. Första gången vi träffades var det helt fantastiskt och jag hoppades väl på att det skulle bli så igen. Men det gick bara mer och mer åt andra hållet.
Jag vet att det är rätt beslut men samtidigt känner jag mig nu lite mer hopplös inför att hitta någon. Men som du säger livet kan vara lika bra som singel eller barnlös. Men att inte skaffa barn känns som något jag kommer att ångra. Sen vill man ju skaffa det med någon där det kommer att hålla. Men det finns det ju inga garantier för. Just nu har jag lite ålderspanik och får lust till att kontakta mitt ex (killen innan denna nu senaste) och inleda en kk relation och "råka" bli gravid. Men det är inte rätt mot honom och inte rätt tid för mig att ha barn plus att jag skulle känna mig som en hemsk människa.
Orkar inte hålla på å dejta, så trött och besviken på det. Svårt att inte fundera vad som är fel på mig när jag haft flera misslyckade förhållanden och dejtande (som varat mer än en träff vilket ändå är få).
Du duger gott. Det är inget fel alls. Bra att du självanalyserar men gaska upp dig, du e bra som du e. Du gör ditt bästa.
Att ha en eller flera kk är alltid bra. Vi behöver alla närhet och vår sexualitet är en viktigt del. Att ha barn är sett i efterhand inte det enklaste - jag har t ex två egna och två bonus, alla tonåringar eller vuxna. Jag ångrar inget men tror att det hade varit bra med att ägna sig åt syskonbarn ordentligt som alternativ. Att vara ensam förälder är mycket mycket jobbigt.. tro mig, jag har sett det på nära håll.
