Styvmamma-upproret

Istället för att munhuggas med troll som JM så föreslår jag att vi diskuterar problematiken i trådstarten. Jag skulle vilja höra från er styvmammor som har upplevt att de äldsta barnen särbehandlas med dyra prylar, dyra resor, dyra aktiviteter, mängder av närvaro och uppmärksamhet från pappan, utebliven uppfostran där de inte förväntas bete sig artigt, tacka, hjälpa till hemma eller hälsa? Samtidigt som de gemensamma barnen behandlas strängt och mer normalt så att säga? Hur har ni löst det, om ni har lyckats göra det?

Sorry, men du har fel. Det lär inte bli fler avkommor. Vi har dessutom varit ihop i nära tjugo år, så jag vet vad jag pratar om. Det är du som har noll koll.

Din bortskämda unge lär väl snart få en styvmorsa som inte heller kommer gilla hen.

Och du växte upp med en styvhäxa? 

Du har med dina inlägg visat att du är en av styvhäxorna. Varför är det så hemskt att andra benämner dig så som du är? Du talar ju själv med stolthet för dina ståndpunkter och din rätt att spy galla, varför vill du neka andra den rätten bara för att det då drabbar dig och inte några barn som till skillnad från dig inte valt den livssituation de tvingas leva med tillsammans med sådana som dig, TS, Ess m.fl?

Eller är du så helt enkelt så svagbegåvad att du inte förstår hur du framstår? Det skulle ju i så fall förklara varför du beter dig som du gör.

Du tänker inte alls på barnens bästa. Du påstår att du tänker på barnens bästa. Det är skillnad. Att göra det på arbetstid är inget att skryta om, då får du betalt för det. Det finns många människor som gör bra saker på arbetstid och får betalt för det. Att du sitter och skrävlar om att du minsann är en bra människa och att du minsann får betalt för det, nah, jag tycker inte du låter sympatisk. Empati har du inte heller någon att skryta om.