Anonym (Ensam) skrev 2020-01-25 20:28:41 följande:
Har en man också, men ..... ja vi har det inte bra, så det hjälper tyvärr inte. Han är härifrån och lever mycket sitt eget liv
Ja, det är absolut mitt fel. Kan inte skylla på någon annan. Jag är ganska öppen tror jag, men har ganska svårt att ta första steget och föreslå saker. Rätt att få ett nej. Låter ju fångigt, men så är det. Är kompis/bekant med svenskar som bott här längre än jag har, och de verkar har fullt upp när de åker till Sverige för att hinna träffa alla. Har inte direkt det problemet själv.
Bor i Skottland.
Skottland! Där bodde jag också ett tag. Fantastiskt natur. Fina människor också.
Men vi är ju alla olika. Jag vet också att alla känner sig ensamma på ett eller annat sätt, även de som har massa vänner och till synes perfekta liv
Jot det är inte lätt att "fråga ut" någon. Men det behöver ju inte bli en så stor grej. Man får hitta på någon bra anledning att ses. Typ ta med hundarna eller barnen och låta de leka. Eller man kanske behöver hjälp med något som den andra är expert på. Jag har fått en del förfrågningar som varit att någon vill att jag lär dem att göra chokladpraliner (efter att hon provat mina). En tjej blev jag kompis med för att jag hade ett litet träd som jag ville slänga, men som hon ville ha, så gav det till henne. Hon blev jätteglad och bjöd på fika som gentjänst. Sen började vi gå ut o promenera tillsammans. Nu är ses vi dock bara ytterst sällan.
Ibland funkar det alltså, ibland inte. Det krävs ju en slags kemi, och alla är ju olika... Så man får prova sig fram. Hade jag bott i Skottland hade jag skickat dig ett meddelande så hade vi ju kunnat träffas. Så enkelt är det :)