varför ska det vara svårt att hitta en tjej som singelpappa?

Du kommer nog ha svårt o hitta kvinnor utan barn som vill ta sig an ditt barn, många vill ha en "fri" man för att bilda en egen familj eller så vill de inte ha barn alls. Och då inte heller vara med nån som har barn sedan tidigare.

Jag har ratat män med barn, jag vill ha ett oskrivet blad som jag kan bilda min egna familj med. O det håller jag på med nu, min sambo o jag ska ha barn i april och hade han haft sedan innan hade jag nog inte orkat.

Vilka tramsiga svar, gå in på en dating-sida typ Match.com skriv tydligt att du är en pappa med barn så behöver du inte bli besviken sedan. Jag träffade en kille som jag nu varit tillsammans med i 7 år, jag hade barn - inte han. Det funkar ju inte så att man bara sågar någon för de har barn om allt annat stämmer. Ni fattar inte hur många man måste "gå igenom" för att hitta rätt ibland, då är det faktiskt helheten som avgör. Jag hade dessutom bestämt mig för att "absolut inte rökare". Det föll, allt annat var bra.

Strunta i de som drar ner hoppet här på sidan, hon finns därute:)

Just ja, en viktig grej. Flytta inte ihop om bara en har barn, det är enklare att vara särbo. Allt det där kan man göra sedan. Varför tvinga på något barn en främmande vuxen de inte bett om, och riskera en fin relation med onödig friktion när man inte måste.

Det finns en viss kategori barnlösa damer som är ok med att man är pappa. Men de vill bli mammor så fort som möjligt helst att man gjorde dem gravida igår.

Lite varningsklocka på det:D Alltså jag kan tänka mig fler barn....någon gång. Men jag vill nog lära känna damen några 5-10 år först 

Det finns en viss kategori barnlösa damer som är ok med att man är pappa. Men de vill bli mammor så fort som möjligt helst att man gjorde dem gravida igår.

Lite varningsklocka på det:D Alltså jag kan tänka mig fler barn....någon gång. Men jag vill nog lära känna damen några 5-10 år först 

Jag kan bara nicka och hålla med. Jag skulle gärna bli tillsammans med en kille som har äldre barn typ 16-17 år och uppåt.

Däremot en pappa som har småbarn.. aldrig. Det går helt bort för mig. Men vi är alla olika. Som tur är :))

Jag kan bara nicka och hålla med. Jag skulle gärna bli tillsammans med en kille som har äldre barn typ 16-17 år och uppåt.

Däremot en pappa som har småbarn.. aldrig. Det går helt bort för mig. Men vi är alla olika. Som tur är :))

Är samma med oss killar vill inte dejta någon med barn.

Hej,

tror du hittat något i: singelmammor är mer intresserade av att dejta dig än kvinnor utan barn.
Jag har sagt till min pojkvän, om han hade haft barn när vi dejtade hade jag dragit. Enkla skäl som:
1. Du måste prioritera barnen! För gör du INTE DET så är du ett as till pappa pch ingen kvinna vill dejta en sån man- särskillt inte om framtidensöfrhoppningen är att skaffa barn tsm. Så dina hårt förtjänade cash och emotionella tid behöver fördelas varannan vecka men barn som långt ifrån är härliga. De snorar, är kläningar, har personlighet som barn ska ha men är det inte ens egna så blir det bara störigt. Inget härligt förspel mys i soffan framför en film när ungarna ska störa. Sexigt? Nej. Det spelar stor roll.
2. Dem har en mamma. En annan kvinna du BEHÖVER ha kontakt med som alltid kommer ha en extra plusstjärna för hon är mamma till din älskling eller flera. Inte kul för mig. Har du ingen kontakt med mamman eller bara snacka skit så är du ett as. Ingen vill ha en sån man.

Finns inga fördelar för mig som inte är mamma och vill ha barn tidigaste om 5 år.

Lycka till :)

Enda anledningen jag kan komma på till att nätdejta är för att sålla bort män med barn..

För att ingen orkar ta hand om din avkomma utan att få något tillbaka? Du kanske inte ens vill ha egna barn med henne?

Varför detta snack om att "ta hand om" någon annas barn. Det är insnöat att tro att bara för att man träffar någon så måste man bli en "familj". Varför det? Mina barn har redan en pappa, de behöver ingen annan, vill inte ha någon annan.

Möjligtvis (som de godkänt själva) som vi har nu en trevlig man som kommer och äter med oss varannan vecka, varför ska man vända ut och in på sig själv? Särbo är underbart, då kan man ha dejt, fest, romantik och en massa närhet varje gång man ses. Vi har lika fantastisk nykänsla nu som för 7 år sedan och jag är övertygad om att det är för att jag bott med mina barn själv och upplevt det jobbiga med barn utan att dra in min särbo.

Mitt bästa tips, håll isär!

Fast många resonerar inte som du utan vill att nya partnern ska köpa hela paketet med ansvar för barn och allt. Och om den nya vill skaffa gemensamma barn fungerar det dåligt att leva som särbo.

Jag har en förklaring till detta, eftersom jag snuddade vid tanken själv, när jag just träffade min nye man. Det är inte ovanligt att man är skör när man söker efter någon, speciellt känslig kan man vara om man just lämnat en lång relation. Jag tror att man då ofta instinktivt på ett djupare plan hos sig, vill "reparera" och hitta konstellationen igen. Liksom lite "kom igen nu alla parter, bara alla försöker och är vänliga mot varandra som kommer det att gå att vi lever som en familj". Det krävs ofta mycket mer än vad man anat, eftersom människor är människor med känslor, revir och behov. Vi nosade lite på denna samvaro genom att vara med varandra mycket i början, tillsammans. Min främsta varningslampa hos mig själv var att jag höll på att gå sönder av att "skydda" nykomlingen i familjen från barnens "test" och signaler på att "vi vill inte ha in några främmande gubbar här". Det kan säkert funka för andra, men det var så tydligt för oss att "det är ingen bra idé". Idag är jag glad att vi motarbetade de där känslorna som ju i grunden är en god känsla, men det kan led till så mycket elände och friktion. Och naturligtvis - nya barn - ja då måste man ju. Alla gör vi egna val.

Exakt sådär skulle jag lägga upp mitt liv om det blev aktuellt.
Förstår inte heller den här hetsen att man måste flytta ihop till varje pris bara för att man är ett par, är det av rent praktiska skäl?

För att människor som blir förälsskade rätt ofta tappar allt jävla vett och hamnar tillbaka på apstadiet och inbillar sig att allt bara kommer bli såååå fint och de kommer leva lyckliga i alla sina dagar bara det finns kääääärrrrlek....

Den som har ungar inbillar sig att barnen är lika överförtjusta i den nya bara för att hen själv tycker så. Hur kan man inte tycka att personen är underbar lixom..

Den som inte har kids tänker att självklar kommer den andras barn bara älska hen och själv kommer hen älska barnen... nästan som i en saga.

Man ska inte underskatta kärlekens förmåga att lobotomera människor.

Tänk om alla var så här kloka!

Tänk om alla var så här kloka!

En kille som inte har barn har oftast inga problem med att träffa en tjej som har barn sedan tidigare.

En tjej som inte har barn har oftast problem med att träffa en kille som har
barn sedan tidigare.

Nja vi är ganska många killar som inte vill ha mammor heller.