Varför väljer inte alla kejsarsnitt?

En förlossningsläkare har uttryckt det som att vaginal födsel är en vanlig landsväg, uppstår komplikationer så har man oftast tid att åtgärda dem.

Ett kejsarsnitt är en motorväg, kraschar man så blir skadorna värre och är svårare att avvärja.

Dvs vaginal födsel kan gå åt skogen. Men går ett kejsarsnitt åt skogen så är det inte enstaka skador i underlivet det handlar om utan blödningar, man kan skära sönder saker av oaktsamhet (urinblåsa tex), sammanväxningar och annat som blir en direkt följd av att du har genomgått öppen bukkirurgi.

Rekommenderas heller inte om du önskar många barn. På individnivå kan det gå att göra både ett och fyra och sex kejsarsnitt. Men för den större populationen ser det inte ut så.

Mitt första barn föddes med akut snitt. Som en följd av det, det faktum att jag sedan hade ett (oönskat) ärr på livmodern gjorde att den sprack under förlossningen med syskonet. Ovanlig komplikation med det händer. Nu blir det inga fler barn.

Det man också kan tänka på om man överväger kejsarsnitt (utan medicinsk indikation) är att man aldrig kan veta hur många gånger man kan komma att behöva opereras i buken.
Jag som kvinna som vill bilda familj kan ju tänka att jag vill ha två barn och då är det fullt möjligt för de flesta att gå igenom två kejsarsnitt komplikationsfritt. Men lägg till en blindtarm som av olika skäl kräver öppen kirurgi (annars är det väl normalt sett titthål som gäller) och något annat ingrepp längre fram och du har en massa andra parametrar som i det långa loppet kan komma att påverka läkning, risk för sammanväxningar mm.
Läkare som säger nej säger ju inte nej för att vara taskiga utan för att de försöker se en större bild.