• Klumpigatjejen

    Får jag neka pappan att träffa sitt barn ibland?

    Ska försöka fatta mig kort.

    Jag är 25, pappan 31.

    Jag blev gravid med en kille jag dejta. Jag behöll barnet.

    Han åkte utomlands och festa från maj-september.

    Jag skulle föda i augusti.

    Vi hade LITE kontakt. Jag umgicks med hans mamma som såg framemot att bli farmor.

    Han frågade ingenting om förlossningen när jag var inne.

    Han hörde inte av sig förren dagen efter hon var född.

    Efter vår dotter föddes träffade jag hans mamma en gång i veckan då hon sa det var tvunget.

    Han träffade vår dotter 1 gång från september till mitten av oktober.

    Då han ville ta faderskapstest. ( självklart fick han det )

    Men då han var osäker så kände jag att då ville jag vänta att dom fivk träffa vår dotter tills det var klart. För jag hade ställt upp mycket. Hans mamma fick fälja med på ultraljud, gjuta mage mm. Träffade hon en gång i veckan, kunde jag nt en dag blev hon sur.

    Så förklarade jag för henne att dom fick vänta. Men hon hann ändå träffa henne en gång där emellan då det var dop för min dotter.

    Hon sa upp sig som fadder och har inte pratat med henne sen dess. Hon har lagt upp elak statusar om mig på son facebook. Så jag blockerade hon.

    I december skulle faderskapstestet skrivas på.

    Och pappan ville ha delad vårdnad. Fast han enbart träffat vår dotter en gång. Eller ja. Två med dopet.

    Jag sa strängt nej. Då får du ta det till rätten.

    Familjerätten förklarade för honom att ska han få vårdnad måste han träffa sin dotter minst två ggr i veckan LÄNGE.

    Vi bestämde att vi skulle ses o träffas. Då blev han sjuk. Och den sjukan höll i sig från 10:e dec - 16 jan.

    Men han kunde ändå festa. Hoppsan.

    16 jan hörde han av sig igen.

    Han har träffat hon kanske 4 ggr sedan dess. Men tillsaken.

    Vi har bestämt dagar. Jag planerar hela dagen efter han för att vår dotter ska vara pigg när han kommer, men HAN HÖR INTE AV SIG?? Han svarar inte mig??

    Sen skrattar han bort det. Jag har sagt till han att han måste höra av sig om han kommet eller inte för jag måste planera vårt liv! Men han gör samma sak om och om igen.

    Han tror att vi ska stå givakt när han känner för att komma.

    Kan jag neka han att komma 1-2 veckor? Eller kan han gå vidare med det då?

    Jag tycker det är så fult beteende av honom. Jag har hört av mig och försökt få dom att ses men han ska bara ha det på sina villkor.

    På helger kan han oftast inte för han e hps sin flickvän som bor 5 tim härifrån.

    På veckorna jobbar han till 16 och vår dotter ska sova kl 18.30.

    Som sagt. Kan jag neka honom att träffa henne 1-2 veckor?

    Eller måste jag alltid vika mig för han har rätten att träffa hon.

    Men han får väl inte bete sig hur som helst???

  • Svar på tråden Får jag neka pappan att träffa sitt barn ibland?
  • uska81

    Nej han får inte bete sig som han gör. Och jag satt själv med en advokat i december och hade rådgivning angående mitt barns pappa där vi har gemensam vårdnad och frågade just om detta med umgänge. Och även fast vi har gemensam vårdnad kan jag neka umgänge. Detta med umgängessabotage som skrivs så mycket om på nätet ska man inte lyssna på sa advokaten för det enda ditt barns pappa kan göra i det läget är att starta en tvist i rätten. Och vad ska han vinna där? Vad ska han komma med? Tror du att han kommer anstränga sig med en tvist när redan intresset är så lågt som nu? Mitt barns pappa har precis lika lite intresse. Du har dessutom ensam vårdnad och ansvar för att barnet ska må bra. Ett barn mår inte bra av en fader som kommer och går som den vill. Speciellt när barnet är litet behöver det umgänge jätte ofta för att skapa anknytning. Var inte rädd för umgängessabotage. Du har gjort tillräckligt.

  • MRAKas
    Klumpigatjejen skrev 2020-02-16 21:48:47 följande:
    Jag har ensamvårdnad. Men han har ju umgängesrätt.

    Men måste han inte sköta det? Eller han får hålla på såhär?
    Har ni ett lagakraftvunnet umgängesavtal? Jag uppfattar det som att ni inte har någonting alls...

    För det första måste jag påpeka att ni som föräldrar har inga som helst rättigheter till umgänge med barnet.
    Det är barnet som har rätt till en "god o nära kontakt med sina båda föräldrar". Det faller mycket ansvar på den som är boendeförälder, särskillt om denna är ensam vårdnadshavare, att se till att barnet får tillgång till den andra föräldern.

    Därmed inte sagt att den andra föräldern kan bete sig hur som helst.

    Börja med att ansöka om frivilliga samarbetssamtal hos familjerätten, där får ni hjälp att upprätta överenskommelser ang umgänge med barnet och annat relaterat.

    På din beskrivning av faderns agerande så tror jag inte någon kommer rekommendera något omfattande umgänge för honom. Någon gemensam vårdnad kommer knappast på tal.
  • Akira Öken
    Klumpigatjejen skrev 2020-02-16 22:27:16 följande:

    Tack! Verkligen tack för allt ni skrivit.

    Tänkte skicka iväg detta till honom:

    Nu får vi bestämma en dag vi ska ses på varje vecka för såhär tänker jag inte ha det längre.

