Linnmal skrev 2019-10-30 17:29:41 följande:
Hur gör ni andra för att hantera alla känslor kring längtan och pressen att bli med barn, speciellt när det inte lyckas med detsamma? Jag känner att jag så lätt fastnar i tankarna kring barn och att jag har svårt att koncentrera mig på något annat, vilket gör att jag blir så besviken när det inte lyckas.
Ja, vi har ju försökt ett tag vi det här laget. Man måste ju få lov att bli ledsen och besviken när det inte går. När mensen kommer, tar jag en dag och är besviken, sen är det nya tag till nästa äl. Efter 12 månader kan man ju få hjälp, och fram tills dess tänker jag att det är helt normalt att det kan ta tid.
Själva försöken, och förväntan under försöken är ju kul i sig. Nu mellan äl och mens är man ju förväntansfull och hoppas, vilket är en kul känsla tycker jag.
Nu har jag ett jobb samt fritid som gör att jag inte är hemma och sitter så mycket, vilket är väldigt skönt! Jag hinner liksom inte fundera för mycket.
Så det bästa kanske är att försöka hålla sig sysselsatt, ha annat att tänka på? :)