Har jag gjort fel? Får ont i magen av min kollega..

Oj, är det så illa?

Alltså hon skrek inte högt så, men liksom höjde rösten och var väldigt förbannad, och upprepade flera gånger att hon är min arbetsledare. Ibland stirrar hon på en som att hon är beredd att mörda en..

Ja man får faktiskt inte stå och skrika åt sina kollegor. Det kan nu ha varit en engångsföreteelse men det är inte alls ok. Mördande blickar är också ett hotfullt beteende som uppenbarligen gör dig illa till mods, det är inte heller ok. Skriv ner alla sådana tillfällen du kommer på, hon kommer att bli sur på dig oavsett hur lite du säger så du kan gott vara ärlig mot chefen. Om kollegan dessutom flyger i luften av dina beskrivningar så stärker det ju bara bilden av hennes okontrollerade beteende, och chefen finns ju där som back up om det skulle bli otrevligt. Stå på dig, man ska inte behöva må dåligt på jobbet och det är chefens skyldighet att se till att arbetsmiljön är bra.

Och du ska absolut ta upp att du får ont i magen och alla andra fysiska symptom! Du kanske har svårt att sova om nätterna, ältar detta på fritiden osv. Allt ska fram.

Varför måste du vara kvar till hösten?

Baserat på tidigare trådar så tar ju chefen hennes sida, om jag förstått det hela rätt? Så det bästa måste ju vara att söka sig därifrån. Du kan inte gå och må dåligt på jobbet hela tiden.

Tycker du ska berätta precis vad som hände och hur du kände och mådde av det beteendet. Det är inte ok att höja rösten, vara otrevlig och bete sig illa på olika sätt som kollega. Om hon nu är någon slags chef över dig är det ännu värre att hon beter sig så. Helt klart olämplig som chef eller i någon ansvarsposition.

Du får fråga chefen om hon är din chef. Om svaret är ja, kan du ju fråga varför du inte fått info om det och varför chefen i så fall inte hänvisade till din chef när du ville söka om ledighet. Om svaret är nej så be chefen vara tydlig med vad det är din kollega är ansvarig för egentligen, alltså konkret.

Ta upp situationen där kollegan blev arg på fig för att du pratade med chefen om att söka ledigt. Vad tycker chefen om att din kollega försöker underminera hans chefskap? Hur tycker din chef att en bra chef ska bete sig mot andra. Hur tycker din chef att en bra arbetsledare ska bete sig? Tycker han att din kollegas beteende stämmer överens med det? Vill chefen att de avställda ska må dåligt på arbetsplatsen? Förstår chefen vad detta kostar i längden? Hur det påverkar lönsamheten i längden?

Håll fig lugn och saklig men var tydlig att du inte accepterar att din kollega är otrevlig och beter sig på det sättet hon gör. Sedan sätter du igång med att söka nytt jobb. Ju längre du stannar på en dålig arbetsplats desto sämre mår du.

Det enda du kan göra är att ta upp med chef och facklig organisation om det finns och om du är medlem där. Om du märker att problemet inte tas tag i råder jag dig att söka annat jobb. Är läget tufft och du har möjlighet att säga upp dig och gå arbetslös ett tag kan du göra det eller om du inte har möjlighet eller vill säga upp dig får du bita ihop tills du hittar annat jobb och försöka gå under radarn på ditt nuvarande jobb så gott det går.

Man kan tycka att man har all rätt i världen att bli OK behandlad och inte tvingas bort från en arbetsplats. Man kan till och med ha kollegor som backar en hos chefer osv. men om chef eller fack inte tar tag i saken är det i stort sett omöjligt att vara kvar och kollegor som backat en kan dra sig ur för att de oxå märker att inget händer och tröttnar eller ev. är rädda för att hamna på kant med den som mobbar och själva bli mobbade.

Ingen mår bra av att mobbas i längden och även om man kan känna att man tvingas bort så kan man oxå se det som att man inte stannar kvar och låter sig mobbas.

Din kollega låter löjlig. Ni är två anställda så känns ju bara idiotiskt att du först ska ta upp din "arbetsledares" tid som i sin tur ska ta upp det med chefen.

Jag förstår även rädslan att säga upp sig utan att ha ett annat jobb klart. Sök nytt, när tiden är inne för att ansöka till universitetet så gör det. Kolla så det inte är något ämne du behöver läsa in för att komma in.

Tack alla för att ni engagerar er!

Det kan ju såklart visa sig att min chef säger idag att hon är min arbetsledare. Jag hade ett möte med honom i somras innan när jag skulle börja igen efter mammaledigheten. Jag var jättenoga med att fråga exakt hur situationen ser ut nu på jobbet med arbetsfördelning osv.

