• Anonym (E)

    Varför väljer ni att bli tillsammans med män/kvinnor med barn sedan innan?

    Läser/hör konstant om folk som har diverse problem med sin partners barn sedan innan och/eller deras andra förälder. Det jag inte förstår är varför man ens väljer att dejta och bli tillsammans med, och speciellt flytta ihop med, någon som redan har barn då?

    Visst, man kan träffa någon man råkar bli kär i utan att man tänkt sig det men då är det ju så att man kan välja att inte agera på sina känslor. Så varför väljer man en man/kvinna med barn sen innan? Har man en så naiv och romantiserad bild av relationer och bonusfamiljslivet? Tänker man att ?allt kommer gå bra för just oss?? Tänker man inte alls? Är man så rädd att vara ensam att man sätter kraven på det absolut minimala bara för att få ha någon att vara tillsammans med? Kan ni som valt detta förklara? Kan ni också förklara varför ni fortsätter vara tillsammans med och dessutom skaffar gemensamma barn med (gäller er som blev gravida planerat) personen när problemen redan visat sig?

  • Svar på tråden Varför väljer ni att bli tillsammans med män/kvinnor med barn sedan innan?
  • Anonym (E)
    Anonym (jojo) skrev 2019-10-20 21:38:36 följande:

    Det blir aldrig problem med en partner utan barn?


    Jo men inte på den nivån och av den typen. Utrymmet för potentiella problem är oändligt mycket större när det finns barn (och partners) från tidigare med i bilden.
    Anonym (jojo) skrev 2019-10-20 21:39:58 följande:

    Du tänker att man ska leva själv resten av livet om man är ensamstående?


    Det är alltså som jag frågade att man är rädd att vara singel och ensam och då hellre utsätter sig för sådana problem som en bonusfamilj kan ge? Men nej, alternativen är inte välj en person med hemmavarande barn sedan innan eller var singel för resten av livet. Men det är väl nästan lite svaret på min fråga, du visar att folk alltså uppenbarligen tänker så.
  • Anonym (J)

    Varför väljer nån att dejta med barn?Jag har inte förstått det.Men nu vet jag./2 barn här

  • Anonym (E)
    Anonym (A) skrev 2019-10-20 21:45:05 följande:

    Inget man väljer, det är mitt livs kärlek.


    Att gå in i en relation är något man väljer jo. Som jag nämnde i ts, man kan råka bli kär men man behöver inte agera på sina känslor. Det är något man väljer att göra eller inte göra.
  • Anonym (S)

    Jag går inte runt och blir kär jämt i en som blir kär tillbaka. Hittar jag detta så skulle jag absolut kunna sugas in i en situation där jag är "bonusmamma".

  • Anonym (jojo)
    Anonym (E) skrev 2019-10-20 21:47:56 följande:

    Jo men inte på den nivån och av den typen. Utrymmet för potentiella problem är oändligt mycket större när det finns barn (och partners) från tidigare med i bilden.Det är alltså som jag frågade att man är rädd att vara singel och ensam och då hellre utsätter sig för sådana problem som en bonusfamilj kan ge? Men nej, alternativen är inte välj en person med hemmavarande barn sedan innan eller var singel för resten av livet. Men det är väl nästan lite svaret på min fråga, du visar att folk alltså uppenbarligen tänker så.


    Du kanske aldrig känt en sådan kärlek som får de mest rationella människorna att ge sig in i ett liv med bonusar?

    När alla andra alternativ är otänkbara.

    Som sagt, bonusrelationerna som fungerar bra hamnar inte på fl. Inte heller de vanliga.

    Men tittar man genom trådarna så ser man att det är oftast vanliga (icke bonus) relationer där det ska diskuteras ev. separation.

    Det är sorgligt att skilsmässostatistiken visar så höga siffror men kul att det folk ändå tror på kärleken och försöker igen.
  • Anonym (Jag)

    Jag skulle absolut inte ha några problem med att bo ihop med någon som har barn sen innan.

  • Anonym (Nej)
    LukeStairwalker skrev 2019-10-20 21:21:22 följande:

    Över hälften av alla äktenskap kraschar så det verkar gå åt helvete med eller utan bonusbarn.

    Citat: Pick your favourite trainwreck and roll with it:)


    Då har du missat lite i statistiken. Det varierar kraftigt mellan olika grupper. Par som har särkullsbarn skiljer sig nästan alltid medan det är mycket sällsynt med skilsmässor hos välutbildade kärnfamiljer.

    Så statistiken ser ut som den gör eftersom att samma grupp människor skiljer och gifter sig flera gånger under sin livstid..
  • sextiotalist

    Nu hade jag tur, en bra man, trevliga barn och det har, med facit i hand, fungerat hyfsat bra.


    Anonym (Nej) skrev 2019-10-21 06:32:09 följande:

    Då har du missat lite i statistiken. Det varierar kraftigt mellan olika grupper. Par som har särkullsbarn skiljer sig nästan alltid medan det är mycket sällsynt med skilsmässor hos välutbildade kärnfamiljer.

    Så statistiken ser ut som den gör eftersom att samma grupp människor skiljer och gifter sig flera gånger under sin livstid..


    Som vanligt är det också beroende när man träffas i livet.

    Jag har inte så många särkullfamiljer runt mig, men de som finns, är det fåtal som separerat.

    Sambon och jag har 25 år ihop.

    Svärmor och svärfar är separerade, ungefär 40 år med sina nya.

    Svågern är nog på sitt 15:e år.

    Min fd chef, snart 20 år.

    Gamla klasskamrater, tre stycken kring 20 .år.

    Men visst risken är större, men mycket beror också när man träffas i livet. Men att alla gör det stämmer inte
  • Anonym (L)

    Jag kan förstå att man blir kär, men jag förstår inte de som prompt måste flytta ihop!

Svar på tråden Varför väljer ni att bli tillsammans med män/kvinnor med barn sedan innan?