Forum Sex & samlevnad Otrohet
  • Anonym (Kvinn­a86)
    Sun 29 Dec 2019 14:05
    125118 visningar
    2158 svar
    -2
    2158
    125118

    Nygift och otrogen

    Vet att det varit en liknande tråd innan som försvann men det var inte jag!!

    Jag lever med en man och en fyraårig dotter. I mars gifte vi oss, ett väldigt enkelt bröllop men väldigt fint för mig och det betydde mycket. I juni fick jag reda på (kollade hans mobil) att han fyra-fem gånger i april hade haft sex med en kvinna på hans gym. När jag fick reda på det hade dom avslutat sin relation och när jag konfronterade honom kom det fram att han hade sån ångest och inte vågar berätta av rädsla för att förlora mig.

    Jag har valt att stanna. Kanske stoppar jag huvudet lite i sanden. Istället har vi börjat prata om ett till barn och att flytta. Jag behöver pepp.. hur många av er har förlåtit er partner och faktiskt klarat av att gå vidare efter otrohet?

  • Svara i tråden
    Svar på tråden Nygift och otrogen
  • Anonym (Kvinn­a86) Trådstartaren
    Thu 9 Jan 2020 20:14
    #191
    Fjäril kär skrev 2020-01-09 15:11:22 följande:

    Det kommer inte att hålla eftersom du lever i förnekelse och har mängder med ursäkter och bortförklaringar till hans otrohet.

    Hans otrohet handlar om honom. Inte om dig.

    Var är din ilska och din stake och självbevarelsedrift?


    Om jag inte levt i förnekelse hade jag väl lämnat honom och då hade det heller inte hållt? Dödsdömt alltså.

    Jag förstår att det låter som att jag har mängder bortförklaringar och det har jag men alltid ni skrivit har jag ju också tänkt. Den ena hjärnhalvan är rationell och trycker på det ni skriver, den andra är känslostyrd och vill glömma allt. Därför är jag så tacksam för era inlägg, för det blir som en diskussion mellan mina hjärnhalvor. Även om det kanske inte verkar så är jag väldigt tacksam för era inlägg.

    Just nu har jag ingen stake eller stolthet. Jag är bara ledsen. Jag vill bli arg men kan inte? På nåt konstigt sett har jag (som jag skrivit) nästan blivit mer kär i honom efter av rädsla för att förlora men också blivit ?mindre?, nästan underlägsen honom. Blir arg på mig själv för det men inte honom...
  • Anonym (Kvinn­a31)
    Thu 9 Jan 2020 20:36
    #192
    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-01-09 20:00:40 följande:

    Så väldigt ledsamt att läsa din historia. Jag däremot tror inte min man kommer vara otrogen igen. Naivt kanske men jag tror faktiskt inte det så för mig är det ju detta svek att hantera. Jag vill så gärna förlåta men som du skriver kommer ju tankarna om att man inte duger, inte räckte till. Han sökte sig aktivt till en annan mer spännande kvinna (och enligt henne har han berömt hennes utseende osv medan jag sitter här hemma sliten). Jag vill släppa allt och gå vidare men är rädd för att misslyckas. Jag vill aldrig någonsin tänka på henne, på dem men vet inte hur jag ska kunna sluta...


    Hon kommer alltid finnas med i dina tankar.
  • Fjäril kär
    Thu 9 Jan 2020 21:04
    #193
    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-01-09 20:07:02 följande:

    Så är det. Tänk om jag lämnar henne och han går till henne? Jag hatar henne (obefogat men så jag känner). Han är trots allt pappan till mitt barn och vi kommer alltid ha nån relation. Hur lämnar man någon man älskar?

    Jag förstår att det verkar som det rinner av mig men det gör det inte. Det som skrivs här är sant och rationellt men ibland krockar hjärta och hjärnan.

    Tack. Det är bara väldigt svårt att acceptera att min bild av honom inte överrensstämmer med det har gjort. Det blir liksom blackout i huvudet..


    Just det här jag som är det avgörande betydelsen för om du överhuvudtaget kommer vidare: Om du verkligen stannar kvar av rätt anledning. Som jag skrev nån sida bakåt.

