har tappat all sexlust med min partner

Nja, nu missuppfattat du både långsökt och personligt. Det var väl just en klassisk halmdocka du just gjorde. Inte ska du gräla, kan du inte forsöka bidra till diskussionen så gott det går?

Jag tror tvärtom att TS är både glad, lättsam och avslappnad som partner, visst är det så TS?

Nej du, den gubben går inte.... Du måste tro att jag är vääääldigt korkad som inte ser igenom dina inlägg.

Om du nu tycker att TS verkar vara lättsam och avslappnad finns ingen anledning att dra paralleller till egenskaper som "tröttsam och överspänd"

Om nu TS är lättsam och avslappnad och dessutom visar kärlek, vilket det låter som, är det just förmågan till kåthet och lust som brister, men det är hon olycklig över och vill få rätsida på, men om TS kille har samma inställning som du....

"Öhhh....vi måste ju knulla... Fattar ru väl... Annars drar jag till mina goa grabbar..."

Ja sex är viktigt i en relation, men det är också förståelse, och en vlja att möta den andre i de svårigheter som uppstår. Dina ord om tröttsam och överspänd tjej vittnar om allt annat...

Jag tror tyvärr att det inte är helt ovanligt att män anser just detta, att kvinnor är "krångliga" och "tröttsamma" när sexlusten brister, och då är det inte så lätt att komma vidare, för, förutom att kvinnan redan är besviken över den bristande lusten och funktionen, får hon veta att hon är tråkig, tröttsam, krånglig och överspänd och DET gör INTE saken lättare.

Sååå.... Vad är din idé... Att lämna killen så att inte HAN ska vara utan sex.... Några råd hur de ska hitta lust finns INTE.... Bara en uppmaning att ha sex... annars kan HAN ju lika gärna vara med sina killkompisar....

Hej!

Jag är tillsammans med en kille sedan fyra år som jag älskar över allt annat. Jag hoppas att vi i framtiden bildar familj och ser verkligen att jag vill dela livet med honom. 

Han är fantastisk på många vis och har stöttat mig genom mycket. Vi bor tillsammans sedan två år och trivs mycket bra ihop. Det senaste kanske året har jag dock känt att min sexlust är helt förändrad. 

Det började med att jag inte kände lust till att ta imitativ till sex lika ofta och krävde mer och mer förspel. Jag har mått lite dåligt under två år och tänkte att det kunde bero på det. Men inte heller under semestern kom sexlusten tillbaka. Den kommer heller inte när jag är ensam längre, jag minns inte ens när jag onanerade senast.

Jag tycker att min sambo är jättefin och snygg men känner att den sexuella attraktionen har minskat. Förr kunde jag älska att suga av honom men nu tycker jag nästan bara det är jobbigt. Under sexet, när jag kommit igång, så brukar jag bli riktigt kåt, men även det har minskat de senaste veckorna. 

Detta är jättejobbigt och jag har inte någon jag vill eller kan prata med för jag är rädd att folk som känner oss ska råda mig att lämna honom eller något, vilket jag inte vill. Jag känner att jag vill vara nära honom, jag älskar honom, och jag vet att det inte bara är vänskapligt. 

Jag misstänker att det är normalt att den sexuella lusten minskar när man vart tillsammans en längre tid, men jag blir orolig för mig själv ändå. Jag känner liksom att jag VILL ha sex, men samtidigt har jag så himla svårt att bli kåt. Ibland känner jag mig nästan äcklad av tanken av sex. 

Vi har pratat lite om detta men svårt att berätta allt då jag inte vill göra honom ledsen. Vi tar oss mycket tid för varandra men ger varandra egentid också. Vi rör varandra ofta och är kärleksfulla mot varandra. Jag vet bara inte vad jag ska göra :(

1) TS kan naturligtvis gå till en sexterapeut ensam eller ihop med sin man för att försöka komma åt sin lust igen 2) TS kan naturligtvis läsa på vad sviktande libido kan bero på 3) TS kan tillsammans med sin man fundera på omständigheter i vardagen som kan öka lusten - TS kan sluta mobilsurfa, sluta se på TV-serier, lägga sig tidigare, ha mysigare mornar i sängen, massera varandra mer, duscha ihop, motionera mera osv. 4) TS med partner kan diskutera hur de skulle kunna leva ihop jämställt och respektfylld för båda - måste han tvingas till celibat, kan de ha sex halvdåligt nån gång om året, kan den som har lust kvar få se älskare diskret vid sidan om osv.

