Lyckligare att flytta utomlands?

Tack för ditt svar!

Okej! Det låter ju inte så himla trevligt.

Vilken del bor du i? (väst/öst?)

Jag undrar det om du känner att vardagen där fort farande är tråkig? Jag vet inte men jag får ju föreställningen att det är lite häftigare och finns mer aktiviteter att hitta på. Men vad skumt att allt är stängt på söndag????!!!! Låter inte klokt. Hur länge har du bott där? Jag vet inte om det alltid är skönt första månaderna när man flyttar utomlands. Jag är rätt instabil som person och vill ta igen de år jag förlorat i Sverige fast där.

Tack Kjell2! Jag har haft självmordstankar för att mitt liv är så enformigt och dåligt och jag ser flytten som ett hopp. Jag har aldrig varir bekväm i mig själv och gillat vem jag är.. jag vet inte om det är landet som fått mig att inte känna mig levande. När jag läser vad du skriver så tänker jag ändå på att ta ett steg tillbaka, jag vill ju inte förvänta mig något och det ändå blir samma vardag. Så du tror inte något är varken enklare eller roligare oavsett? :/:/Jag vill få nytt, nytt liv och nya glada känslor.

Tack snälla för ditt svar!

Det är många som säger att det är striktare och mycket jobbigare med byråkratin. Det är iofs något som kan göra vardagen riktigt jobbig om det skiljer sig mycket från svenska system. Tack för tipset! Kände du att atmosfären där är gladare och roligare i Tyskland eller var det mer trevligt på Irland och Skottland?

Helt riktigt, kan små få ord men inte mer.

Det låter ju som att min karriär som ekonom är ganska lång väg att gå om jag ska övergå till att ha ett liv i Tyskland. Är det enkelt att få jobb i Tyskland överlag? Måste man kunna språket flytande. Tack för din input!

Nja jag vet inte, kanske inom restaurang eller något strö jobb? Vet inte hur lätt det är att få det i förhållande till att söka jobb i Sverige. Jag vill bara att allt ska gå snabbt och gå bra när jag är där. Jag har ganska höga krav på mig själv i övrigt.

Men nu när jag ändå är i tidig medelålder vill jag att det ska kännas som jag kan ta igen alla "förlorade" år.

Tack för din uppriktighet!Jag har pluggat i 22 år totalt, men jag har fortfarande inte tagit examen... Jag har läste en del högskolepoäng men när mina tentor inte blev godkända kände jag att det inte är någon idé att fortsätta. Jag har liksom ett dåligt självförtroende och klarar som sagt inte av att få många nej från företag. Jag har folk där jag känner som kan hjälpa mig få ett strö jobb. Kommer jag igång med det så kan jag kanske få råd att hitta ett boende så jag kan försörja mig.

Det känns som att jag bara pluggat och pluggat men aldrig kommit till något resultat. Hela mitt liv har känts deppigt och jag har haft en ganska trasslig bakgrund att det förflutna även påverkat mig i vuxen ålder. Jag kan aldrig slutföra det jag påbörjat då jag aldrig finner glädje i det jag tar tag i. Jobbet, skola och privata finner jag liksom ingen glädje i. Det kändes som jag fick så mycket motgångar att jag inte orka med mitt liv längre..

Är det så pass illa? Jag har ju ca 150 poäng från högskola, är det svårt att bli ekonom där då?

Jag har pratat med några bekanta där i Tyskland och de kunde eventuellt fixa jobb åt mig att jag ska köra reklam med bil till människor.

Jag vill bara komma ifrån känslan att känna mig så dåligt här hemma.

Tack Kjell2 för alla dina kloka svar!

Är det så pass hög konkurrens att man kan bli ersatt bara sådär? Finns det inga avtal som hindrar att man blir ersatt?

Ja, alltså egentligen så finns ingen tydlig plan. Jag vill bara ifrån känslan jag känner här. Jag vet bara inte hur jag ska leva vidare och känna att allt är så dystert. Jag glömde svara på det du skrev tidigare, jag bor med mina föräldrar då jag inte har fast tjänst och kan flytta inom Sverige.

Ja det förstås! Är det bra tanke att starta eget? Kanske försäkringsbolag eller liknande? Har haft det i tanken innan?

Ja det förstås! Är det bra tanke att starta eget? Kanske försäkringsbolag eller liknande? Har haft det i tanken innan?

Klockrent svar! Tack för att du tog dig tid! Jag är inte en person som inte skulle vilja vara beroende av staten och skulle ta vilket jobb som helst. Däremot handlar det väl mer om jag skulle gärna vilja vara lyckligare och klara mig bra i ett annat land än vad jag klarat mig i Sverige.

Jag förstår att med det du säger att man måste kämpa för att nå den lyckan.

Uppdatering!: jag tog erat råd och tog mig till psykologen. Jag fick världens ångest efteråt. De kunde konstatera att jag har någon form av depression och ångest. Nu blir jag nervös och vet inte vad jag ska göra. Min första tanke är att fly. Kan depression lägga sig om man flyttar utomlands?

Hej! Tack för ditt svar..okej lycka till! Ja fast tolka mig rätt, jag har inget emot landet på det sättet. Jag tycker mer att vardagen är trist. I allmänhet tycker jag svenskar är trevliga och Sverige är ett fint land. Däremot så känns det som jag endast haft otur i Sverige, att jag inte kan lyckas med mig själv här. Det känns som att jag har en tråkig vardag och att jag är olycklig. Det känns som varje sak jag har i Sverige misslyckas jag med. Därav tanken att flytta utomlands. Just för att det ska bli enklare och roligare vardag.