Jag har som sagt jobbat här i 8 år, med en annan kollega. Jag har mina rutiner och ett sätt att arbeta, men hade förståelse för att det kanske skett förändringar medans jag var borta, och en ny kollega kommit. Då sa han ingenting om att hon var min arbetsledare, utan att hon var ansvarig.

Jag har en massa att säga om henne som person, men det är såklart inte relevant att ta upp med min chef. Hon har så mycket konstigt för sig. Hon har ont både här o där, är alltid HELT slut varje dag och vill ena berätta för mig hur mycket det varit och hur ont i huvudet hon har. Hon säger att hon vill att jag ska försöka komma på nåt nytt vi kan införa på jobbet, men så fort jag säger min åsikt om nåt så blir hon jätteirreterad om den inte får i linje med hennes åsikter.

Man känner att man måste behandla henne på ett visst sätt för att hon ska tycka om en, och det är att bara hålla med henne, fråga och prata om henne, tycka synd om henne, och tydligen behandla henne som en arbetsledare.

Det jobbiga är att hon vill ju vara chef över stället, hon vill vara den som styr upp och bestämmer. Tydligen att vi ska ta allt med henne. Men hon klagar ofta på hur mycket hon har att göra, att hon inte orkar hålla reda på allt, att det blir för mycket. Suckar högt när det kommer typ nya beställningar osv. Trots att jobbet innebär i perioder mycket större beställningar. Man vill ju gärna undvika att ta saker med henne, just av den anledningen.

Men nu har vi ju några punkter att titta närmare på här tycker jag. För det första är det mycket möjligt att människan är din arbetsledare eftersom chefen uttryckt att det är hon som är "ansvarig". Oavsett position får människan inte bete sig på ett sätt som skrämmer övriga anställda, får dem att skämmas osv. Sedan betvivlar jag att hon kan kräva att du ska komma på nya saker för jobbet, och om du någon gång har en idé ska du ta den till chefen direkt, annars kommer hon garanterat ta cred för det själv.

Ignorera hennes gnäll, fråga inte hur hon mår, engagera dig inte i hennes drama-beteende.

Nu har mötet varit.

Hon började gråta. Spelade offer och ljög/förvrängde saker till sin fördel. Känner mig maktlös. Hon kom på saker hon tyckte jag inte gör ordentligt och tog det nu, istället för under tidens gång bara sagt till att göra på ett annat sätt. Eftersom jag är van att göra saker på ett sätt, och hon vill ha kontroll på allt och att allt ska vara på hennes sätt som hon själv säger. Hon har inte nämnt för mig att hon tycker jag slarvar med det hon nu tog upp.

Jag hoppas du stod på dig och sa din version, hur du upplever henne etc. Har du haft samma chef i åtta år så borde ju han veta vad du går för (om nu inte den nya har en relation men det betvivlar jag då det borde ha kommit upp saker innan).

Låter som en omogen kollega du har.

Ok, men vad sa chefen då? Och vad sa du? Du lät väl inte chefen bara köpa hennes teater rakt av? Berättade du om allt skit du får från den där kollegan?

Boka ett möte med chefen - bara ni två - och diskutera allt, hur du känner, hur du upplever situationen, allt - hen måste veta båda stories och inte bara hennes. Innan du berättar allt, förändras ingenting - människor kan fortfarande inte läsa andras tankar.

Sa du det då, att du inte hade någon aning om detta?

Är hon arbetsledare?

Och vad gör du om du inte kommer in på utbildningen?

Jag stod på mig, sa ifrån så fort hon ljög om något. Jag sa ifrån om allt. Det blev att hon och jag diskuterade och chefen sätt mitt emot och tittade på. Hon började gråta och menade att hon stressar ihjäl sig nu varje dag för att jag inte ska ha nåt att påpeka som hon dumpat över på mig. Hon fick mig att framstå som en elak kollega som typ skäller på henne för minsta lilla (det här hänt EN gång att jag tog upp att det inte var ok att Hon lämnade så mycket till mig, den dagen var kaos. Hon gick hem tidigare pga sin fibro.) Ja precis hon har fibro, vilket hon pratar om varje dag. Finns säkert folk med den sjukdomen som man kan tycka synd om, men har inget till övers för henne.

Jag sa att jag inte hade någon aning, och där tog chefen på sig att han inte kommunicerat ordentligt till oss

Hon satt och sa att hon är för snäll och borde vara på mig om mer saker. Började gråta och Känn er att jag pressar henne.

Börjar undra om hon på riktigt är psykopat.

Hon satt och sa att hon är för snäll och borde vara på mig om mer saker. Började gråta och Känn er att jag pressar henne.

Börjar undra om hon på riktigt är psykopat.

Har gjort det innan. Men hon är ju som hon är.