Provocerad uppsägning efter fråga om lönesamtal?
Jag har jobbat på mitt nuvarande arbete sedan september 2018, jag är deltidsanställd på 87,5% och rekryterades in i firman pga att jag ville ha mer tid med min då 1 år 11 mån gamla dotter.
So far so good.
Jag har jobbat hårt och är en uppskattad medarbetare även om arbetet i sig är ensamarbete (lastbilschaufför), är otroligt uppskattad av våra kunder och av centralen vi kör åt, aldrig några problem och jag löser allt jag blir tilldelad såvida det inte är fullständigt fysiskt omöjligt.
I slutet av november meddelade min chef mig att han inte längre kommer ha Fora försäkring i bolaget jag är anställd i och jag då ska förflyttas inom koncernen till ett annat bolag from 1/1 2020 för att behålla mina nuvarande anställnings och lönevillkor/förmåner.
I början av december skriver jag på det nya anställningsavtalet som är i sig precis likt det andra fast med ett nytt bolag som arbetsgivare samt en klausul som förklarar att jag flyttats inom en koncern och att mitt ordinarie anställningsdatum (sept 2018) skall räknas och inte datumet för flytt av bolag.
I samband med att jag skriver på detta ber jag också om att jag vill ha ett lönesamtal iom att jag nu jobbat 1 år och 3 månader på firman och vill se över möjligheter för ökad lön eller eventuella förmåner.
Varpå chefen uttrycker att jag redan ligger högt i lön och att han absolut inte är sugen på att höja den något, men ber mig återkomma i april angångne detta, vilket jag säger okej till.
Bolaget är inte kollektivt anslutet och heller inte med i någon slags facklig förening.
Veckan efter detta kontaktar min chef mig och ber mig stanna kvar efter arbetstid för ett möte med honom där han säger att han håller på att gå in i väggen och därför kommer att ta över min tjänst (konstigt eftersom han bara kör är det fattas någon pga ledighet eller sjukdom), men erbjuder mig då en omplacering till 100% med samma slags arbetsuppgifter fast annorlunda arbetstider och såklart längre dagar, han påpekar också att han vet att jag inte vill jobba 100% pga att jag har en dotter på 3 år och att jag istället kan säga upp mig själv.
Jag ber om ett skriftligt omplaceringserbjudande med betänketid, vilket jag efter några dagar får, erbjudandet säger att jag ska gå från 87,5% anställning med specificerade arbetstider 7-14:30 med en månadslön på 33400kr till en 100% anställning med ordinarie arbetstid 8:30-17:30 men med villkor att man ska vara tillgänglig för arbete 7-22 dagligen och med en lön på 32500kr.
I samband med att han lämnar över detta erbjudande frågade jag vad som händer om jag vägrar denna omplacering och frågar vart detta kommer ifrån, då säger han att han kommer hävda arbetsbrist och att han istället kommer sätta sin son på den körningen eftersom lagen ju säger att familjemedlemmar har företräde inom företaget. Då anger han även ett annat skäl till varför jag ska flytta på mig, min körning är en halva av en hel körning, hela körningen är från 7-21 men vi går 2 skift på denna, personen som tar över efter mig började ca 10 månader efter mig och chefen säger nu att han måste justera om tiderna på hela skiftet då denne andra chaufför inte får tillräckligt många timmar för sin månadslön, vilket är en helt annan anledning än den han först uppgav om att han själv skulle köra för att han håller på att gå in i väggen. Då menar han alltså nu att jag ska omplaceras så en person som kommit in efter mig ska få fler timmar och jag ska flyttas och få sämre tider och mindre lön...
Samtidigt söker han personal på Facebook och har några veckor innan allt detta ringt mig och frågat om jag vet någon som söker jobb då vi är kort om folk samt har en långtidssjukskriven och en som snart skall gå i pension.
Tackar nej till detta erbjudande och hävdar att det inte är ett skäligt erbjudande i förhållande till min nuvarande anställning och att jag eventuellt även kan acceptera både en högre och lägre % anställning men med samma eller hyfsat liknande lönevillkor.
Inväntar nu vad som kommer härnäst och har kontaktat en del jurister som alla säger olika.
Tycker ni jag gör rätt i att strida mot det här, och beter sig min chef helt ok lagligt sett?
Jag menar, allt detta kommer ju otroligt lägligt efter jag velat ha ett lönesamtal, och hade detta han påstår varit ett problem hade han ju tagit upp det i samma veva som han flyttar mig in i ett annat bolag?
Eller är jag helt uppåt väggarna tycker ni?