Dessa är rätt självklara råd och saker som TS borde gjort redan och som jag tror inte kommer att göra av olika skäl. Det är smärtsamt. Jag beklagar och önskar dem båda allt väl.

Du verkar ha mycket svårt att respektera båda i jämställdhet. Istället faller du in i att ge ena könet allt ansvar - inte bara för sig själv utan även för den andra i relationen. På FL får män ofta ansvar för kvinnors problem och dessutom får de ensamt bära skulden med. Det är ett mycket gammaldags synsätt från bondesamhället, eller hur?

Var är dina konkreta tips förutom generella vaga råd som att förstå varandra och vänta (du lägger enkelt och rätt okunnigt ansvaret på mannen som ska vänta i celibat för evigt medan han förståååår)?

Så du tror generellt inte att en partnerrelation kan förstöras om den ena partnern är tröttsam och överspänd? Om killen är det ska han dumpas medan om tjejen är det ska hon ha förståelse i evighet? Ditt eget inlägg ovan, med vilka ord ska det beskrivas?

Du kallar mig för gubben ovan och du förminskar hånfullt fin sexualitet (mannens) genom att lägga pubertala bryska meningar om lust och längtan i min mun. Du förminskar så bara för att du inte kan se jämställt på sexualitet. Båda könens sexualitet är fin, även mäns, kan du kanske utveckla din sippa och hånfulla inställning där. Det är faktiskt tröttsamt, överspänt och framför allt mycket omodernt okunnigt att skriva som du gör ovan. Jag hoppas att du kan argumentera djupare, är du ovan vid det?

Du kansek ser det bara för att det är det som du har mest emot? Vad är jämställdhet för dig, att män ska serva dig helt och hållet och tiga still?

I ett jämställt bra förhållande som jag tror TS kan bli funderar man över gränser och olika behov hos båda parter i ett gemensamt kärleksförhållande - om det blri så att den ena parten förändras och man kanske hamnar i ett vänbskapsförhållande istället behöver den nya situationen hanteras efter ett tag.

Att krräva att den andre ska leva i celibat och dessutom skuldbelägga denne är verkligen inte juste - oavsett kön. 

Vem lägger du ansvaret på - i dina inlägg hånar du och förminskar män som liksom lättvindigt skulle dra ut på stan och ragga tillsammans med sina killkompisar istället... du skuldbelägger och tycker att det är mannens ansvar att förstå och härda ut - i evighet. Det är at lägga ansvaret på männen. Du gör det i alla inlägg och du blir förargad om män pratar om riktigt jämställdhet där båda könen har både jämställda makt och respekt. Det är ett bekymmer för dig.

Vad en sexterapeut ger för råd har jag svårt att uttala mig om.

En person som har lust är inte tröttsam och ful i sin sexualitet. Sexualitet är något fint. Hur ser du på sexualitet egentligen? Som ett obekvämt bekymmer som ska döljas?

Bra att du inte kalla mig för lilla gubben typ. Men den gumman går inte bra, det känns inte helt seriöst att du tilltalar på det sättet. Bättre om du kommer med kloka nya tankar till TS tråd. Jämställda tankar. Funder gärna hur du skulle resonera om könsrollerna är ombytta. Jag tror att du automatiskt faller in i gammaldags könsroller om svag skyddsvärd kysk och ädel kvinna och ansvarslös man med  ansvar för allt och dessutom med en ständig ful lust. Det är rätt tröttsamt och inte särskilt akademiskt tänkt.

Du läser inte vad jag skriver överhuvudtaget utan sitter och hittar på en massa tröttsam smörja.

Min åsikt är att de ska försöka hitta hennes lust och njutning TILLSAMMANS. (Aldrig skrivit att han ska vänta och leva i celibat, eller sörva) Att hon ska dela sina tankar och känslor med honom och att de ska fokusera på njutning, både initim och övrig fysisk njutning för båda. Jag har även skrivit att hon ska fundera på vad hon tänder på.

Om hon inte får igång lusten är det upp TS man om han väljer att bryta relationen. Eller om hon vill. Jag har inte sagt att han ska stanna kvar om inte han trivs. (inte hon heller)

En person med lust kan visst vara tröttsam och "ful". Det beror helt på hur hen agerar och beter sig. Det gäller oavsett lust. En person utan lust kan också bete sig tröttsamt och "fult".

