Min pojkvän undviker att träffa mitt barn

Det är ingen idé att vara elak och det jag skrivit om är det negativa som hänt det har varit positivt också. Du vet ju inte ens hälften av situationen. Jag är ledsen och ber om råd jag behöver inte bli påhoppad om att jag är en dålig mamma för det är jag verkligen inte. Jag har stått på egna ben med mitt barn sen han föddes och vi har en väldigt nära relation.

Det är ingen idé att vara elak och det jag skrivit om är det negativa som hänt det har varit positivt också. Du vet ju inte ens hälften av situationen. Jag är ledsen och ber om råd jag behöver inte bli påhoppad om att jag är en dålig mamma för det är jag verkligen inte. Jag har stått på egna ben med mitt barn sen han föddes och vi har en väldigt nära relation.

Han är inte elak eller hatar ditt barn. Han är bara obekväm med barn och vet inte hur han ska agera, känner sig tafatt och otillräcklig. Det är inte ovanligt hos killar men något som kvinnor har svårt att fatta. Det finns biologiska skillnader mellan könen, så är det bara... Han umgicks länge med dig utan att barnet var med och blev rejält kär. Han trodde att det skulle funka även när barnet kom in i bilden men förstod inte vilken skillnad det skulle göra för honom.

Du måste vänligt men bestämt tala om för honom hur han ska göra och bete sig mot ditt barn. Det går att lära sig. Om han inte kan ta till sig att han måste vara vänlig och respektfull är det lika bra att ni går skilda vägar. Barnet kommer alltid att finnas där. Däremot ska du inte förvänta dig att han ska bli som en pappa för hen.

Han är inte elak eller hatar ditt barn. Han är bara obekväm med barn och vet inte hur han ska agera, känner sig tafatt och otillräcklig. Det är inte ovanligt hos killar men något som kvinnor har svårt att fatta. Det finns biologiska skillnader mellan könen, så är det bara... Han umgicks länge med dig utan att barnet var med och blev rejält kär. Han trodde att det skulle funka även när barnet kom in i bilden men förstod inte vilken skillnad det skulle göra för honom.
Du måste vänligt men bestämt tala om för honom hur han ska göra och bete sig mot ditt barn. Det går att lära sig. Om han inte kan ta till sig att han måste vara vänlig och respektfull är det lika bra att ni går skilda vägar. Barnet kommer alltid att finnas där. Däremot ska du inte förvänta dig att han ska bli som en pappa för hen.

Jag kan uppdatera med att han inte fått umgås med mitt barn i ett år utan i början träffade jag honom själv. Sen tänkte jag att det skulle bli bättre och bättre med mitt barn och att min pojkvän skulle bli bättre och bättre med mitt barn och jag har viljat ge det tid.

Han har sagt att han tycker att det är svårt då han inte har någon erfarenhet av barn och jag har sagt åt honom och satt ner foten när jag tyckt att han beter sig illa emot mitt barn. Det har gått fram och tillbaka med dom när dom umgåtts.