• Anonym (Signe)

    Min man var på tjänsteresa, livet blev så mycket lättare. Skäms

    Någon som varit med om liknande?

    Min man var borta en vecka på tjänsteresa och jag bävade hur jag skulle klara jobb, hem och småbarn.

    .... men till min förvåning (och förskräckelse) var det en väldigt harmonisk vecka och betydligt mer avkopplande än jag trott.

    Jag halverade städtiden, då det är främst är han som lägger saker över allt och är dålig på att plocka och fixa. Så mer tid fick jag till barnen.

    Jag kunde ta igen förlorad timme i arbete på kvällen utan dåligt samvete att vara en tråkig partner. Jag fick möjlighet att sitta i telefon med vänner på kvällen utan dåligt samvete att umgås med partner och jag kunde verkligen göra det jag ville...

    ändrade mat och läggninstid när jag inte hade en annan persons arbetsschema att ta hänsyn till.

    Sen saknade jag ju honom såklart eftersom jag älskar honom. Men blev förvånad över hur smidigare livet blev och framför allt hur mycket mer avkoppling jag själv fick när han inte var hemma.

    Skitdåligt samvete för detta..

  • Svar på tråden Min man var på tjänsteresa, livet blev så mycket lättare. Skäms
  • Anonym (Isabelle)
    Anonym (A) skrev 2019-12-02 16:30:14 följande:
    Det är inte tråkigt att dessa kvinnor lämnar sina män, men du tycker ändå det är tråkigt att kvinnor lämnar sina män? Ja, det är inte lätt att hänga med.

    Vad är det som gynnar männen med fenomenet att det är kvinnor som lämnar? Och varför är detta fenomen tråkigt?
    Du verkar ha svårt med läsförståelsen. Jag är på din sida, inte emot dig.
  • Anonym (Japp)
    Anonym (Isabelle) skrev 2019-12-02 16:28:58 följande:

    Jag förstår delvis vad du menar. Vissa saker behöver bli gjorda (disken tex) för att nästa ska kunna bli gjord. Annars staplas det på. Ditt exempel gällande barnkalaset får mig dock att tänka: varför bry sig? En Ica-kasse, so what? Varför är det så farligt med lite tårar hos ett barn? Han fick ju ändå gå på kalas och lärde sig förhoppningsvis att det inte behöver vara perfekt jämt. Man måste låta papporna få försöka och misslyckas och göra på sitt sätt. Inte stå och kritiskt bevaka. Annars är det bättre att leva i skilda hushåll.


    Hur skulle du känna om du fick en present inslagen i en gammal ica-kasse? Som om personen bakom gåvan lagt ber tid och omtanke eller bara hafsat till något halvdant? Antagligen var det det sonen kände av och skämdes. En fin egenskap som vi tyvärr är experter på att döda hos våra söner. Vilket leder till problemet vi ser hos vuxna idag.
  • Anonym (oj!)
    Anonym (Japp) skrev 2019-12-02 16:28:25 följande:
    Javisst är det sorgligt att så många män inte klarar av att dra sin del av lasset i det känslomässiga arbetet och markservicen!
    Skon klämmer och det blir allt fler ränder. Allt är inte kul bara för att du känner dig som ett hjul. Mannen din gick för medhåll ej fick. Nu gnälla och tjura på nätet ditt på grund av att din man gick, trots att han inte fick. Så synd om dig, fast nu kan du äntligen äta din leverpastej.    
  • Bjoer
    Anonym (Anonym) skrev 2019-12-01 13:32:44 följande:
    Om kvinnor blir osams så blir de långt från lika aggressiva som män och inte lika impulsiva.
    Nej, kvinnor kör mer mental strid. Mobbing och utfrysning. Medan män tenderar att använda fysiskt våld.Vet inte riktigt om det ena är att föredra före det andra faktiskt.
  • EnAnonumius
    Anonym (Signe) skrev 2019-12-02 16:12:15 följande:
    Fast jag har inga höga krav. Det finns inte tid eller kapacitet för det i vårt liv.

    Men för att kunna tvätta tex underkläder så kräver det att strumpor och kalsonger ligger i tvättkorge. När detta är utspritt över hela huset och tom ibland bakom kuddar så blir det väldigt ineffektivt tidsmässigt att leka skattjakt för att kunna köra en tvätt.
    Jag spräcker ditt inlägg vid de olika styckena, på mitt svar.
    Fast du gav ju inga exempel på "hur han är" i din TS. Hade underlättat den del faktiskt.

