Snart 30, singel, deprimerad

Hej,

Jag är en man på snart 30 år som har aldrig haft ett tidigare förhållande på grund av att jag har prioriterat studier och karriär. Under studietiden undvek jag förhållanden eftersom jag strävade efter toppbetyg. När jag började arbeta lade jag allt fokus på att prestera bra och gå upp i position snabbt.

Min karriär har gått spikrakt uppåt och jag har både lägenhet och ny bil betald. Jag tjänar bra (ca 1 miljon per år), men jag har fortfarande ambition att öka mina inkomster ytterligare.

Jag har tyvärr börjat känna av 30 års krisen och har börjat bli deprimerad. De flesta av mina vänner har börjat bilda familj och jag har börjat fundera på varför jag inte har balanserat mina prioriteter bättre.

Visst vet jag att 30 är fortfarande en "ung" ålder och att det inte är kört förrens om 10-15 år, men det är kombinationen av många faktorer som oroar mig.

Några av dessa är följande:
* Jag har 0 erfarenhet av dejting och förhållanden.
* Jag vet inte var man träffar tjejer i min omgivning. Kanske bör jag undersöka nätdejting?
* Jag bor i min egen lägenhet på veckodagar, men jag bor hos mina föräldrar under helgerna. Nu är det inte så att jag är någon morsgris, men mina föräldrar anser att det är oartigt och själviskt om jag inte kommer på besök på helgerna så länge jag inte har någon familj/flickvän (särskilt nu när de är gamla). Detta kommer naturligtvis inte att fortsätta om jag träffar någon, men min oro är att detta ses som extremt avtändande..

Jag känner mig vilsen och okunnig när det gäller dejting. Ibland känns det som att det vettigaste alternativet är att ge upp innan jag ens har börjat söka, men då blir jag troligtvis bara mer deprimerad.

Jag är mycket tacksam för alla åsikter om min nuvarande situation.

Tack på förhand och ha en underbar dag!