Tror jag är kär

När jag blir lite för kär i en kk träffar jag snabbt som attan en ny (eller några) och inser att det bara är känslor, de är härliga men betyder inte att jag måste äga en person.

Hej TS,

Tror fan du är kär! Du behöver ju inte se han lämna toalettsitsen uppe, fisa i sängen, dålig andedräkt, bråka om pengar, ungar (som blir dina bonus barn), blivande ex-frun som är sur på nya lamköttet han skaffat, med mera...

Du har helt enkelt blivit kär i en älskare som lovar dig guld och gröna skogar. Som behandlar dig som en prinsessa under några timmar i veckan. 

Men visst, säg att han lämnar sin fru dig, vad händer om några år när erat liv blivit vardag? Hur tänker du då när han helt plötsligt behöver jobba över? När han måste åka på affärsresor. Kommer du lita på honom då? Eller kommer du bli lika lurad som hans (ex) fru???

Så fortsätt du att leka med elden men gnäll sen inte när du blir bränd...

Säg åt honom att du vill ha mer, att du vill att han skiljer sig. Då kommer du att erfara vilket värde han ger dig. Och då kanske du svalnar. Eller så blir det ett nytt liv.

Men om han väljer att lämna sin fru så betyder ju inte det att du behöver gifta dig med honom. Det betyder ju bara att du får mer tillgång till honom så länge som du bestämmer att ni bara fortfarande ska vara kk.

Avsluta! Jag fick också känslor för min älskare... Bara en gång till, snart ska jag avsluta, efter nästa gång så! Nu har det pågått i 2 år och han är lika kär som jag är, inga jäkla känslor som lagt sig där inte. Det är verkligen jobbigt! Han är i dagsläget inte villig att lämna sitt liv för mig (hade det enbart varit frun hade det varit vi) och tro sjutton det, han både har och äter kakan ju. Men, nu SKA jag avsluta och sanningen är den att jag hoppas han kommer sakna mig för mycket för att inte välja mig framöver!

Jo man vill ha den kvar!!! Jag har försökt avsluta många gånger men det svåra är ju att varje gång jag ska göra det är jag ju med honom och då är allt så perfekt!!! Men nu på sistone har jag reagerat på att hur bra vi än har det så gör de dagliga avsluten ondare. Att jag vet att han går in till sin fru varje dag... De har de inte världsbäst, vem har det liksom, men i min fantasi äter de romantiska middagar, går långpromenader och älskar i timmar varje dag. Allt det där som jag vill va men blir utan...

Det går lite i perioder... Ibland 2 gånger på en vecka, ibland flera gånger om dagen! Vi har blivit typ som ett par när vi ses (med massor av sex), vi samåker, pratar om livet, skrattar, tar en kaffe etc. Inte så långa stunder men så gott som dagligen på senaste!

Just sin fru skulle han kunna lämna för mig! Men det är hans liv som familjefar som är svårt att lämna. Plus att vi är rätt involverade i varandra på flera plan så folk hade haft åsikter... Dem har vi dock kommit fram till att vi är beredda att möta men han ser sig nog som beskyddare i familjen, den som håller ihop allt!

Så efter den tiden kanske förälskelsefasen är över men då kan ju känslorna ha utvecklats till mer för TS. Det är ju det som oroar TS. Hur länge har ni träffats med tanke på vad Välj själv skriver?

Var i liknande situation för ett par år sedan. Vi var kk. Ingen av oss ville ha ett förhållande men vi började båda få känslor för varandra. Hon bedyrade sin kärlek till mig och jag var tvungen att ta ett beslut. Jag valde att bryta upp. Visst träffades vi ett par gånger till när lusten smög på men varje gång så kom känslorna tillbaka. Tillslut kände vi båda att vi skulle sluta träffas. Det som var positivt var att jag då träffade en annan kvinna som jag träffade som kk under flera år.

Så jag är rädd för att du nog måste bestämma dig för hur du vill ha det. Åt vilket håll lutar det åt? Det är svårt när lusten vill en sak och förnuftet en annan.

Om inte annat kan du ju påminna dig om vilken vidrig människa han är (heh, och du med) som bedrar sin partner utan att blinka. Det brukar få mina känslor att dö fort som attan om inte det där med en till kk hjälper :)