    Kan man inte den dagen då så får man vänta tills nästa vecka.

    Och kan du inte vill jag ha ett meddelande om det. Det tar inte lång tid att skriva.

    Och jag kan inte ändra hennes rutiner längre för detta utan vi får ju välja en tid hon är vaken på.

    Så lördagar eller söndagar är bäst på förmiddagen eller eftermiddagen.

    Vill du hellre en dag efter ditt jobb så får du acceptera att hon är trött eller sover.

    För hennes vanliga rutin är att vakna vid 9.

    Sova vid 12/13

    Vaken till 15/16 sova till 17.

    Vaken till 18 då hennes pyjamas byte, smörja in.

    Sova 18.30.

    ( mer eller mindre ser det ut så man vet ju aldrig exakt )

    Att knäcka rutinerna gör allt krångligare för mig och hon för då kommer hon i obalans och blir förvirrad när vi haft det såhär nu.

    Jag menar inget dumt. Men vi får se det från hennes sida också. Att ändra hennes rutiner är inte ok.

    Utan man får anpassa sig efter henne.

    Att ändra en gång gör inget, men om detta ska se ut såhär varje vecka nu så får vi anpassa oss efter hon.

    Självklart vill jag att du ska träffa henne och få en relation.

    Så tolka inte detta fel.

    Men det måste ju vara på ett fungerande sätt.

    Och det är det inte nu.

    Jag umgås med hans pappa och den sidan av familjen varje månad. Dom är hur snälla som helst och förstår mig.

    Men farmorn har visat en riktigt elak sida så henne håller jag mig nog ifrån!


    Ett tips är att korta ner meddelandet ordentligt och vara mer saklig. Skriv inte "man" om du menar "du". Hur lång tid det ev tar att skriva ett meddelande är inte relevant. Behöver rutinerna punktas upp i detta meddelande? Du skriver å ena sidan att rutinerna inte kan ändras och att ni får välja en tid då hon är vaken men å andra sidan kan han få träffa dottern efter jobbet på vardagar men för då acceptera att hon är trött eller sover. Krångligare för dig är inte relevant, fokusera istället på hur det påverkar barnet. Ta bort allt om "dumt" eller hur du ev tror att han ska tolka meddelandet. Sina känslor får han själv ansvara för. Och det är klart det går att ändra rutinerna, även om det inte är optimalt.
  • Anonym (Hold my beer)
    Anonym (....) skrev 2020-02-16 22:24:04 följande:
    Att påpeka för familjerätten att hon försvårar umgänget är inget som är positivt för ts. Det är däremot negativt för ts.
    En dag ska jag berätta för dig om hur ironi fungerar :)
  • Anonym (....)
    Anonym (Hold my beer) skrev 2020-02-17 09:08:44 följande:

    En dag ska jag berätta för dig om hur ironi fungerar :)


    Jag vet vad ironi fungerar och det fungerar inte i skriftlig form.
  • Anonym (Hold my beer)
    Anonym (....) skrev 2020-02-17 12:26:24 följande:
    Jag vet vad ironi fungerar och det fungerar inte i skriftlig form.
    Det kanske bara var så att du inte uppmärksammade det. Kan tipsa om Oscar Wilde, han var en mästare på skriftlig ironi, så visst fungerar det.
  • Anonym (....)
    Anonym (Hold my beer) skrev 2020-02-17 12:48:38 följande:

    Det kanske bara var så att du inte uppmärksammade det. Kan tipsa om Oscar Wilde, han var en mästare på skriftlig ironi, så visst fungerar det.


    Och han i princip den enda. Och på familjeliv gör det dig inte alls. Det du skrev kan ts ta på allvar och då kan hon få problem. Är det värt för ironi i skrift?
  • Anonym (Hold my beer)
    Anonym (....) skrev 2020-02-17 12:59:02 följande:
    Och han i princip den enda. Och på familjeliv gör det dig inte alls. Det du skrev kan ts ta på allvar och då kan hon få problem. Är det värt för ironi i skrift?
    Även om man inte fattar ironi så måste hon väl ha hjärna nog att inse vad som är ett bra val. Fattar hon inte så pass kanske det är lika bra att vårdnaden ses över.
  • Anonym (....)
    Anonym (Hold my beer) skrev 2020-02-17 13:02:28 följande:

    Även om man inte fattar ironi så måste hon väl ha hjärna nog att inse vad som är ett bra val. Fattar hon inte så pass kanske det är lika bra att vårdnaden ses över.


    Folk har tyvärr en tendens att ta allt som skrivs på familjeliv som absoluta sanningen. Det kan få förödande konsekvenser.
  • Anonym (Hold my beer)
    Anonym (....) skrev 2020-02-17 13:05:29 följande:
    Folk har tyvärr en tendens att ta allt som skrivs på familjeliv som absoluta sanningen. Det kan få förödande konsekvenser.
    Eller så kan man se det som ett naturligt urval :) Hört talas om Darwin awards? Lite OT, men det är underhållande iaf.

    Jag tror man ska vara rätt bakom flötet för att missuppfatta mitt meddelande. Det var ganska tydligt att ja man kan neka umgänge, om man vill underlätta för pappan att kräva egen vårdnad. Om ts har hyfsat många hjärnceller kvar och tänker att nääää det vill jag ju inte så kanske hon också fattar att ahaaaa ok, då kanske jag borde låta bli att neka umgänge. Kan man inte ens vända på en så enkel stek är frågan om man ens borde ha barn.
Svar på tråden Får jag neka pappan att träffa sitt barn ibland?