    Javisst skall smutstvätt ligga i tvättkorgen. Har du haft ett konstruktiv dialog med din man om detta? Inte frustrerande uppgivet påpekande, utan en riktig konstruktiv dialog?

    Om ja och de inte hjälpt gör som en kvinnlig bekant gjorde.
    Hon samlade visserligen ihop kläderna, men hon "gömde undan dem" i stället och struntade i att tvätta hans kläder. Hon gjorde så och hans rena kläder tog slut. Efter det så åkte hans smutstvätt i tvättkorgen direkt är han duschade.
    Anonym (Signe) skrev 2019-12-02 16:12:15 följande:
    För att kunna laga mat och använda ytor i köket så krävs det att frukost och gårdagens disk är i diskmaskinen. Och är diskmaskinen dessutom inte utplockas så tar det ytterligare rid för mig innan jag kan börja fixa med mat till barnen (kan inte laga mat utan yta).

    Nej självklart så måste man ju ha arbetsyta, tror ingen säger emot detta, inte ens jag. Men det jag inte förstår är vikten av en urplockad diskmaskin vad det har med saken att göra på arbetsytor. Om disken är kvar i diskmaskinen så har man ju arbetsytor. För du fixar väl inte frukost i självaste diskmaskinen?

    Det hade ju varit stor skillnad om disken aldrig kommit in i diskmaskinen och tagit upp plats på arbetsytorna i köket, så som skänken, spisen och köksbordet.

    Ärlig jag ser inte problemet här, är disken i maskinen och "inte utplockad" så har du ju ändå arbetsytor för att fixa för frukost.
    Är dessutom disken ren och inga tallrikar i skåpet så kan man ju ta ut diskmaskinen i stället.
    Anonym (Signe) skrev 2019-12-02 16:12:15 följande:
    För att vi ska kunna vara beredda på kyla så krävs det att man går igenom barnens kläder för att se att de är kittade inför höst och vinter. Det löser sig inte av sig självt.
    Nej självklart löser det inte sig själv. Dock så är det ju knappast något s.k "vardags problem" det är ju mer säsongsproblem som kankse tar maximalt 1-2 timmar att fixa en sådan genomgång för att kolla vad som behöver handlas nytt.
    Så jag ser inte vad som är problemet här riktigt.
    Anonym (Signe) skrev 2019-12-02 16:12:15 följande:
    Jag ska ge ett exempel på när min man hade totalansvar för att sonen skulle på kalas hos en kompis. För det första så osade han aldrig och fick panik dagen innan kalaset (lekland så man var tvungen att osa och sonen längtade efter detta kalas i 2 v tid). Make undrar varför jag inte påminner honom (notera hans ansvar då jag hade en jätteintensiv tid på jobbet). Men såklart hade jag redan osat (för jag visste ju att detta skulle glömmas bort och jag skulle inte kunna se besvikelsen i mitt barns ögon om han inte fick gå). Nästa steg, köpa present. Maken fixar detta samma dag vilket för att det blev superstressigt. Väl hemma 5 min innan avfärd inser han att vi inte har presentpapper hemma eller kort. Han slår in presenten i en Ica kasse. Sonen bryter då ihop och det blir bråk mellan far och son. Varpå sonen kommer rödgråten till ett kalas med en Ica kasse under armen omedveten om hur tacksam han egentligen borde vara som faktiskt kunde gå på detta kalas.

    Tja innan "perfektionens tid" (läs idag) så slog man in presscenter förr i tiden i tidningspapper och så tog man ett vanligt snöre som man hade överblivet. Har själv slagit in presenter på det sättet till mitt barn, och vet du sonen tyckte det var roligt presentpapper, trots att det var en gammal tidning.

    Att många barn lir ledsna och "besvikna" är inte så konstigt om presenten inte är "riktigt inslagen" kan man ju tacka vuxna för, och vanligast kvinnor faktiskt. För det är så vanligt att kvinnor lägger lika mycket tid på yta som med innehåll på en procent. Medan det är vanligast att männen tycker innehållet är viktigast. Fast jag håller ändå med att en ica-kasse kankse inte var det bästa valet om man nu skulle använda en kasse som presentomslag, hade varit bättre med en enfärgad påse.
    Fast du kankse kunde passa på att lära dig att slappna av lite och förstå att allting inte blir perfekt och du kan ju hoppas att maken lärde sig något.
    Anonym (Signe) skrev 2019-12-02 16:12:15 följande:
    Det här är inte höga krav.