    Desperation och leka struts och låtsas som att allt är som vanligt kommer inte att vara rätt anledning till att stanna. Det kommer inte hålla. Tvärtom kan desperation vara det som gör att han backar undan om det blir för mycket.

    En brasklapp i det här är ju också hur han faktiskt ser på dig och ert liv. Just nu gör du allt för honom men det kan ju också göra honom misstänksam om hur ärlig du är med det du gör. Om tråkig vardag och dåligt med sex var det som fick honom att vara otrogen så hur länge orkar du vara 100% perfekt fru med fri tillgång till allt innan det återigen blir som vanligt? Du ville inte ha honom då men nu duger han. Vad ska han tänka om det? Hur ärlig är din kärlek till honom? Det här är ju något som kan få hans tankar och känslor att krackelera.

    Han kommer ju alltid ha möjlighet att välja henne oavsett vad du vill och oavsett vad du gör. Den utvägen kommer alltid finnas mellan er. Hur det än är så finns minnet kvar inom honom. Han kan när som helst välja att plocka fram minnet och minnas det de hade, hur det var, det hon har, det han saknar.
  • Anonym (Hauzz­e)
    Thu 9 Jan 2020 21:38
    #194
    Fjäril kär skrev 2020-01-09 21:04:24 följande:

    Just nu gör du allt för honom men det kan ju också göra honom misstänksam om hur ärlig du är med det du gör. Om tråkig vardag och dåligt med sex var det som fick honom att vara otrogen så hur länge orkar du vara 100% perfekt fru med fri tillgång till allt innan det återigen blir som vanligt? Du ville inte ha honom då men nu duger han. Vad ska han tänka om det? Hur ärlig är din kärlek till honom?


    Det här är uppåt väggarna dumt. Du skuldbelägger TS för att hennes man var otrogen! Varför ska hon vara ?100% perfekt??
  • Anonym (Funka­r inte..­)
    Thu 9 Jan 2020 21:49
    #195
    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-01-09 12:21:43 följande:

    Så du tror inte att det kommer vara jag och min man om 2 år? även om han inte är otrogen igen? det har ju trots allt gått flera månader sedan otroheten och än är jag kvar


    Jag tror att du aldrig kommer glömma henne. Varje sms som kommer sent på kvällen eller när han ska ut på stan och träffa vänner. Varje gång kommer du sannolikt fundera om det är hon eller någon annan kvinna han ska träffa. Din magkänsla kommer sätta igång på småsaker och varje gång kommer dina fantasier komma igång.

    Jag försökte, han försökte på sitt sätt men jag kunde inte med mig själv att begära kolla igenom hans telefon så ofta jag behövde. Kvar fanns jag med mina demoner som sakta åt upp mig inne från.

    Det var dödsdömt samma sekund som han var otrogen och jag kunde förlåta honom innerligt.
  • Anonym (Funka­r inte..­)
    Thu 9 Jan 2020 21:51
    #196
    Anonym (Funkar inte..) skrev 2020-01-09 21:49:58 följande:

    Jag tror att du aldrig kommer glömma henne. Varje sms som kommer sent på kvällen eller när han ska ut på stan och träffa vänner. Varje gång kommer du sannolikt fundera om det är hon eller någon annan kvinna han ska träffa. Din magkänsla kommer sätta igång på småsaker och varje gång kommer dina fantasier komma igång.

    Jag försökte, han försökte på sitt sätt men jag kunde inte med mig själv att begära kolla igenom hans telefon så ofta jag behövde. Kvar fanns jag med mina demoner som sakta åt upp mig inne från.

    Det var dödsdömt samma sekund som han var otrogen och jag kunde förlåta honom innerligt.


    Jag kunde INTE förlåta honom innerligt.
  • Fjäril kär
    Thu 9 Jan 2020 21:58
    #197
    Anonym (Hauzze) skrev 2020-01-09 21:38:19 följande:

    Det här är uppåt väggarna dumt. Du skuldbelägger TS för att hennes man var otrogen! Varför ska hon vara ?100% perfekt??


