Inlägg från: Anonym (Kvinna 36) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Kvinna 36)

    Ni som slutat ha sex med er partner

    Min sexlust är hög men lusten till min man är låg.

    Speglar nog vårt förhållande i sin helhet.

    Innan barnen, mycket sex, kul, nöjen och samförstånd.

    Men sen när barnen kom hände det något. Vi hamnade på spelplan. Barnen blev plötsligt mitt huvudproblem och (ofrivilligt) mitt huvudansvar där jag skulle delegera till honom. Min fritid krympte, hans vidgades. Han missköter tider med förskolan, glömmer tex picknickmat, glömmer att det är maskerad, hämtar efter utsatt tid. Och jag får vara den där jobbiga kvinnan som hela tiden måste ha koll på honom. Som en hökmamma som måste hovra så att familjen funkar samtidigt som jag har ett heltidsjobb med massa ansvar och projekt.

    Jag är besviken på honom. Trodde vi var det ultimata teamet innan vi bildade familj. Jag är ganska besviken hur livet blev, trotts att barnen är det absolut viktigaste och finaste i mitt liv. Men vi är inte samspelta längre. Och jag attraheras inte av honom, trotts att han rent fysiskt är snygg och charmig.

    Funderar på att lämna. Men den stigen är svår..

    Har inte testat att vara otrogen. Vill inte det. Det är inte en kick jag är ute efter utan det jag vill är att ha en fungerande familj där mamma och pappa återigen blir ett superteam..men han vägrar parterapi. Han anser inte att det är något problem. Att jag sen inte mår bra k relationen är mitt problem anser han. Så det hela kommer nog ändå sluta med ett exit från min sida. Och han kommer stå där helt förvånad... suck...

  • Anonym (Kvinna 36)
    Anonym (Anonym) skrev 2020-03-15 10:38:03 följande:

    Om det gäller saker som inte drabbar barnen ska du släppa det och låta honom ta smällen själv. Om det är saker som är viktiga för barnen, t ex picnicmat, så måste du tyvärr ha den kollen, för barnens skull.

    Delegera "ofarliga" saker till honom, låt honom ta barnen medan du åker och gymmar, umgås med vänner eller bara tar en promenad. Din återhämtning och fritid är lika viktig som hans.


    Precis, det är så jag gör. Men det är när barnen kommer i kläm och riskerar att bli ledsna som jag inte fixar. Och han är duktig på att ge subtila suckar när jag ber om egentid för att tex gå till gymmet. Får mig att känna mig som en dålig mamma som arbetar mycket och sen prioriterar bort barnen för egen tid. Fast det nästan aldrig händer och själv har han inget problem att jobba en hel dag och ta en aw direkt efter...

    Men grejen är att jag snart inte orkar projektleda och styra i hemmet. Jag gör detta dagligen på jobbet. Hela mitt liv kan inte gå ut på att styra upp andra. Jag måste ha någonstans där jag kan få vila ut. Någonstans min hjärna kan få paus och där någon tänker på mig och värnar om mig. Men den platsen är inte hemma.

    Vet liksom inte hur vi ska kunna lös det här... känns så meningslöst
  • Anonym (Kvinna 36)
    Oerhörd skrev 2020-04-14 19:59:44 följande:

    Förnuftet säger dem väl att livet är kort och tillfällen att leva bör tas tillvara när de ges.


    Men på vems bekostnad?

    Självklart ska livet beaktas. Det är kort. Men livet är inte bara en fest, det finns ansvar och förpliktelser. Och ofta har man ansvar för fler än sig själv.

    Jag vill till viss del lämna min man. Jag är besviken på hur livet blev för oss när barnen kom in i bilden. På hur han inte levde upp avseende sin del. Sexlivet är typ noll. Jag hade kunnat få en eldig älskare utan problem. Men att bara följa sin egen ingivelse funkar inte när man har familj. Jag måste överväga, vad är bäst för barnen och familjen i det längre perspektivet? Vad för sår kan skapas om jag enbart utgår ifrån mina egna behov?

    Väga detta emot att splittra en familj och en trygg punkt.

    Vette katten alltså. I slutändan är barnens välbefinnande och trygghet många gånger mer tillfredställande än fysiska orgasmer och bekräftelse..
  • Anonym (Kvinna 36)
    Oerhörd skrev 2020-04-15 17:42:41 följande:

    Det går att få allt och det måste inte ske på någons bekostnad. Vi är två personer i äktenskapet, och båda tycker att relationen och familjen är viktig, men det är precis lika viktigt att inte genomlida livet, vi vill leva det. Barnen är vi helt och hållet överens om, deras välbefinnande och trygghet är så viktig att vi behövde finna en annan lösning än att antingen stå ut eller separera.


    Fast det du skriver är jag inte emot. Att hitta lösningar. Komma överens om det Sins emellanåt Men att äta kakan och har den kvar (dvs smussel bakom ryggen och svek) det vänder jag mig emot för det kan slå kopiöst mot barn och anhöriga runt om om det kommer fram i ljuset.
  • Anonym (Kvinna 36)
    Anonym (mm) skrev 2020-04-15 14:15:52 följande:

    Varför testar du inte att släppa kontrollen. Barnen dör inte om pappa glömmer packa frukten någon gång. Och får han ta smällen så kommer han förmodligen att skärpa sig.

    Och gällande egentid. Skit i hans suckar. Dra iväg och träna och aw du med. Tror du skulle må bättre av egentid.


    Det är inte han som tar smällen för detta. Att pappa glömmer har alla överseende med, herregud han är ju man med jobb och ansvar. Klart det är lätt att glömma!

    Jag däremot som kvinna är inte tillåten att prioritera mott viktiga jobb framför mina barn. Då är jag en dålig mamma. Och därmed en dålig kvinna.

    Hade samma krav på mig ställts på min man och den glömda fruktlåda hade fått honom att helt tvivla på sig själv som förälder eller hans manlighet. Då hade jag mycket lätt kunnat slappna av.

    Nu är det inte så. Det är mig de sura och dömmande ögonen landar på. Inte min man. För det är jag som är familjens (ofrivillige) VD.
  • Anonym (Kvinna 36)
    Anonym (Ointresserad) skrev 2022-03-25 15:16:06 följande:
    Jag tror faktiskt att vi är väldigt många kvinnor som känner såhär. Men man blir ofta påhoppad av "sex-förespråkare" som menar att man måste verkligen ha sex. Jag tror ärligt talat samhället blivit översexualiserat, det är faktiskt inte nödvändigt att ha sex och jag behöver det inte. Det verkar som man kan vänja sig av med det också för min man har ju faktiskt slutat att tjata om det.
    Om du kommer på honom med att vara otrogen..? hur skulle du känna om det smög fram att han får sex på annat håll?
Svar på tråden Ni som slutat ha sex med er partner