    Och att jag numera gnäller på min man handlar ju om att ingen förändring händer. Hur länge ska man påpeka, stötta, berömma, hota och gnissla tänder? Jag struntar i hur han gör. Jag vill att han ska ha samma helikopterperspektiv som jag.

    Och ge gärna råd på hur jag ska höra, för jag gillar inte att gnälla. Vi har en jättebra relation k övrigt och han är en jättefin pappa men han gör att jag får en massa merarbete i vardagen och det funkar inte att säga att jag lagar mat och du diskar, för då säger han bara att han tar det sen.
    Nej om ingen förändring sker, så kan ju jag säga att "gnälla" kommer knappast att vara till någon hjälp heller.
    Ingenstans i ditt svar till mig på mitt inlägg (#55) som du citerade i ditt svar till mig, så framkommet ju ingenstans om du har haft en dialog med din make eller inte.

    Men om du hade läste mitt inlägg #55 ordentligt så hade du sett följande.
    Jag citera mig själv:
    EnAnonumius skrev 2019-12-02 01:17:35 följande:
    Sedan så kankse du och maken kan diskutera fram vad som är rimlig medelväg mellan er två synsätt på hemmet. Notera att jag skrev en gyllene medelväg. Sedan så skall du också kräva att han tar "sin del" i hushållet. 
    För ett exempel; lagar du maten, så skall han diska. Tvättar du kläderna så skall han dammsuga, osv osv.
    (slut citat)

    Som du ser här, här har du rådet. "Dialog" och "gyllene medelväg".

    För när jag läser dina svar i tråden ,och din TS, så framkommer det just absolut ingenstans att du har försökt att ha en dialog med din man om hushållet.
    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • Bjoer
    Anonym (Japp) skrev 2019-12-02 15:02:48 följande:
    Lägg inte över ansvaret för mäns bristande ansvarskänsla på kvinnor. De är väl för fan vuxna normalbegåvade individer? Som typ klarar ett vanligt arbete? Då bör de klara av att ta lite initiativ hemma utan att någon arbetsleder dem?
    Fast de flesta har inte bristande ansvarskänsla. De bara prioriterar andra saker att ta ansvar för än disk och städning.
  • Anonym (Isabelle)
    Anonym (Japp) skrev 2019-12-02 16:38:06 följande:

    Hur skulle du känna om du fick en present inslagen i en gammal ica-kasse? Som om personen bakom gåvan lagt ber tid och omtanke eller bara hafsat till något halvdant? Antagligen var det det sonen kände av och skämdes. En fin egenskap som vi tyvärr är experter på att döda hos våra söner. Vilket leder till problemet vi ser hos vuxna idag.


    Jag skulle verkligen inte bry mig. Det är du som lägger en värdering i något som många andra (även kvinnor) struntar i.
  • Anonym (Japp)
    Anonym (oj!) skrev 2019-12-02 17:01:24 följande:

    Skon klämmer och det blir allt fler ränder. Allt är inte kul bara för att du känner dig som ett hjul. Mannen din gick för medhåll ej fick. Nu gnälla och tjura på nätet ditt på grund av att din man gick, trots att han inte fick. Så synd om dig, fast nu kan du äntligen äta din leverpastej.    


    Okej så du kan (nästan) rimma.

    Vad vill du ha sagt? Eller är det så att det blev det för knöligt att komma med ett bra svar så du tramsar bort dig istället?
  • Anonym (Japp)
    Bjoer skrev 2019-12-02 18:09:51 följande:

    Fast de flesta har inte bristande ansvarskänsla. De bara prioriterar andra saker att ta ansvar för än disk och städning.


    Ja som att sitta i soffan och pilla med snutte-mobilen.
  • Anonym (Japp)
    Anonym (Isabelle) skrev 2019-12-02 18:14:10 följande:

    Jag skulle verkligen inte bry mig. Det är du som lägger en värdering i något som många andra (även kvinnor) struntar i.


    Jasså? Jag har snarare känslan av att många skulle tycka det var rätt slashasigt och oengagerat. Men visst, alla är vi olika.
Svar på tråden Min man var på tjänsteresa, livet blev så mycket lättare. Skäms