    Skuldbelägger inte alls utan detta är högst troliga tankar. Otrohet är komplext ur många synvinklar och många saker leder fram till det slutliga aktiva otrohetsvalet. TS är medveten om att tråkig vardag var en av alla anledningar som ledde fram till hans beslut. Självklart vill hon kompensera sina egna brister och rädda det som räddas kan. Jag gjorde samma sak själv. Men det är inte så enkelt. Jag var själv otrogen, jag var själv bedragen och jag var älskarinnan. Tre olika män och förhållanden. Och alla vill givetvis visa upp sig från sin bästa sida när sånt här händer, kosta vad det kosta vill. Och ibland fake it til you make it... Tragiskt nog kan det ju vara just det som motparten inte vill ha eftersom det är en smärtsam påminnelse om vad som inte fanns från början och som ledde fram till sveket. Det kan göra allt för ont för motparten att det inte går att laga det.
  • Dirgeo­fnovem­ber
    Thu 9 Jan 2020 22:15
    #198
    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-01-09 20:07:02 följande:

    Så är det. Tänk om jag lämnar henne och han går till henne? Jag hatar henne (obefogat men så jag känner). Han är trots allt pappan till mitt barn och vi kommer alltid ha nån relation. Hur lämnar man någon man älskar?

    Jag förstår att det verkar som det rinner av mig men det gör det inte. Det som skrivs här är sant och rationellt men ibland krockar hjärta och hjärnan.

    Tack. Det är bara väldigt svårt att acceptera att min bild av honom inte överrensstämmer med det har gjort. Det blir liksom blackout i huvudet..


    När den man älskar så tydligt visar att din kärlek inte är något värt, då skär man ut hjärtat och lägger undan det ett tag. Sedan lämnar man och börjar läka, sen när man är redo igen så låter man sig älska igen. Du kommer alltid ha kontakt med mannen men det kommer inte längre vara han som håller ditt hjärta. Men det spelar ingen roll, du har tagit ett beslut att försöka med mannen. Jag hoppas innerligt att du får som du vill och han inte utnyttjar dig igen, även om det känns lite långsökt.
  • Anonym (Felic­ia)
    Fri 10 Jan 2020 04:44
    #199
    Dirgeofnovember skrev 2020-01-09 22:15:06 följande:
    då skär man ut hjärtat och lägger undan det ett tag
    Låter lite äckligt du. 
  • Anonym (Linda­)
    Fri 10 Jan 2020 07:05
    #200
    Anonym (Hauzze) skrev 2020-01-09 21:38:19 följande:

    Det här är uppåt väggarna dumt. Du skuldbelägger TS för att hennes man var otrogen! Varför ska hon vara ?100% perfekt??


    Fjärilen har faktiskt en god poäng. Man ska aldrig räkna ut den otrognes känslor och uppfattning om det inträffade. Det är trots allt två personer som måste vilja samma sak av rätt anledning om man vill satsa på att laga förhållandet.

    Jag var också otrogen och av en del skäl men när jag väl tog steget till otrohet så hade min man redan sårat mig genom att visa att vårt förhållande uppenbarligen inte alls var så viktigt för honom som för mig. Mitt hjärta var redan krossat. Jag var besviken, arg och kämpade förgäves för att han skulle vakna upp och se vad som höll på att hända. Jag vände mig i förtroende till någon annan som lyssnade och det gick som det gick. Jag var otrogen.

    När min man så småningom kom på oss steppade han upp och skärpte sig och gjorde allt för att reparera skadan. Men det var försent. Jag var så besviken. Jag blev faktiskt äcklad av hans försök. Det kändes som ett skämt och en charad.

    Jag älskade vår familj och det som var "vi", hela Familj AB var jag stolt över. Men som äkta makar och vuxna sexuella personer var det inte mycket som fungerade. Klart jag ville ha vår familj. Jag ville stanna i familjen. Men när min man inte förstår vad jag behöver som vuxen kvinna så blev hans försök bara jobbiga. Han kunde aldrig förstå vad som drev mig till otrohet.

    Vi levde i kaos i två år innan det totalt brakade sönder och vi skilde oss under bedrövliga former.
Svara i tråden
Svar på tråden Nygift och otrogen

INNEHÅLL

Forum
Avdelningar
FamiljeLiv.se
© 2003-2024 - All rights reserved       Modern Women Media Sweden AB       Kungsgatan 44, 5tr       111 35 Stockholm       Sweden


Annonsera Kontakt Säkerhet & regler Cookies