Bortglömd 30åring.

Vet hur det käns dock var min mamma den enda som kom ihåg och min make för vi bor ihppp men jag fick ingenting, nada! Jag kände mig ledsen för att jag engagerat mig i andras stora fester och födelsedagar under året. Jag hade känt att en fika hade gjort det perfekt, behövde inte ens vara presenter... men jag har valt allt släppa det nu. Dock väljer jag vem jag umgås med lite annorlunda nu! Tyvärr men jag vill också känna mig behövd och speciell om jag ger så mkt av mig själv! Och du, grattis i efterskott