Anonym (Spegeln) skrev 2020-03-02 12:51:50 följande:
Tack för alla inlägg!
Den största anledningen till att jag kanske stannar är för att jag inte vill skiljas. Men å andra sidan vill jag heller inte bli sviken igen. Vi hade mycket motgångar när vi inleledde vår relation. Jag hade inprincip hela min släkt emot då han inte va tillräckligt bra och kom från en ?bra? familj.. Det är väl den största anledningen skulle jag gissa på, att inte släkten ska få ?rätt?. Just nu vet jag knappt vad jag heter... allt är rörigt.
I andras ögon har vi varit perfekta. Vi gör mycket tillsammans, delad ekonomi utan krångligheter, unnar oss själva och familj. Har ett bra liv.
Och sen kom detta som en riktig käftsmäll.
Han har svarat på mina frågor och funderingar när jag har velat veta något.
Anledigningen till att han inledde en relation med den andra kvinnan va för att han inte har velat tvinga mig till vissa sexuella handlingar vilket hon då har gjort frivilligt. Låter hemskt och äckligt. Men ja det verkar vara så. Och att det hållt på i så många år gör så nå fruktansvärt ont. En annan anledning till att han inte bröt med henne tidigare är för att inte ville/våga berätta för mig och va rädd att hon skulle berätta och att jag då skulle lämna honom. Men oavsett hur sanningen kom fram har den sårat, och nu kanske då ännu mer eftersom det pågått i så många år.
Ett tips för att få ordning på alla 100 tankar som snurrar runt i skallen är att inte fundera på var och en för sig utan hitta gemensamma nämnare och destilera ner dem till grundproblem, det blir mer hanterbart då.
Exempel: Oavsett vilken anledning han ansåg sig ha till sin otrohet, om de var annan typ av sex, mer sex, sex med någon annan, etc, etc...så finns det ändå en gemensam nämnare. I samtliga fall är problemet att han ansåg sig ha rätt att gå bakom din rygg för att få det han ville ha. DET är det verkliga problemet.
För att kunna hitta lösningar på problem mellan människor krävs det ett visst förtroende. Man måste kunna lita på att det man diskuterar fram hålls, i annat fall är det ju meningslöst för alla kommer bara sitta och hålla med och så gör man som man vill ändå i smyg.
Och det är väl det största problemet med otrohet, det slår sönder all slags förtroende eftersom han bevisat att han skiter vad man kommer överens om, och hur ska det då gå att lita på någonting som sägs hemma eller i terapi? Vad är det som säger att personen inte bara säger det som passar men gör något annat bakom ryggen?
Tyvärr kan du aldrig själv reparera förtroendet, det kan bara din partner göra. Exakt hur det ska ske är individuellt, men det är viktigt att ni båda förstå att det är HANS uppgift att se till att du kan lita på honom igen inte ditt eller bådas. Han förstörde den och det blir då upp till honom att försöka återfå den. Det enda du kan göra är att ge honom en chans att göra det (om det är vad du vill).
MEN som jag skrev tidigare så är det en risk du tar, för du vet ju inte om han talar sanning eller ljuger, och du vet inte om han kommer hålla det han lovar eller göra som sist säga en sak och göra något annat, och det ÄR ett väldigt högt pris att betala om det går fel, för det kommer göra minst lika ont, och du kommer känna dig dubbelt blåst och känna dig väldigt dum som gick på det igen.