Ja, om TS vore en man skulle jag tycka att de skulle fokusera på att han skulle hitta sin lust tillsammans med sin kvinna. Om hon inte hade förståelse för hans minskade lust eller potensproblem skulle det dock inte funka

Att han skulle ha sex bara för att "hon behöver sex" skulle inte funks om han själv inte hittade sin egen lust. Ditt fokus ligger på att TS måste ha sex för att killen ska stanna. Mitt fokus är att hon måste hitta sin lust för att hon vill. Först då blir sex något som stärker relationen.

Instämmer i det du skriver, nästan allt. Bra. Menjag kallar inte dina inlägg smörja som du gör med mina. Roligt att du nyanserar och blir mer jämställd under press.

Du tänker dock fortfarande i termer av ful och fin lust, och det är tydligt hur du ser detta med gamla rätt sippa genus-glasögon.

Sex och lust är bra och ömsesidig - ett av TS problem kan mycket väl vara att hon formats i de tankar som du har om fin och rätt osinnlig sexualitet - skulle du beskriva den lusten som är OK så anar jag fler nästan frireligiösa tankar om fin sex. Men det är inte det tråden handlar om. Prydhet är både tröttsamt och överspänt och skapar mycket olycka, enligt min mening.

Hej! Tack för era svar förutom sebben och new dawn som lagt mer tid på att analysa mig och varandra än att faktiskt komma med råd. 

Angående frågan om jag inte är attraherad av min partner eller av ingen alls: jag känner ingen sexlust alls. Jag är inte ens sugen på att onanera. 

Jag tror att jag har tappat mig själv och min egen sexualitet. Som jag nämnde så har jag mått dåligt från och till men har dock ansett mig som väldigt glad och lycklig det senaste. Detta handlar inte om att jag inte har kärlek till min partner. Jag har heller inte bara vänskapskänslor utan är väldigt förälskad i honom. Men ju mer jag landat i detta så förstår jag att det handlar om mig själv. 

Befinner mig på en plats i livet där jag funderar mycket på vem jag är och vad jag har för syfte, vad jag ska pyssla med i framtiden osv. Tror det kan påverka mina sexuella känslor? 

Vi har haft sex det senaste och jag har även varit tydlig med att jag inte känner igen mig sexuellt. Detta är ju inget personligt utan det handlar om mig. Jag har försökt vara tydlig med vad jag gillar och han är jättefin mot mig och verkar förstående. Vi har pratat om hur vi ska göra men det är inte så lätt när jag inte ens vet vad jag behöver? 

Mår väldigt dåligt på mitt jobb pga vantrivs? Kan det ha med det att göra? 

Även funderat på om det är pga vi bor på ganska liten yta, har insyn i hela boendet och har endast sex i sovrummet? 

Jag vet inte. Ikväll har vi planerad tid för att ta hand om varandra och ge varandra kärlek och mys. Hoppas att det blir bättre snart för jag känner mig värdelös. Jag VILL ju vara sexuell!

Hej! Tack för era svar förutom sebben och new dawn som lagt mer tid på att analysa mig och varandra än att faktiskt komma med råd. 

Angående frågan om jag inte är attraherad av min partner eller av ingen alls: jag känner ingen sexlust alls. Jag är inte ens sugen på att onanera. 

Jag tror att jag har tappat mig själv och min egen sexualitet. Som jag nämnde så har jag mått dåligt från och till men har dock ansett mig som väldigt glad och lycklig det senaste. Detta handlar inte om att jag inte har kärlek till min partner. Jag har heller inte bara vänskapskänslor utan är väldigt förälskad i honom. Men ju mer jag landat i detta så förstår jag att det handlar om mig själv. 

Befinner mig på en plats i livet där jag funderar mycket på vem jag är och vad jag har för syfte, vad jag ska pyssla med i framtiden osv. Tror det kan påverka mina sexuella känslor? 

Vi har haft sex det senaste och jag har även varit tydlig med att jag inte känner igen mig sexuellt. Detta är ju inget personligt utan det handlar om mig. Jag har försökt vara tydlig med vad jag gillar och han är jättefin mot mig och verkar förstående. Vi har pratat om hur vi ska göra men det är inte så lätt när jag inte ens vet vad jag behöver? 

Mår väldigt dåligt på mitt jobb pga vantrivs? Kan det ha med det att göra? 

Även funderat på om det är pga vi bor på ganska liten yta, har insyn i hela boendet och har endast sex i sovrummet? 

Jag vet inte. Ikväll har vi planerad tid för att ta hand om varandra och ge varandra kärlek och mys. Hoppas att det blir bättre snart för jag känner mig värdelös. Jag VILL ju vara sexuell!